Eric Olderin

Född:1922-04-06 – Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län
Död:1984-03-23 – Stockholms domkyrkoförsamling (Västra Frölunda församling, Västra Götalands län)

Ingenjör, Industriman


Band 28 (1992-1994), sida 179.

Meriter

Olderin, Eric, f 6 april 1922 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 23 mars 1984 i Sthlm (enl db för Västra Frölunda, Gbg). Föräldrar: flaggmaskinisten Ernst Olof Olsson o Peggy Elvira Charlotta Schylander. Studier vid Gbgs tekn inst (marintekn linje) aug 40–dec 42, vid tekn högsk i Zürich sept 43–46, utbildn till maskiningenjör jan–nov 47, beräkn:chef vid ab de Lavals ångturbins ångturbinavd, Sthlm, nov 47–57, forskn- o utveckl:chef där 57–maj 59, konsult hos sv marinen ang gasturbiner o kärnkraftkällor 50 o 56–58, hos UD o handelsdep ang europeiskt samarbete rör kärnkraftsdrivna fartyg 61–63, kurs i reaktorteknik vid KTH 58, chef för Navalatom, Sthlm, maj 59–juni 63, expert hos Delegationen för atomenergifrågor 61–62, projektchef vid Institutt for Atomenergi, Kjeller, Norge, juli 63–juni 65, assistent till marknadsdirektören för ång- o gasturbiner vid Stal-Laval turbin ab, Finspång, Ög, juli 65–jan 69, kommersiell direktör vid Westinghouse-Monitor ab, Gbg, 69–juli 74, VD för det amerikanska Westinghouse Nuclear Europés sv filial där från aug 74.

G 19 juni 1948 i Spånga, Sth (kbf i Sundbyberg), m Anna-Lisa Zetterberg, f 12 april 1920 i Arvika, dtr till boktryckaren Herman Gottfrid Z o Gunhild Ingeborg Lovisa Wolgast.

Biografi

O växte upp i Karlskrona och började sin yrkesverksamhet som springpojke på örlogsvarvet där, men hans klara intellekt och mycket stora arbetsförmåga gjorde att han tillråddes att studera vidare. Efter genomförd studiegång gick O i sin fars fotspår i så måtto att han dels blev mariningenjör, dels under en lång följd av år arbetade med framdrivningsmaskinerier för fartyg. Han medverkade t ex som ung ingenjör vid tillkomsten av den lätta kryssaren Tre Kronor, som sjösattes vid Götaverken 1946. Redan 1944 intervjuades O för övrigt i en facktidskrift om fördelarna med La Mont-ångpannor för bl a krigsfartyg, och s å skrev han även två artiklar i detta ämne.

Vid de Laval arbetade O först bl a med att förbättra bränsleekonomin på ångturbindrivna fartyg, men efter att 1958 ha genomgått en fyramånaderskurs i reaktorteknik vid KTH kom han att leda företagets projekt för kärnkraftsdrivna fartyg. Han var därvid bl a ledare för ett studieprojekt inom European Nuclear Energy Agency (ENEA) som avsåg förprojektering av ett kärnenergidrivet bulkfartyg om 20 000 dwt. Även under en vistelse i Norge arbetade O som chef för projekt kring kärnkraftsdrivna fartyg. Han var även konsult till den sv marinen beträffande kärnkraftsdrivna krigsfartyg och var t ex på uppdrag av marinstaben ledare för en kurs i kärnenergiteknik för högre officerare.

Sina stora kunskaper om kärnenergidrivna fartyg redovisade O bl a i en omfattande uppsats i Sjöhistorisk årsbok 1961–62. I denna visade han även sin realistiska inställning till möjligheterna att driva fartyg med kärnenergi: "Stora problem i samband med de risker, som kan vara förknippade med fartygens anlöpande i hamnar, kustfarvatten och varv, är ännu olösta ... innan dessa frågor lösts kan man inte räkna med kärnenergidrivna fartyg i reguljär civil fart." – O hade ändå uppfattningen att kärnenergin i fasta anläggningar skulle visa sig billig och funktionssäker, och 1969 tog han på sig ansvaret för leveranserna av tryckvattenreaktoranläggningar från Westinghouse till Vattenfalls Ringhalsverk. Före sin bortgång hann O vara med om att färdigställa samtliga tre kärnkraftsblock där.

O var en skicklig förhandlare med god förmåga att finna konstruktiva lösningar. Genom sin kunnighet, klokhet, smidighet och stora arbetsinsats medverkade han i hög grad till att lösa de många svåra tekniska, juridiska och ekonomiska problemen i samband med tillkomsten av Ringhalsverket. O tvekade heller aldrig om att kärnkraften till slut skulle vara till välsignelse för mänskligheten.

Författare

Alf Peterson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om La-Montpannor (Kraft och drift, 1944, Gbg, 4:o, nr 7, s 5–8, o 8, s 7–8; sign E.O.). – Styranordningar för moderna fartyg (Maskinbefälet, årg 50, 1948, Gbg, 4:o, s 8592, 106110; d:o). – Kylanläggningar för fartyg (ibid, 1949, s 170174, 189192; d:o).  Untersuchungen an Turbinschaufelgittern (Forsch-ung auf dem Gebiete des Ingenieurwesens, Ausgabe B, Bd 19, Diisseldorf 1953, s 4548). – Untersuchungen von Scbaufelgittern (Technische Rundschau, 1954, Bern, fol, nr 26, s 5, 7). – Utvecklingstendenser för fartygsånganläggningar (Maskinbefälet, 57, 1955, s 194202; sign). – Fartygsånganläggningars uppbyggnad (Teknisk tidskrift, årg 85, 1955, Sthlm, 4:o, s 941944).  Uber Versuche in einem Kanal fiir hohe Geschwindigkeiten mit neuen Schaufeltypen (VDI-Bcrichte, Bd 3. Probleme der Strömungs-technik im Maschinenbau, Diisseldorf 1955, 4:o, s 4752).  Steam turbines for merchant ves-sels. Expcrienccs from operation in the past and outlook for the future. Part 1*. The fuel economy of turbine machinery (European shipbuilding, 1957, Oslo, 4:o, s 60-64).  Reaktorer för fartygsdrift (Det svenska atomarbetet. Nuläge och framtidsperspektiv, Sthlm 1958, s 3647).  Utländska kärncnergidrivna ubåtar (Tidskrift i sjöväsendet, 1961, Karlskrona, s 851-866). - Kärn-energidrivna fartyg (Sjöhistorisk årsbok, 19611962, Sthlm, 4:o, s 3157).  Preproject of a 20,000 DWT nuclear powered bulk carrier (Progetti ed esperienze nel settore della propulsione navale nucleare, Torino, 23 ottobre 1962, Roma 1964, s 109147; tills med J Wilhelmsen o G Nilson).

Källor och litteratur

Källor o litt: Personakt för O, Personalarkivet vid Westinghouse Energy Systems International, Bryssel, Belgien.

E O död (DN 30 mars 1984); I Ljung, E O död. Smidig problcmlösare när Ringhals byggdes (SvD 29 mars 1984); Månadens intervju med ingenjör E O, Götaverken (Kraft o drift 1944, nr 5). – Meddel från bl a Anna-Lisa O, Eric Ager o Margareta Linder.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Olderin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7696, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Peterson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7696
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Olderin, urn:sbl:7696, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Peterson), hämtad 2024-04-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se