Meriter

2 Oden, Nils Frederick Svante, son till O 1, f 29 april 1924 i Sthlm, Osc, d 31 juli 1986 (kbf i Uppsala, Gottsunda). Studentex vid h a l för gossar å Södermalm i Sthlm 28 april 43, inskr vid Lantbrukshögsk 1 nov 47, amanuens vid instit för marklära där 1 febr 49, tf förste assistent 1 aug 53–31 aug 57, agronomex 11 juni 54, agron lic 18 febr 57, tf doc i marklära 1 sept 57–30 juni 58, förste assistent vid instit för marklära 16 aug 57, allt vid Lantbrukshögsk, vik förest för kemiska avd vid Internat meteorolog inst i Sthlm o meteorolog instit vid StU 1 febr 61–30 juni 63, led av IVA:s korrosionsnämnds vetensk råd o utsk för atmosfärisk kemi 62–66, tf laborator i marklära vid Lantbrukshögsk 20 juni 63, ord 4 juni 64, led av Riksantikvarieämb:s konserver: tekn råd 65–72, ordf i Internat hydrolog dekadens nord arbetsgrupp för markvatten 66–70, led av statens naturvetensk forskn:råds ekologikomm 67–70, av statens naturvårdsverks bedömn:grupper för vattenvård o naturvård 68–70, av miljövårdsberedn 68–81, bitr prof i marklära vid Lantbrukshögsk 1 juli 69, led av naturvårdsverkets forskn:komm:er för luftvård, marin miljö samt avloppsrenings- o stamfrågor 71–75, prof i marklära, särsk markkemi vid Sveriges lantbruksuniv från 30 mars (tilltr 1 juli) 71.

G 16 juni 1951 i Arby, Kalm (kbf i Mortorp, Kalm) m frih Sigrid Anna Emilie Christina Rappe, f 10 dec 1927 i Arby, dtr till agron dr o FL frih Gerhard Alexis R o grev Hedvig Eleonora Margaretha Posse.

Biografi

Svante O:s forskning kännetecknades av hans kreativitet och uppfinningsförmåga. Han utvecklade metoder och apparatur för bl a framkallning av latenta fingeravtryck, bestämning av bevätningsvärme, mätning av intensiteten hos röntgendiffraktionslinjer, kvantifiering av syrgasdiffusion i mark och små horisontella tryckgradienter i haven. O hade också en ovanlig förmåga att se trender och samband i stora datamaterial och att integrera kunskap inom flera vetenskapsfält.

Under sin tid vid Internationella meteorologiska institutet gjorde O sammanställningar av nederbördskemiska data insamlade vid ett omfattande nät av stationer i nordvästra Europa. Han presenterade materialet i form av kartor som visade att sur nederbörd var ett storskaligt regionalt problem i stora delar av Europa, att ytvattnen utmärktes av en fortgående försurning och att kväve- och svavelhaltiga luftföroreningar transporterades långa sträckor (100–2 000 km). O insåg och påpekade de ekologiska konsekvenserna av denna försurningsprocess och av andra förändringar i den kemiska miljön: ökad försurning av mark, sjöar och vattendrag, minskning av fiskbestånden, utlakning av näringsämnen från jordar och av giftiga metaller från jordar till ytvatten och grundvatten, försurning av grundvatten, minskad biologisk fixering av atmosfäriskt kväve, minskad trädtillväxt, ökning av växtsjukdomar, ökad korrosion och ökad söndervittring av byggnads- och kulturmaterial.

O publicerade sina djärva idéer först i DN 1967 och året därpå i en av Naturvetenskapliga forskningsrådets bulletiner. Hans slutsatser väckte stor oro bland forskare och allmänhet. Han blev engagerad i miljöforskning samt naturresurs- och miljövårdsutredningar och medverkade aktivt vid utarbetandet av den fallstudie som blev Sveriges bidrag till den första internationella FN-konferensen om den mänskliga miljön i Sthlm 1972. 1981 karakteriserades han som "the father of acid rain research" i en artikel i The National Geographic Magazine.

O:s miljöforskning var brett upplagd. Han ledde bl a undersökningar inriktade på att kvantifiera förändringar i markens innehåll av toxiska tungmetaller. Likaså studerade han spridningen av DDT och detta ämnes nedbrytning i marken. Utlakning av växtnäringsämnen från mark och deras påverkan på vattenkvalitet intog en viktig plats i O:s forskningsprogram.

O framträdde flitigt i press, radio och TV och skrev en rad artiklar om nederbördens försurning och miljöföroreningar. Hans inlägg i miljödiskussionen var alltid väl förberedda, klara och föredömligt enkla. De kännetecknades av saklig redovisning av fakta och ingående analys av möjliga konsekvenser. Han var välkänd och uppskattad utomlands och höll vid upprepade tillfallen föreläsningar i bl a USA och Kanada. På inbjudan av bl a The Environmental Protection Agency höll O en serie föredrag och forskningskonferenser i östra USA med syfte att belysa de långsiktiga störningarna på de naturliga ekosystemen. De initiativ som därvid togs följde han upp under senare resor (1974 och 1975), och de ledde till att ett atmosfärkemiskt stationsnät av europeisk modell upprättades i USA. Vid några tillfällen anlitades han som rådgivare till USA:s kongress.

O tilldelades 1981 en belöning av KTH "för att han som den förste iakttagaren av försurningen av våra sjöar och vattendrag tidigt uppmärksammat ett av vårt lands största miljöproblem" . – O var medveten om att miljöforskningen krävde tvärvetenskapliga insatser och om det uppenbara behovet av internationellt samarbete. Han planerade ett internationellt institut, The International Institute of Integrated Sciences, som skulle förläggas till Sveriges lantbruksuniversitet. Planeringen var tämligen långt framskriden vid hans frånfälle.

O var generös med idéer och uppslag och var därför en uppskattad diskussionspartner till forskarstuderande, kolleger och gästforskare. Hans engagemang, entusiasm för arbetet och nyfikenhet på resultaten smittade av sig. Genom sin helhetssyn, sitt mod och sin intellektuella hederlighet var han ett föredöme för alla som kom i kontakt med honom.

Författare

Erik Lotse

Arkivuppgifter

O:s arkiv deponerat hos instit för marklära, Sveriges lantbruksuniv, Uppsala.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Växterna och deras livsbetingelser (Trädgården som hobby, red: S Gibson, M Hönig, Sthlm 1953, s 7–15; [2. uppl] 1958, [3. omarb uppl] 1962, 4. uppl 1964 okänd, 5. helt omarb uppl 1970, s 7–16, [ny tr] 1975, 6., aktualiserade o utök uppl [Sthlm (tr i Finland)] 1978, 4:o, s 9-17, 7. omarb uppl 1984). – Jord och jordförbättring (ibid, s 78–91, [2.]–4. uppl 1958, 1962, 1964, 5. ... uppl 1970, s 82–97, [ny tr] 1975, 6. ... uppl 1978, 4:o, s 87–102, 7. omarb uppl 1984, s 87–103). – Nya riktlinjer för framkallning av latenta fingeravtryck på papper och liknande material (Nordisk kriminalteknisk tidskrift, årg. 24, 1954, Sthlm, 4:o, s 37–43). – Detection of fingerprints by the ninhydrin reaction (Nature, a weekly journal of science, vol 173, London 1954, s 449 f; tills med B v Hofsten). – Heat of wetting of soils, 1. A micro method for the determination of heat of wetting (Kungl. lantbrukshögskolans annaler, vol. 22, Upps 1956, s 269–277). – Förslag till klassifikation av markens porer (Nordisk jordbrugsforskning, årg 38, 1956, Sthlm, s 276–278). – Om bevätningsvär-me hos ler och humus (Geologiska föreningens förhandlingar, bd 78, 1956, Sthlm, s 536–552). – Genmäle till prof. I. Th. Rosenqvist angående bevätningsvärme hos ler och humus (ibid, 79, 1957, s 91 f). – Förslag till klassifikation av markens porer (Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, årg 96, [1957,] Sthlm (tr Upps) 1957, s 297–313). – Markundersökningar av växtföljdsförsöket på Tönnersa försöksgård (ibid, 98, 1959, s 391–419; tills med I Lundh). – Differentiala och bidifferentiala sedimentationsvågar för kornstorleksbestämning samt vissa tillämpningar av denna metodik för studier av solers stabilitet och koagulation (Geologiska föreningens förh, 81, 1959, s 620-640). – A new microphotometer for intensity measurements of X-ray diffraction lines (K lantbrukshögskolans annaler, 26, 1960, s 41–49). – Marken som humusreservoar. Föredr vid Svenska markläraresällskapets sammantr d 13 mars 1961 (Lantbruksveckan, 1961, Sthlm, 4:o, s 74–81). – Biologiska och mineralogiska undersökningar i det sk Fjugestafallet ... Frågeställning o material (Nordisk kriminalteknisk tidskr, 31, 1961, s 233-240; tills med B Collini). – Sammanfattning och jämförelser (ibid, s 271 f; tills med B Collini, M Fries o N Quennerstedt). – On an instrument for measurement of small horizontal prcssure gradients in the sea (Deep-sea research and oceanographic abstracts, vol 10, 1963, London, s 463-469, 1 pl; tills med P Welander). – Aspects of the atmospheric corrosion climate (Kemian keskusliiton julkaisuja n:o 24. Current corrosion research in Scandinavia, lectures held at the IVth Scandinavi-an corrosion congress (NKM), nov 24–27, 1964, Helsinki, Hfors 1965, 4:o, s 103–115; även sep, 13 s = Iva:s korrosionsnämnd, Bulletin no 45). – Nederbördens försurning (DN 1967, 24/10, s 4). – Nederbördens och luftens försurning. Dess orsaker, förlopp och verkan i olika miljöer. [Sthlm 1968 (duplic).] 4:o. 86 bl. (Statens naturvetenskapliga forskningsråd, Ekologikommittén, Bulletin nr. 1.) – Nederbördens försurning – ett allvarligt miljöhot (Hotet mot miljön, 11 sv forskare ger fakta kring miljöskadorna. Red: M Lagerkvist, Sthlm 1968, s 117–128, 2 färgpl; [ny tr] 1969, 2. uppl 1971, 3. omarb uppl 1973, s 116–132). – Miljöproblemens lösning – en fråga om överlevnad (Folksam, organ för kooperativa-fackliga försäkringsrörelsen, årg 23, 1968, Sthlm, nr 8–9, s 44–50). – Naturvård – till vilket pris. Paneldiskussion (Vårt ekonomiska läge, 1968, Sthlm, s 133-168; tills med O Lindvall (ordf), E Dahmén mfl). – Vi frågar om mark- och vattenföroreningar. [Frågorna har besvarats av S O. Red: A Gunnarson-Ofwerström.] Sthlm 1969. 32 s. 2. tr 1970. – Miljövården – en fråga om överlevnad! (Arbetaren, årg 48, 1969, Sthlm, fol, nr 9, s 3). -Regionala aspekter på miljöstörningar (Vann, [utg:] Norsk förening for vassdragspleie og vann-hygiene, årg 4, 1969, Oslo, s 93–112). – Hotet som kan bli dödligt allvar (Västerbottens-kuriren 1969, 7/1, s 4). – Miljöförstöringen – ett katastrofhot (ibid, 9/1, s 4). – Skogsnäringen och miljövården. Konferens vid Skogsveckan 1970 ... d 6 april [med paneldiskussion] (Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift, årg 68, 1970, Sthlm, s 265-329; tills med A E Malm mfl). – Försurningen av skandinaviska vatten (Ymer, årg 90, 1970. Miljövård och landskap, Sthlm, s 103–120; tills med T Ahl). – Den sura nederbördens verkningar (Sammanställning av konferenser i samband med den internationella miljövårdsutställningen Luften Larmet och Vi i Jönköping 1–6 sept 1971 [omsl], Jönköping [1971], [1,] s 83–92; även Conferences in connection with the International air pollution control and noise abatement exhibition at Jönköping ... [omsl], Jönköping [1971], [1,] s 85-94: Some effects of the acidity of air and precipitation). – Nederbördens försurning - ett generellt hot mot ekosystemen ([U-bokene, 134.] Forurensning og biologisk milj0vcrn. Red av I Mysterud [fra seminarieserien Biologisk miljovern], Oslo, Bergen, Troms0 [1971], s 63–98). – The longterm changes in the pH of lakes and rivers in Sweden. [Rubr.] [Sthlm 1972 (duplic).] 4:o. (13) s. (Tills medTAhl.) [Supporting studies to air pollution across national boundaries. The impact on the environment of sulfur in air and precipitation. Sweden's case study for the U N conference on the human environment, Stockholm 1972, H.] – The longterm changes in the chemistry of soils in Scandinavia due to acid precipitation. [Rubr.] [Sthlm 1972 (duplic).] 20 s. (Tills med Rune Andersson.) [Ibid, I.] – Nya undersökningar ger besked. Åkrarnas kväve gödslar vattnet (Forskning och framsteg, 1972, Sthlm, 4:o, nr 7, s 23–26; tills med T Ahl). – River discharge of total nitrogen, total phos-phorus and organic matter into the Baltic Sea from Sweden (Ambio Special report, no. 1. 1" Soviet-Swedish symposium on the pollution of the Baltic ... Stockholm, Sept 8th-10th 1971 ... [även rysk titel], Sthlm 1972, 4:o, s 51-56; d.o; med parallell rysk text). – Försurningen över Europa (Lantbrukshögskolans verksamhet 1972. Lantbruket o miljön, [omsl,] Upps 1972, 4:o, s 6f). – The extent and effects of atmospheric pollution on soils ([FAO, ] Soils bulletin 16. Effects of intensive fertilizer use on the human environment. Report of the expert consultation convened at FAO Rome, 20-23 Febr 1972, Rome 1972, 4:o, s 179–194). – Analysresultat rörande tungmetaller och klorerade kolväten i rötslam från svenska reningsverk ... 1–2. Upps [omsl] uå [duplic]. 4:o. (Tills med B Berggren.) 1. 1968–1971. [1972.] 31 bl. 2. År 1972. [1973.] 21 bl. – Phosphate exchange at the sediment-water interface (Oikos, [omsl:] Acta oecologica Scandi-navica, Supplementum 15. Proceedings of the Se-cond Baltic symposium on marine biology, Askö, Sweden, 2-8June 1971, Khvn 1973, 4:o, s 64–67; tills med F A. Schippel o R O. Hallberg). -Diskussion: Markförsurning på grund av kvävegödsling och atmosfäriskt nedfall av ammonium (Skogs- och lantbruksakademiens tidskr, 113, [1974,] Sthlm 1974, s 45-48). - Närsaltkällor-en översikt (Nordforsk, miljövårdssekretariatet, Publikation 1975:1. Eutrofiering, Tionde nordiska symposiet om vattenforskning Vaerl0se 20–22 maj 1974, Hfors 1975, s 99–133; tills med T Ahl). – Acid precipitation: a world concern. Key-note address (EPA [U. S. Environmental protection agency, Report,] ... Proceedings of a conference on emerging environmental problems. Acid precipitation. May 19–20, 1975, The Institute on man and science, Rensselaerville, New York, [New York 1975,] 4:o, s 5–44). – Tungmetaller i rötslam från kommunala reningsverk i Sverige (NJF [Nordiske jordbrugsforskeres förening], Seksjon 1 – Jord og gj0dsling. Seminar om tungmetaller, sirkulasjon i jordbruket ... Ladelund Landbrugsskole, Danmark, 21.–23. okt. 1975, [omsl,] [Oslo 1976,] s 61–83). – The acidity problem - an outline of concepts (USDA Forest service general technical report NE-23. Proceedings of the first International symposium on acid precipitation and the forest ecosystem May 12–15, 1975, Columbus, Ohio, Upper Darby, Pa. [omsl], [Oslo 1976,] s 1 -36; även: Water, air, and soil pollution, an international journal of envi- ronmental problems, vol 6, 1976, Dordrecht & Boston, s 137–166). – PCB and DDT in Baltic sediments (Ambio Special report, 4. 2nd Soviet-Swedish symposium on the pollution of the Baltic, Riga, Sept 17–24 1973 ... [även rysk titel], [Sthlm, tr] Lund 1977, 4:o, s 125–129; tills med J Ekstedt; med parallell rysk text). – The sulphur budget of Sweden during this century (Nordic hydrology, an international journal, vol 10, 1979, [Lyngby,] s 155–170). – The sulfur budget of Sweden (NATO conference series, 1. Ecology, 4. Effects of acid precipitation on terrestrial ecosys-tems ... [omsl:] Proceedings of the NATO conference on effects of acid precipitation on vegetation and soils, held in Toronto, Ontario, Canada, May 21–27, 1978, New York and London 1980, s 111–122; tills med T Ahl; även sep, (14) s, med omsl: Effects ... ecosystems). – Testimony on experiences with acid rain in Europé (Acid rain. Hearings before the subcommittee on oversight and investigations of the Committee on interstate and foreign commerce, House of representatives, 96. congress, 2. session, Serial no. 96–150, Washington 1980, s 109–125). – Development of a sensitive biological method for the determination of a low-level toxic contamination in soils (Swedish journal of argricultural research, vol. 16, 1986, Upps, s 113-118; tills m J Skujins o H-Ö Nohrstedt). – Bidrag i Grundförbättring, tidskr för jordbrukets rationalisering ... utg i samarb med Sällskapet för agronomisk hydroteknik, årg 4, 1950/51, 8, 1955, 12, 1959, 15, 1962, 17, 1964, 23, 1970, vol 26, 1973/74, 27, 1975/ 76, Upps ...; data om Cl4-halt publicerade i artikelserie av G Östlund o L G Engstrand: Stockholm national radiocarbon measurements ... (Radiocarbon, publ annually by the American journal of science, vol 5, 1963, New Haven, Conn, s 219–226, o 9, 1967).

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 4 juni 1964, nr 4, RA.

E Cowling, A tribute to S O (Opening address at the Wingspread Conference of state and provincial officials in North America, 24 Sept 1986... 1986); E Eriksson, E Lotse o A Andersson, Startade försurningsdebatten (DN 16 nov 1986); L Lundegärdh, Upptäckte försurningen (SvD 5 dec 1986); L J Lundgren, Upptäckt o handling. Svaveldioxid o försurning på den polit dagordn 1966–68 (Över gränser, festskrift till Birgitta Odén, 1987); dens, Försurn:en på dagordn:en, En bild av ett händelseförlopp 1966–1968 (1991); J Zeilon, S O till minne (SvD 15 jan 1987).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N F Svante Odén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7628, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Lotse), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7628
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N F Svante Odén, urn:sbl:7628, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Lotse), hämtad 2024-04-19.