Axel S W Odelberg

Född:1873-04-16 – Värmdö församling, Stockholms län
Död:1950-11-25 – Danderyds församling, Stockholms län

Överingenjör, Porslinsfabrikör


Band 28 (1992-1994), sida 29.

Meriter

6 Odelberg, Axel Samuel Wilhelm, son till O 4, f 16 april 1873 i Värmdö, Sth, d 25 nov 1950 i Djursholm. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 91, studier vid kem instit, Bonns univ o stengodsfirman Franz Anth Mehlem, Bonn, febraug 92, inskr vid KTH 14 sept 92, avgångsex från avd för kem teknologi där 10 juni 95, ingenjör vid Gustafsbergs porslinsfabrik, Sth, 9599, överingenjör där 9925, ordf i styr o jämte brodern Victor O VD i ab Gustafsbergs fabriks intressenter april 24juni 37, led av styr för Sv mässan för utställn:arna i S:t Petersburg 08, Malmö 14, Paris 25 o 37, New York 27, Sthlm 30, London 31, ordf i styr för Värmdö skeppslags väghålln:distr 2136, led av styr för Sv väginst o dess arbetsutsk 2334, av styr för Sv slöjdfören 2738, av styr för Sveriges kem industrikontor o dess arbetsutsk 2938, av styr för Sveriges industriförb 3138.  LIVA 27, LLA 33, hedersled av uti keramiska sällsk.

G 20 juli 1899 i London, St Martin-in-the-Fields, m Maud Jane Beavis, f 4 juni 1873 där, Hampstead, 25 dec 1962 i Djursholm, dtr till köpmannen Charles B o Mary Stagg.

Biografi

Under studietiden begav sig Axel O utomlands, bl a till Zürich för att utbilda sig, teoretiskt och praktiskt, till keramiker. 1895 anställdes han som ingenjör vid familjeföretaget ab Gustafsberg. Under ledning av O:s far (O 4) befann sig porslinsfabriken i stark utveckling mot att bli ett av Skandinaviens ledande företag i sin bransch. Efter fyra år blev O överingenjör och ledare av driften.

O fick nu tillfälle att i praktiken omsätta sitt starka intresse för tekniska nyheter. Han utvecklade elektrisk motordrift för maskinerna i fabriken, ett arbete som redan fadern påbörjat. Han bevisade i praktiken elektricitetens överlägsenhet i jämförelse med ångkraften. Detta var något som de flesta keramiska företag ännu inte insett. En uppmärksammad insats av O var hans tidiga försöksverksamhet med elektrisk bränning. Han hade under en studieresa i Frankrike 1921 sammanträffat med C W Speirs, ledaren för en av Storbritanniens främsta ingenjörsfirmor. Detta resulterade i en av Speirs konstruerad tunnelugn för glasyrbränning av kaffekoppar, vilken uppfördes på Gustavsberg 1925  den första ugn för elektrisk bränning som byggts. Den var endast 5 m lång, men s å byggdes en betydligt större, 20 m lång, för glasyrbränning av tallrikar och större gods. Härigenom bröt en ny epok i den urgamla keramiska historien in (Olson). Utvecklingen av elektrisk bränningsteknik fortsatte med andra konstruktionsprinciper i andra länder, men O var initiativtagaren.

O engagerade sig i porslinstillverkningens alla detaljer och vistades ofta dygnet runt i fabriken. Han konstruerade nya maskiner, införde metoder och maskinelement från andra verksamhetsområden och modifierade dem för sin egen tillverkning. Ytterligare en insats som väckte internationellt erkännande var hans utnyttjande av en Dorr mill, en kvarn som dittills uteslutande använts inom gruvindustrin. Genom långa och dyrbara försök lyckades O med hjälp av denna kvarn i porslinsindustrin införa kontinuerlig målning av bl a fältspat, en metod som sedermera blivit standard i all porslinstillverkning.

O hade nära förbindelser med kolleger i Förenta staterna och Storbritannien. Genom sin engelskfödda maka och många vänskapsband, bl a med senare generationer av porslinsdynastin Wedgwood, kom han att i mycket vara en goodwillambassadör i England för sv industri. Han bidrog med artiklar i The English Ceramic Societys Transactions. Eftersom O såväl i tal som skrift till fulländning behärskade språket, blev han genom sin föredragsverksamhet och sitt personliga umgänge på ett för svenskar ovanligt sätt bekant med engelskt arbete och liv. När han blev hedersledamot av The Ceramic Society yttrades att han var "en av världens främsta keramiker och en pionjär som föregått oss alla med sitt exempel" (Olson).

O besatt en ovanlig förmåga till total koncentration inför en uppgift. Han skydde inga ansträngningar eller uppoffringar när det gällde att förverkliga sina idéer och uppslag. Det har sagts att O för att vara tekniker och företagare hade ovanligt mycket av konstnärsnatur i sig. Då han inträdde i företaget var Gunnar G:son Wennerberg dess konstnärlige ledare. Han efterträddes av Josef Ekberg, vars konst var känslig och skön men knappast nydanande. Gustavsberg hade vant sig vid beröm på de internationella utställningarna, men på Baltiska utställningen i Malmö fick kollektionen svidande kritik av Sv slöjdföreningen.

O insåg, i motsats till fadern, att kritiken i viss mån var berättigad. Han ville gärna följa Slöjdföreningens program för "vackrare vardagsvara". Han blev en av förgrundsmännen i strävandena att förena tillverknings- och försäljningshänsyn med konstnärens krav på industrivarans utformning och dekor. O hade goda kontakter med konstnärer och gav dem sitt stöd. Ett som det skulle visa sig mycket fruktbärande initiativ var att 1917 anställa Wilhelm Kåge (bd 21). Under 1920- och 30-talen framställdes under dennes ledning produkter som blev världsartiklar, t ex Argenta och Farstagods. Under familjebolagets sista tid knöts även till företaget betydande keramiska konstnärer som Stig Lindberg och Berndt Friberg.

Då O tillsammans med brodern Victor efter faderns död blev VD för Gustavsberg hade företagets ekonomi försämrats. Bosättningsaffärerna, så småningom också Epa och andra lågprisaffärer, överflödade av billigt tyskt, tjeckiskt och japanskt porslin, tillverkat av arbetare med låga löner. En särdeles stark konkurrent var också Arabia i Hfors, ett företag som grundats av Rörstrand och som med tiden även fick konstnärlig framgång. Porslinsfabrikerna i Gävle och Karlskrona upphörde. Rörstrand, som var nära konkurs, köptes av Skånska cement ab och flyttades först till Gbg och sedan till Lidköping. Den stora nackdelen för sv porslinsindustri visade sig vara att de låga införseltullarna på porslin legat fast sedan 1890-talet. Motioner i riksdagen om att höja dessa hade avslagits.

Gustavsbergs ekonomi balanserades dock ännu i viss mån av rederiet och egendomarna. I början av 1930-talet var det emellertid tydligt att en kris stod för dörren. 1932 blev det för första gången ingen utdelning på aktierna. O gjorde tillsammans med teknikern Hjalmar Olson, anställd vid företaget sedan 1929, upp planer för rationalisering och anläggning av tunnelugnar med annan teknik än hos de elektriska ugnarna. De sökte komma till rätta med problemet att mycket gods som krävt betydande arbetsinsatser förstördes i bränningen. Investeringarna krävde avsevärt kapitaltillskott. Svårigheten var att bolagsordningen lade vissa hinder i vägen för upplåning. Den ursprungliga tanken var att företaget skulle expandera genom självfinansiering. Efter tidsödande förhandlingar med de aktieägande släktingarna åstadkoms emellertid ett lån och fabrikens modernisering kunde börja. Under tiden växte avsättningsproblemen, särskilt sedan Arabia börjat dumpa priserna på den sv marknaden. Serviser som i Finland kostade 35 kr såldes i Sverige för 9 kr. Det sv porslinet måste säljas under tillverkningskostnad.

En annan besvärande omständighet var att den stora mängden arbetarbostäder, en gång föredömliga, började bli nerslitna. O och hans bror såg med oro på framtiden. Råd som gick ut på att lägga ner fabriken avfärdades, och att stycka egendomarna avspisades som förräderi mot Gustavsbergs arbetare och tjänstemän och mot morfaderns och faderns livsverk. Genom sonderingar våren 1937 hade det emellertid visat sig att KF genom sin chef Albin Johansson (bd 20) var intresserat av att förvärva Gustavsberg, vilket också skedde i juni s å. Därmed upphörde familjebolaget.

Till O:s intressen hörde det sv vägväsendets omläggning i enlighet med den expanderande motortrafikens krav. Som ordförande i väghållningsdistriktet vidtog O åtgärder som fick betydelse även för landet i övrigt. Hans maxim var att "motorn skulle stödja motorn", vilket betydde att traktorn infördes för plogning och skrapning av vägnätet. O blev vägforskare, vägbyggare och vägplanerare, funktioner som senare uppdelades på många specialister. Han experimenterade med olika permanentbeläggningar, och den s k Värmdömetoden förmedlades snart till andra vägdistrikt.

O var godhjärtad men impulsiv och häftig, vilket ibland ledde till konfrontationer. Om han förgått sig var han snar till ursäkt och vilja att göra gott igen. Han hade ett starkt sinne för och kunskap om engelsk och sv lyrik.

Författare

Wilhelm Odelberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av O:s arkiv i Godenius-O:ska saml, SSA. AB Gustavsbergs fabrikers arkiv, RA, innehåller bl a företagets handl:ar från O:s chefstid liksom ms o korrespondens efter O.  Brev från O i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Industrien och konsten. Hur förekomma det "fula" inom keramiken? (Teknisk tidskrift, årg 44, 1914, Sthlm, 4:o, Veckouppl, s 153 f; även sep, (2) s).  Gustafsberg. Ett industri- och jordbruksföretag. Föredrag ... 27 april 1917. Sthlm 1917. 52 s. ([Omsl:] Sveriges industriförbund, avd Småskrifter, n:o 13.) – Svenska slöjdföreningens hemutställning 1917. Några riktlinjer för sättet att göra den fruktbärande för framtiden. Föredrag ... 17 dec 1917 (Teknisk tidskr, 48, 1918, Veckouppl, s 2327).  Svenska mässans betydelse för porslins-, glas- och stengodsindustrien (ibid, s 355 f).  Åtgärder i England att förädla smaken inom den keramiska produktionen (Svenska slöjdföreningens tidskrift, årg 16, 1920, Sthlm, 4:o, s 114). – Något om vägarna i Värmdö skeppslag (Svensk motortidning, årg 16, 1921, Sthlm, 4:o, s 663666). – Ett efterföljansvärt uppslag [föredrag 7 dec 1921] (ibid, s 736738).  Min gamla väg [dikt] (ibid, 17, 1922, s 204).  Sveriges porslinsindustri. Föredrag ... 21 aug. 1923. Sthlm 1923. 15 s, 3 pl-bl, 1 portr.  Englands lerindustri. Föredrag ... 25 januari 1923 (Svensk kemisk tidskrift, årg 35, 1923, Sthlm, s 247266; även sep, 20 s). – Vägen och bilen. [Rubr.] Sthlm 1924. 3 s. [Ur Sv vägföreningens handl s å.]  Hur se våra bilvägar ut år 193---? [Rubr.] Sthlm 1924. 11 s.  – Den keramiska industriens uppkomst (SOU 1925:5, Finansdep. Tull- och traktatkommitténs utredn o betänkande, 32. E W. Tillberg, Den svenska porslinsindustrien Sthlm 1925, s 43 f).  Bör ordföranden i vägstyrelse vara bilist? (Svensk motortidning, 20, 1925, s 33 f; även sep, (2) s). Första året under vägkassan. Sthlm 1925. 11 s. [Ur Sv vägföreningens tidskr s å.]  Från lera till porslin. Porslinstillverkningens ABC förr och nu (Hem och hushåll, årsbok 1925, Sthlm, s 164173; även sep, 10 s). – Vägarnas underhåll (Tidning för Stockholms läns hushållnings-sällskap [rubr], 1925, Sthlm, s 314 f) .  Ce que la Suéde montre å l'exposition des arts décoratifs. Paris 1925. 4:o. (7) s.  An electric tunnel kiln (The Journal of the American Ceramic socie-ty, vol 10, 1927, New York, s 210-219, 1 pl). – Porslinstillverkning. Föredrag i Stockholms rundradio. [Rubr.] [Sthlm 1929.] 8 s. [12/7 1928.] – Charles Beavis, phil. dr, F.I.C., Wick, Bristol, England. [Rubr. Föredraget ... 30 april 1929.] [Sthlm 1929.] 3 s. [Undert.] Även engelsk övers s å.  Rotary och vänskap. Tal på Nordiska Rotary-dagarna ... 1 juni 1930. [+] The banquet of the Ceramic society ... Stoke-on-Trent, England ... May 21st, 1930. Speech. [Rubr.] Sthlm 1930. 7 s.  Quo vadimus (Quo vadimus?, [omsl:] Några försök till svar på en gammal fråga [från möte 14/4 1930 med studiekamrater utex på 1890-talet från KTH], Sthlm 1930, s 2326).  Sir Lawrence Weaver K. B. E. t (Svenska slöjdföreningens tidskr, 26, 1930, s 7* f; även sep, 8:o, u o, 7 s).  Francis Hamilton Wedgwood  master potter (ibid, 27, 1931, s 47 f; även sep, 8:o, 7 s).  Rationalisering och arbetslöshet. Inledningsföredrag vid Svenska rotarymötet i Malmö den 26 sept. 1931. [Rubr.] Sthlm 1931. 23 s. [S 1223 diskussionsinlägg.]  Den svenska konstindustriella utställningen i London 1931 (Glas och porslin, årg 2, 1931, Jönköping, 4:o, s 66, 68, 70, 72, 74).  Den moderna Molok. Föredrag ... 11 okt. 1932. [Rubr.] Sthlm 1932. 7 s.  Hur få riksvägarna försedda med goda vägbanor? Sthlm 1932. 7 s. [Ur Sv vägföreningens tidskr s å.]  Huru få huvudvägarna försedda med goda vägbanor? Avd. 2. [Rubr.] Sthlm 1933. 7 s. - Konstnären och den keramiska industrien (Keramik och glas, [årg 1,] 1933, Sthlm, 4:o, nr 1, s 5-7). – Engelsk keramik. Några synpunkter i anledning av "The Royal Academy Exhibition of British Art in Industry" [föredrag i Oslo 1933] (Form, Sv slöjdföreningens tidskr, 31, 1935, s 4548).  Ytbehandling av grusvägar enligt Värmdömetoden. Sthlm 1936. 23 s. (Statens väginstitut, Med- delande 52.)  En blick i framtiden. Sthlm 1939. 4 s. [Ur Sv vägföreningens tidskr så.].  Kort redogörelse för Carl Smitts fond A för väg- och brobyggnader samt vägprovningsanläggningar utförda med bidrag från fonden. [Omsl:] Carl Smitts fond för upphjälpande av dåliga vägar. Minnesskrift. Sthlm 1948 (tr 1949). 55 s. [Föret; tills med E. Virgin o E Nordendahl.]  Bidrag i bl a Transactions of the (English) Ceramic society, vol. 5, 1905/06, 1920, 1919/201920/21, 22, 1922/23, 2930, 1929/30-1930/31, London, o Svenska vägföreningens handlingar/tidskrift, 19241925, 19321934, 1939.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Hald, Gustavsberg, verktyg för en idé. Hjalmar Olsons skildr av 60 års arbete (1991); C Lindskog-Nordström, Gustavsberg 16401940. Från tegelbruk till industrisamhälle (1973); [G Näsström,] Gustavsberg  ett gammalt bruk i stöpsleven (Futurum 1940), s 214226, 248253; W Odelberg, Gustavsberg i legenden o minnet. En personl betraktelse (Värmdö skeppslags fornminnesfören, årsskr 1987), s 3183; H Olson, A O (Dödsrunor utg av Sancte Örjens gille, saml 19, 1951), s 7578; H Townsend, The Scandinavian tour (Proceedings of the Ceramic society, 1922/1923), s IXLVI.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel S W Odelberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7603, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7603
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel S W Odelberg, urn:sbl:7603, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se