Meriter

Ramström, Oskar Martin, f 10 nov 1861 i Sthlm, Ad Fredr, d 17 aug 1930 i Uppsala. Föräldrar: grosshandlaren Frans Oskar R o Matilda Lovisa Ljunggren. Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm 22 maj 80, inskr vid UU 16 sept 80, FK 29 maj 85, inskr vid medicinska fak 9 april 87, amanuens vid anatomiska instit 1 sept 94–30 nov 95, MK 29 nov 95, tf prosektor 1 sept 97–31 aug 99, ML 13 dec 01, allt vid UU, lär i biologi vid H lärov för flickor i Uppsala 97–02, tf eo prof i anatomi o histologi vid LU 15 jan 03–31 okt 05, inskr där 12 april 05, disp 13 maj 05, MD 31 maj 05, doc i anatomi 14 juni 05, allt vid LU, tf eo prof i anatomi vid UU 1 nov 05, eo prof i samma ämne 29 nov 06, prosektor med prof:s namn 18 dec 08 (tilltr 1 jan 09)–10 nov 26, allt vid UU, led av dir för Uppsala hospital o asyl 16–26.

G 3 juli 1890 i Pikis, Åbo o Björneb, m Alma Maria Fransiska v Haartman, f 3 juli 1852 där, d 25 nov 1941 i Sthlm, Engelbr, dtr till finländske statsrådet o generaldirektören Carl Daniel v H o Juliana (Julie) Sofia Ramsay.

Biografi

Martin R skaffade sig en bred bildning genom att vid UU först avlägga examen vid den humanistiska sektionen, med bl a latin och nordiska språk som ämnen, innan han vände sig till naturvetenskapliga och medicinska studier. Först 1905, efter avbrott för bl a lärarverksamhet, lade han fram sin gradualavhandling, som i anslutning till Karl Lennanders (bd 22) forskningar handlade om bukhinnans innervation. I avhandlingen presenterade R ett välgjort dissektionsarbete och mikroskopstudier, och undersökningen tillmättes stor betydelse av samtida amerikanska nervforskare. Den följdes av ett större antal nervanatomiska studier på svenska och tyska, bl a undersökningar över diafragmans innervation (1906) och flera arbeten över nervändkropparna i huden (1905–06,1906–07).

R:s andra vetenskapliga huvudintresse gällde antropologin – dvs studiet av fossila människofynd och rasfrågor – som han kom att ägna sig åt under sina senare år. På 1910-talet underkastade han bl a Piltdownfyndet i England en kritisk granskning. Detta fynd gjordes 1912 av amatörforskaren Charles Dawson och innehöll ett fragment av ett kranium och en apliknande käke. Det sågs som ett bevis för teorin att den mänskliga hjärnan utvecklades tidigt i mänsklighetens historia, och den apliknande varelsen tycktes också kasta ljus över de sökta "felande länkarna" i människans evolution. På 1950-talet visade nya dateringsmetoder att upptäckten var en förfalskning: ett fragment av ett människokranium och en orangutangkäke hade färgats för att få fossilt utseende.

Enligt R omgärdades fyndet av alltför mycket osäkerhet för att hållbara slutsatser skulle kunna dras. Däremot var han övertygad om att hjärnskålsbenen och käken bar tydliga chimpansdrag. Upptäckarnas försök att göra käkfragmentet till en mellanform mellan apa och människa och att rekonstruera varelsens ansiktsform höll inte (1916). R:s uppsatser i ämnet beaktades även internationellt, och med tanke på fyndets senare bestämning var de framsynta i sin skeptiska attityd.

R:s humanistiska ådra slog igenom i hans två övriga huvudsakliga verksamhetsområden. En betydande del av hans senare författarskap inriktades på medicinhistoriska studier. Särskilt intresse ägnade R Emanuel Swedenborgs medicinska manuskript och texter, och han har på detta område förblivit ett respekterat namn, även om hans slutsatser ibland ansetts innebära en övervärdering av Swedenborgs insatser. R koncentrerade sig på de nervanatomiska och hjärnfysiologiska frågorna i Swedenborgs verk, inte minst den om Swedenborg föregripit den s k lokalisationsläran, som i R:s samtid dominerade hjärnforskningen. R deltog även i hemforslandet av Swedenborgs stoft (1908) för gravsättningen i Uppsala domkyrka och utredde tillsammans med kollegor ryktena om att det hemförda kraniet inte var Swedenborgs.

Tidvis var R en flitig föredragshållare inom folkbildningsarbetet. Han reste landet runt och höll föredrag om hygienfrågor, lungsot, alkoholism och nikotinets skadeverkningar. Flera anföranden ägnades den för sekelskiftet typiska diskussionen om ungdomens sedliga förfall. Denna debatt röjde i regel oro för följderna av det nya samhällets umgängesformer och "dekadenssymptom". Utifrån sin etiskt-religiösa grundsyn drev R en konservativ linje som betonade vikten av sexuell avhållsamhet, krav på pliktuppfyllelse och personlig renhet och kamp mot det offentliga livets mest utmanande konst- och litteraturformer. I skriften Om tankelivets inflytande på den sedliga utvecklingen (1913) framhöll han att lössläpptheten bäst motverkades genom en ansvarsfull uppfostran av barn och ungdom och genom att den individuella viljekraften att motstå lockelser och frestelser stärktes. "Det är föreningen med Gud", hette det i ett annat sammanhang, "umgänget med Gud, som är den säkraste räddningen också från detta onda!" (Om ungdomens fostran till sedligt liv, 1915).

Som lärare sägs R ha haft stora förtjänster, och han har beskrivits som varmhjärtad och anspråkslös. Även sedan hans studenter lämnat universitetet följde han deras livsöden med stort intresse. Personliga sorger upplevde R genom ett barns död direkt efter födseln och hans vuxna dotters alltför tidiga bortgång.

Författare

Torbjörn Gustafsson

Arkivuppgifter

R:s arkiv (ms, korrespondens, ämnesordnade handl:ar, mm) i UUB. – Brev från R i GUB, LUB (bl a många till C Fürst) o i UUB (bl a till A Hammar o S Henschen).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En undersökning öfver nervfördelningen i främre bukväggen i synnerhet i dess peritoneum. (Föredr hållet i Läkaresällskapet i Lund d 29 mars 1904.) (Hygiea, årg 66,1904, Sthlm, s 675–686). – Ueber die Innervation des Peritonaeums der vorderen Bauchwand (Anatomischer Anzeiger, Bd 25, 1904, Jena, Ergänzungsheft: Verhandlungen der anatomischen Gesellschaft auf der achtzehnten Versammlung in Jena, von 18. bis 21. April 1904, Jena 1904, s 44–51). – Aus dem anatomischen Insdtut in Lund. Untersuchungen und Studien uber die Innervation des Peritoneum der vorderen Bauchwand (Anatomische Hefte, Abteilung 1. Arbeiten aus anatomischen Instituten, Bd 29, Wiesbaden 1905, s 349–443, 14 pl; även Akad Abh ... Lund). – Untersuchungen uber die Nerven des Diaphragma (ibid, 1: 30, 1906, s 669-699 + Taf. 25–27). – Die Peritoneal-nerven der vorderen und lateralen Bauchwand und des Diaphragma (Mitteilungen aus den Grenzgebie-ten der Medizin und Chirurgie, Bd 15, Jena 1906, s 642–644). – Ueber die Funktion der Vater-Pacini-schen Körperchen (ibid, 18, 1908, s 314–328; från Upsala läkareförenings förhandl, 13,1907/08). – Anatomische und experimentelie Untersuchungen uber die lamellösen Nervenendkörperchen im Peritoneum parietale des Menschen (Anatomische Hefte, 1: 36, 1908, s 309–368 + Taf. 27/28–32). – Om Emanuel Swedenborg som naturforskare och i synnerhet hjärnanatom. Tal vid medic doktors-promotionen i Uppsala d 30 maj 1908. [Rubr.] Upps 1910. 20 s, 1 pl. [Ur Upsala läkareförenings förhandl, 16, 1910/1911. Enl uppg även i Interstate medical journal, 1911, S;t Louis, Mo.] – Hvarpå grundar sig Swedenborgs åsikt om hjärnans funktion, och särskildt om hjärnbarken som själsverksamhetens säte? Tal på ... högddsdag d 17 sept 1910. [Upps 1910.] 34 s, 1 pl. [Ur d:o.] – Till Kungl. Vetenskapssocieteten i Uppsala vid dess 200-årsjubileum af Uppsala universitet... [Inre titel; Emanuel Swedenborg's investigations in natural science and the basis for his statements concerning the functions of the brain.] Upps 1910. 4:o. 59 s, 2 pl-bl. – Swedenborg on the cerebral cortex as the seat of psychi-cal activity (Transactions of the International Swedenborg congress held in connection with the celebration of the Swedish society's centenary London, July 4 to 8, 1910, London 1910, s 56–70, 1 portr, 5 pl-bl; 2.-3. ed 1911, 1912). – Emanuel Swedenborg as an anatomist (The British medical journal, 1910, London, 4:o, vol 2, s 1153-55). – Om corpora striata's och thalami funktion enligt Swedenborg och nutida forskning. Upps ... 1912. 4:o. 52 s. (VAH, [N F,] bd 49 [Anatomiska undersökningar af svenska forskare. Festskrift tillägnad Gustaf Retzius ... 1912 ...], n:o 9.) -t Edvard Clason (Allmänna svenska läkartidningen, årg 9,1912, Sthlm, s 953-958). – Om tankelivets inflytande på den sedliga utvecklingen. Till unga män. Sthlm 1913. 24 s. (Skriftserie utg af Svenska riksförbundet för sedlig kultur, n:r 8.) 2. uppl 1917. – m ungdomens fostran till sedligt liv. Ett ord till föräldrar, lärare o a ungdomens fostrare. Upps 1915. 64 s. (Fria kristliga studentföreningens skriftserie, 2.) – Om underkäken i Piltdown-fyndet ("Eo-anthropus") (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 42, Sthlm 1916, 4:o, s 1223-56 [i h 3: Utg som Festskrift till professor Erik Muller...]).  – Der Piltdown-Fund (Bulletin of the Geological Institution of the University of Upsala, vol 16, Upps 1918-19, s 261-304). – Untersuchungen uber die Innervation des Caput mediale tricipitis bra-chii (Anatomischer Anzeiger, 51, 1918–19, s 420-432). – Der Java-Trinil-Fund "Pithecanthropos" öder Rönnen die "Eoanthropos"- und "Pithecanthropos"-Funde uns zuverlässige Aufschlusse uber die Anthro-pogenesisgeben? [Rubr.] [Upps 1921.] 37s. ([Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 26 ... Arbetsåret 1920–1921, h 5–6. Festskrift tillägnad professor J. Aug. Hammar ... 1 aug 1921, Upsala 1921,] 29.) – Anthropological and race-biological researches in Sweden (The Swedish nation in word and picture ... a jubilee book given out ... by H. Lundborg, J. Runnström, Sthlm 1921,4:o, s 39–47,1 pl-bl). - Uber die älteste Steinzeitkultur in Asien und Afrika und die Galiläa-, Rhodesia- und Banolasfunde. Upps 1927. 4:o. 27 s. (VS, Nova acta, Vol extra ordinem ...) - Bidrag (förutom referat) i Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 3-4, 1897/98–1898/99, 11-13, 1905/06–1907/08, 16, 1910/11, 23, 1917/18, 26, 1920/21, 31, 1925/26, Upps.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 29 nov 1906, nr 12, 18 dec 1908, nr 16, o 22 okt 1926, nr 22, allt i RA.

SLH 4:4 (1934); SMoK; UUM ht 1926 (1927); M Wrete, nekr över R (Upsala läkarefören:s förhandl:ar, NF,36, 1930–31).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Martin Ramström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7535, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torbjörn Gustafsson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7535
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Martin Ramström, urn:sbl:7535, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torbjörn Gustafsson), hämtad 2024-04-26.