Olof

Född:900-talet
Död:900

Kung


Band 28 (1992-1994), sida 233.

Meriter

Olof, dansk konung, kommen från Sverige omkr 900.

Biografi

Enligt Adams av Bremen på 1070-talet tillkomna Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum skall den med Adam samtida danske konungen Sven Estridsson ha berättat, att den danske konungen Helge efterträddes av O. Han kom från "Sueonia", erövrade "regnum Danicum" och hade många söner, av vilka "Chnob" och "Gurd" efterträdde honom.

"Chnob" har identifierats med den danske konung "Chnuba" som enligt Widukinds omkr 970 tillkomna Res gestae Saxoniae skall ha blivit döpt, när den tyske konungen Henrik "fågelfängaren" (d 936) besegrade danskarna. Detta skall enligt en annal ha hänt 934. Han har också identifierats med den konung Gnupa av Jylland som enligt en betydligt yngre isländsk saga stupade i strid mot konung Gorm. Gnupa nämnes på två runstenar i närheten av Hedeby (Slesvig), den dåtida centralorten för södra Jylland, som därför anses ha varit O:s och hans söners huvudstad. Att Adams uppgift om O:s sv börd är riktig anses styrkt av att den ena av dessa runstenar är ristad med sv runformer och i sv språkform (Wimmer; Moltke), men även av att det ytterst sällsynta namnet Gnupa förekommer på en runsten i Vagnhärad i Södermanland (Sveriges runinskr:er), och av att arkeologiska fynd tyder på samband med Sverige (la Cour 1930–31).

Äldre forskares (Munch; Strinnholm; Schück) identifiering av O med sveakonungen med samma förnamn i Birka på 850-talet är en ren namnkombination, som förefaller föga tilltalande både ur kronologisk synpunkt och med hänsyn till att namnet är så vanligt.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o littl: Adam av Bremen (1984); Adam von Bremen, Hamburgische Kirchengeschichte (1917); E Arup, Kong Svend 2:s biografi (Sc 1931), s 85; S Axelson, Sverige i dansk annalistik 900-1400 (1956), s 28–32; W Biereye, Beiträge zur Geschichte Nordalbingiens im 10 Jahrhundert (1909), s 3, 5, 14 f, 21, 26, 28, 31 o 166; S Bolin, Danmark o Tyskland under Harald Gorms-son (Sc 1931), s 190; dens, Svenskväldets fall. Ett förslag (VSLA 1932), s 51, 66 o 68; K Erslev, DronningTyrc og Danevirke (DHT 9:6, 1929); S Gutenbrunner, H Jankuhn o W Laur, Völkcr und Stämme Sudostschleswigs im friihen Mittelalter (1952), s 46 o 147; L Jacobsen, Svenskevaeldets Fald (1929), s 34, 41 ff, 48, 51, 55 ff, 63, 65–68, 72 o 75; I. Jacobsen o E Moltkc, Danmarks Rune-indskrifter. Text (1942), sp 11–16; H Jankuhn, Haithabu, Eine germanische Stadt der Friihzeit (1937); dens, Die Wehranlagen der Wikingerzeit zwischen Schlei und Treene (1937); dens, Haithabu. Ein Handelsplatz der Wikingerzeit (1956), s 82 o 250; H Koht, Skandinaviske motenavn i vikingtiden (NHT 5:3, 1916); V la Cour, Kong Gorm og Dronning Tyre (DHT 9:5, 1926-27); dens, rec av Jacobsen, a a (DHT 9:6, 1929); dens, Tiden indtil 1241 (Sonderjyllands Historie, 1, 1930–31), s 249 ff, 260 o 262; S Lindqvist, Hedebyväldets varaktighet (Namn o bygd 1929); N Lund, Svenskevaeldet i Hedeby (Aarboger for nordisk Oldkyndighed og Historie 1980); E Moltke, Det sv Hedebyrige og Danmarks samling (d:o 1985); P A Munch, Det norske Folks Historie, 1:1 (1852), s 412 o 744; B Nerman, Sveriges första storhetstid (1942), s 179 f, 184 o 198; dens, När Sverige kristnades (1945), s 80; N A Nielsen, Danske runeindskrifter (1983), s 98; Oláfs saga Tryggvasonar en mesta, 1 (1958), s 128; H Olrik, Konge og Prästestånd i den danske Middelalder (1905); P Sawyer, Da Danmark blev Danmark (Gyldendals og Politikens Danmarkshistorie, 3, 1988); dens, När Sverige blev Sverige (1991), s 51; H Schiick, De senaste undersökn:arna rörande ynglingasagan (HT 1895), s 62; J Steenstrup, Danmarks Sydgraense og Herredommet over Holsten ved den historiske Tids Begyndelse (1900), s 35 ff; dens, Nogle Undersogelser til Belysning af Teksten i Adam af Bremens Vasrk (DHT 9:6, 1929); K Stjerna, Lund o Birka (HT för Skåneland, 3, 1908–09), s 224; G Storm, To Runstene fra Sonderjylland og deres historiske Betydning (NHT 3:3, 1895); A M Strinnholm, Sv folkets hist från äldsta till närvvarande tider, 1 (1834), s 295; Sveriges runinskner, 3:1 (1924–36), s 26; E Wadstein, Norden o Västeuropa i gammal tid (1925), s 131; C Weibull, Om det sv o det danska rikets uppkomst (HT för Skåneland, 7, 1917-21), s 344 (omtr i dens, Källkritik o hist, 1964); dens, Sverige o dess nord grannmakter under den tidigare medeltiden (1921), s 38, 41 ff, 45–48 o 178 (omtr i dens, a a 1964); L Weibull, Kritiska undersökn:ar i Nordens hist omkr år 1000 (1911), s 15 f (omtr i dens, Nord hist, 1, 1948, s 257 f); E Wessén, Studier till Sveriges hedna mytologi o fornhist (1924), s 141; L FA Wimmer, De danske Runemindesmaerker, 1 (1893–1908), s 68–72.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7741, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7741
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof, urn:sbl:7741, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se