Bror H Olsson

Född:1894-08-06 – Ålems församling, Kalmar län
Död:1973-07-11 – Lunds allhelgonaförsamling, Skåne län

Tidningsredaktör, Bibliotekarie, Bibliograf


Band 28 (1992-1994), sida 283.

Meriter

Olsson, Bror Hjalmar, f 6 aug 1894 i Ålem, Kalm, d 11 juli 1973 i Lund, Allhelgona. Föräldrar: verkmästaren Anton Oskar O o Hulda Emilia Bäckelund. Studentex vid Kalmar h a l 24 maj 16, inskr vid UU 11 sept 16, FM 9 april 21, FL 3 nov 23, disp 22 maj 25, FD 30 maj 25, allt vid UU, vik adjunkt vid Sundsvalls h a l ht 26vt 27, andre amanuens vid KB 16 nov 27, förste amanuens där 16 nov 29, sekr i Sthlms hum förb 3233, andre bibliotekarie vid LUB 5 april (tilltr 1 okt) 33, förste bibliotekarie där 13 april (tilltr 1 maj) 391 sept 59, medl av red för Sv tidskr 3849, led av styr för Sv bibliotekariesamf 41.  LVSL 39, LHVL 45, teol hedersdr vid LU 31 maj 50, LSkS 51.

G 29 dec 1925 i Kalmar m skolköksläraren Anna Kristina Nilsson, f 13 febr 1900 där, d 2 april 1950 i Lund, Domk, dtr till gårdsägaren Jakob N o Ida Kristina Karlsson.

Biografi

I sin fil mag-examen hade Bror O latin, grekiska, geografi och pedagogik. Inspirerad av sin lärare Otto Lagercrantz (bd 22) inriktade han sig på papyrologi och disputerade i grekiska på en kritisk edition av och kommentar till 80 papyrusbrev från första århundradet e Kr. Därefter studerade han under några terminer i Berlin för den ledande papyrologen Ulrich Wilcken samt i München, Milano och Rom.

O:s arbetsfält blev den klassiskt-humanistiskt lärde biblioteksmannens, och han anställdes först vid KB. Han uppskattades av riksbibliotekarien I Collijn (bd 8) och knöts till redaktionen för den s k AK, den tryckta accessionskatalogen för Sveriges offentliga bibliotek. Samtidigt fortsatte han sin vetenskapliga verksamhet och publicerade en rad arbeten i klassisk fornkunskap och papyrologi. Längtan till en mindre ort lockade honom till Lund. 1933 tillträdde han en tjänst vid LUB:s sv avdelning och vid dess handskriftsavdelning. 1939 blev han chef för den utländska tryckavdelningen; arbetsuppgifterna var inte lätta att utföra, varken under kriget, då de ekonomiska förutsättningarna var begränsade och förbindelserna med utlandet avskurna, eller åren därefter, då det gällde att komplettera bibliotekets samlingar. Genom skickliga avvägningar och säkra bedömningar medverkade O till LUB:s snabba modernisering.

Vid sidan av sin yrkesutövning var O en outtröttlig forskare och författare inom ämnesområdena bibliografi, bok-, lärdoms-, kyrko-, person- och kulturhistoria eller ofta kombinationer av dem.

O hade ett stort intresse för den äldre, folkliga fromhetslitteraturens bakgrund och betydelse. I boken Från Martin Luther till Sven Lidman (1943) utgav han en ofta anlitad resonerande bibliografi över den sv andaktslitteraturen, där urvalsprincipen inte var teologiska kvalitetskriterier utan skrifternas faktiska spridning. Mera förbisedda, men mycket användbara, är också hans bibliografier över Äldre andaktslitteratur (1944) och över litteratur om Göteborgs och Linköpings stift (1945, 1951). Psalmbokens ställning i fromhetslivet undersökte han i ett par studier (1942, 1952) och påvisade bl a att den wallinska psalmboken från 1819 på sina håll i sydöstra Småland inte förrän fram emot sekelskiftet 1900 förmått tränga ut 1695 års utgåva. I NTBB (1953) klarlade han vem som var författaren till Sveriges första nykterhetsskrift, Theatrum tragicum ebriosorum (jfr SBL 15, s 602 f). O blev snabbt både acklimatiserad och naturaliserad lundensare och utgav en rad lokal-och universitetshistoriska undersökningar, liksom också flera studier kring Esaias Tegnér och Tegnérminnet.

O hade vuxit upp i det gamla Kalmar stift. Fromhetslivets historia i denna bygd upptog hans intresse i särskild grad, och han medverkade i en rad samlingsverk med småländsk anknytning. Redan som skolpojke fascinerades han av väckelseprästen Anders Elfvings levnadsöde (art av O i SBL 13). Liksom O var Elfving född i Ålem. Till tvåhundraårsminnet av hans födelse utgav O (1944) en på noggranna källstudier byggd biografi, där han satte in honom i samtids-och lokalhistorien. I en homiletisk undersökning påvisade han Elfvings beroende av den tyske pietisten J J Rambach (1954).

1934 uppdrog prästmötet i Växjö åt Gotthard Virdestam att utge ett herdaminne för Kalmar stift. Efter Virdestams död några år senare gick uppdraget till O. Efter ett nära decennielångt förberedelsearbete utkom i rask takt O:s magnum opus, Kalmar stifts herdaminne 14, som av en recensent fick betyget "fullödigt" (Hildebrand). I Växjö stifts hembygdskalender 1945 presenterade O sitt forskningsprogram. Herdaminnet var inte det första i kalmarstiftets historia. O såg emellertid inte som sin uppgift att bearbeta eller avsluta det tidigare arbetet från 1830-talet utan i stället att självständigt och från grunden genomarbeta prästerskapets personhistoria med hänsyn till allt relevant otryckt och tryckt källmaterial. Arbetet var omfattande och dess snabba fullbordande närmast en bragd. Själv beräknade O att herdaminnet innehöll upp emot 90 000 persondata. På insamlandet av verkets stora bildmaterial nedlade O stor omsorg. Levnadsteckningarna är inkännande och präglade av O:s förtrogenhet med stiftets andliga karaktär och lokala förhållanden och av hans känsla för prästerskapets skilda personlighetstyper. I biografin över den siste biskopen i Kalmar H W Tottie skildrade O omständigheterna kring stiftets indragning 1915. Trots den sakliga framställningen märks harmen, "sorgen och vemodet över det oblida öde, som beretts det gamla stiftet", som i O hade sin främste kännare. Han var imponerad av "den omätliga betydelse kyrkan och dess tjänare haft för det andliga och kulturella livet i bygden" och såg sitt herdaminne klart insatt i detta sammanhang. Som en erkänsla för sin forskningsinsats kallades O av teologiska fakulteten i Lund till hedersdoktor.

Kort tid efter dess grundande togs O i anspråk av Allhems förlag och ingick tillsammans med A Gierow (bd 17) vid Ewert Wrangels sida i redaktionen för förlagets första stora satsning, det kulturhistoriska verket Svenska folket genom tiderna (1938–40); sedan Wrangel avlidit 1940 bar O huvudansvaret för utgivningen av de tre sista delarna. Han medverkade i den påkostade bildmonografin över Esaias Tegnér (1949) och under 1950- och 60-talen i en rad av förlagets s k landskapsböcker. En viktig insats gjorde O som medredaktör för Svenskt konstnärslexikon (195267), där han själv skrev ca 1 500 av de 12 500 biografierna; en ambition vid lexikonutgivningen var att presentera även konstnärer som dittills blivit förbigångna i konsthistorien. Till O:s 65-årsdag utgav förlaget den nära fyrahundrasidiga festskriften Från Småland och Hellas.

Hos O förenades en rad biblioteksmannadygder. Under sin första tid på KB grundlade han, och fördjupade sedan ständigt, inte bara osedvanlig bokkännedom och utpräglat bibliografiskt spårsinne utan också omfattande beläsenhet inom ett brett spektrum. Genom sin minnesgodhet, tjänstvillighet och höga arbetstakt blev han för forskare inom humaniora och teologi en flitigt utnyttjad tillgång av närmast legendariskt slag. Inför den kulturella och samhälleliga utvecklingen i "folkhemmet" kände han sig djupt främmande (brev till Hildebrand 14 dec 1961). Hans sakprosa är präglad av en chosefri elegans utan lärdomsprål, där ibland en lågmäld humor lyser igenom.

Författare

Oloph Bexell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O:s arkiv i LUB.  Brev från O i GUB (bl a till S Hallberg, G Ottervik o E Åkesson), KB (bl a Sällsk Bokvännerna o O Holmberg), KrA (till F Rudelius), LUB (bl a till B Hildebrand o G Virdestam) o i UUB (bl a till Y Brilioth o O Walde samt många till I Collijn, S E Bring, E Håstad o T Kleberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Papyrusbriefe aus der fruhesten Römerzeit. Inaugural-Diss. Upps 1925. XII, 237 s. – En kalmarstudents tragiska slut. Jesuiten Johan Robecks sista levnadsår o död (Kalmar nations skriftserie, 2, 1925, Upps, s 7–16). – En engelsman i Göteborg 1809 (James Macdonald] (GHT 1925 24/10, [bilaga] (nr 247 B), s 2 f). -Hettiterna (OoB, årg 35, 1926, Sthlm, s 577–586). – Drei Glossen (Symbolae Osloenses auspi-ciis Societatis Graeco-Latinae, fasc. 4, Osloae 1926, s 62 f). – En politisk process i 1700-talets Kalmar (Kalmar nations skriftserie, 5, 1928, s 6–15). – De grekiska papyrusfynden i Egypten med särskild hänsyn till Nya testamentet. Sthlm 1929. 110 s, 5 pl. – Sveriges offentliga bibliotek. Acces-sions-katalog. Utg av K bibi. [Arg] 43–47, 1928-32. Sthlm 1929-33. IX, 1051, IX, 1115, IX, 1250, VIII, 1209, VIII, 1036 s. [Föret; red tills med R. Eriksson o S. Alund.] – Svenska kulturfonder. En översikt sammanställd genom Längmanska fonden. Upps 1931. 288 s. [Föret.] – Några medeltida inskrifter på öländska kyrkklockor (Acta Oelandica, Skrifter utg av Ölandsklubben i Stockholm ..., 4. Öländska kulturbilder från skilda tider, Sthlm 1931, s 58–72). – David Friedrich Strauss und Schweden (Theologische Studien und Kritiken, Jahrg 104, 1932, Gotha, s 449–460). – Der Epilog der Offenbarung Johannis (Zeitschrift fiir die neutestamentliche Wis-senschaft und die Kunde der älteren Kirche, Bd 31, 1932, Giessen, s 84-86). - Die verschlunge-nc Buchrolle (ibid, 32, 1933, s 90 i). – Ett bidrag till roparerörelsens historia i Skara stift (Julhälsningar till församlingarna från präster i Skara stift, årg 29, 1934, Skara, s 157-166). – Romanus Nicephori brev till Gustaf II Adolf (Eranos, Acta philologica Suecana, vol. 32, 1934, Gotoburgi, s 131–136). – Der Kolophon in den antiken Handschriften (Zentralblatt fiir Biblio-thekswesen, Jahrg 51, 1934, Leipzig, s 365–367). – Krympa / Tosta (Nysvenska studier, årg 15, 1935, Upps, s 113 f). – 'Axaxrtvdptov. IleXexöi; (Archiv fiir Papyrusforschung und ver-wandte Gebiete, Bd 11, Leipzig & Berlin 1935, s 219). — Syntaktisches aus den griechischen Papyri (Glotta, Zeitschrift fiir griechische und lateini-sche Sprache, Bd 23, Göttingen 1935, s 110–112). – Den svenska bibeln (F Kenyon, Bibeln ..., Lund 1936, s 45-50; bidrag även s 5 f, 75-78, 127 f). – Översättningslitteraturens roll i Sverige (Biblioteksbladet, årg 21, 1936, Sthlm, 4:o, s 5–10, Tillägg ... s 63 f). – Jämförelse mellan Herodotos och Thukydides av Esaias Tegnér (Samlaren, N F, årg 17, 1936, Upps, 4:o, s 194-209). – |J Lindblom, Till frågan om 1917 års bibelövers ...,] Tillägg (Svensk exegetisk årsbok, [årg] 2, 1937, Upps, s 165–168). – Uttrycken "komma på grön kvist" och "bladet har vänt sig" (Nysvenska studier, 17, 1937, s 97–102). – Ett antikt godsarkiv (OoB, 46, 1937, s 426-433). – Studier och lärdom. Krönikor o folkvisor (Svenska folket genom tiderna ..., bd 2, Malmö 1938, s 217-248, 2 pl-bl, 2 faksimilbl). - Vetenskapen blir en makt (ibid, 6, 1938, s 117-148,2 pl-bl, 4 faks-bl). – Emigrationen. Pionjärer i U.S.A. (ibid, 10, 1939, s 209-226, 2 pl-bl, 2 faks-bl). – Lars Perssons i Högebomåla guldpenning. Ett Tegnértal (Hyltén Cavalliusföreningen för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok, 1938, Växjö, s 95-103; även sep, 9 s). – Småländska studenter i Rostock under nordiska sjuårskriget, tillika ett bidrag till Växjö stifts herdaminne (ibid, 1939, s 213–223). – Drohungenan die Götter. Religionsgeschichtliche Streifzüge (Acta Instituti Romani Regni Sueciae, Series 2, 1. Apuvyna, Martino P. Nilsson ... dedicatum, Lund 1939, s 374–378). – En upsaliensisk poesibok (Samlaren, N F, 20, 1939, s 214–216). – Lunds universitets matrikel 1939, utg. Lund 1940. 528 s. (Tills med W Norlind.) – Översikts- och registerband. Red. Malmö 1940. 432 s, 31 pl-bl, 2 kartbl. (Svenska folket genom tiderna ... [13].) – Slå upp språklådan (Nysvenska studier, 19, 1939, tr 1939-40, s 192 f [1940]). - Fynd vid vägen under litterära strövtåg. Malmö 1941. 186 s, 16 pl-bl. – Ett klockareöde från 1600-talet. Anders Laurentii Froste i Mönsterås o vår "äldsta" koralbok (Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, årg 16, 1941, Lund, s 93-101). – Carl Bernhard Wadström och Eskilstunasmidet (Blad för bergshandteringens vänner, bd 25, Upps 1942 (tr 1941–43), s 233-240 [i h 4, 1941]). -Psalmboken som folkbok. En skildring av dess roll i sv fromhetsliv. Lund 1942. 76 s. ([Omsl:] Skrifter i teologiska och kyrkliga ämnen, 23.) [Ny utg:] H Pleijel, B O & Sigfrid Svensson, Våra äldsta folkböcker, Lund (även Hfors) 1967, s 111–171. – Tegnér och böndagsplakaten 1826 och 1839 (Tegnérstudier tillägnade Algot Werin ..., Lund 1942, s 149–156). – Karl Börjesson som Strindbergs förläggare (Karl Börjesson 1877–1941, en minnesbok, Sthlm 1942, s 123-131). – Hebreiska i svenska familjenamn (ANF, bd 56 (F 4:3), Lund & Leipzig 1942, s 316 f). – Från Martin Luther till Sven Lidman. En hist översikt över andaktsböckerna i sv fromhetsliv. Lund 1943. 185 s. – Petrus Werftphillls vedervärdigheter. Från den tyska församlingens i Kalmar sista tid (Sancte Christophers gilles chroenica, 16–17, Kalmar 1943, s 5–17). – Ur Skytteanska skolans i Alem äldsta hävder (Stranda, Stranda härads hembygdsförenings årsskrift, årg 16–17, 1942–43, [Mönsterås, tr] Upps 1943, s 8-12). – Den kyrkliga biblioteksverksamheten på 1600- och 1700-talet (Biblioteksbladet, 28, 1943, s 10 f). – Anders Elfving. En levnadsteckn. Lund 1944. 214 s, 6 pl-bl. – Äldre andaktslitteratur. Bibliogr hjälpreda. Lund 1944. 31 s. (Meddelanden från Kyrkohistoriska arkivet i Lund, 5.) – Röster från Lunds domkyrkas predikstol. Till 800-årsjubileet (Lunds stifts julbok, årg 36, 1944, Malmö, s 10–36). – Parallellismen hos Linné. En anteckning till Belfrages studie (ANF, 59, 1944, s 284-286). – Den nya psalmboken. Kritik o krav. Lund 1945. 61 s. (Tills med A Werin; Skrifter i teol o kyrkl ämnen, 25.) – Lund i bild under 300 år (Berlingska boktryckeriet i Lund 1745–1945, blad ur dess hist, Lund 1945, 4:o, s 78-94). – Litteratur om Göteborgs stift och dess församlingar, bibliografi (K Peters, Göteborgs stift, statistisk topogr o biogr matrikel, Lund 1945, s 17–22). – Ett latinskt gravepigram i Lunds domkyrkomuseum och dess anor (HVLA, 1944–1945, Lund 1945, s 340–346; även i sep utg härav, 5. Meddelanden från Lunds universitets historiska museum, s 78–84). – Målningarna på läktarbröstet i Oppeby kyrka (Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening, 1942–1944, Linköping 1945, s 37–46). – Levnadsvisdom och människokunskap i den klassiska andaktslitteraturen (En julbok till församlingarna i Göteborgs stift, årg 19, 1945, Gbg, s 39–49). – Lund genom seklerna. En liten krönika i ord o bild, sammanställd. Lund 1946. 48 s. [Variant-uppl: ... utg på initiativ av Föreningen Lundensare i Stockholm...] – Svenskt lärt namnskick. Hjälpreda vid släktforskning. Lund 1946. 17 s. (Medd från Kyrkohist arkivet i Lund, 6.) Övers: Swedish erudite name-forms (HVLA, 1948–1949, tr 1949, s 1–14). – Tegnér som akademiker (LUÄ, N. F., avd 1, bd 42, nr 5 [även utom serien]. Esaias Tegnér. Studier till hans person o verk. Minnesskrift utg av Lunds univ Lund 1946, 4:o, s 317–351; även sep, 35 s). – Några drag ur Mönsterås kyrkas historia (Stranda, 20, 1946, s 3–11). – Doktorspromotioner i Lund. Lund 1947. 4:o. 103 s, 1 pl-bl. (Föreningen Det gamla Lund, årsskrift [omsl: Skrifter], 29.) – Kalmar stifts herdaminne. Det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar. D 1–4. Lund 1947–51. 1. Biskopar, domprostar, kapitulares, e. o. prästmän, krigspräster m. fl. 1951. 326 s, 1 pl-bl. 2. Norra Möre, Stranda och Handbörd. 1947. 386 s, 3 kartor. 3. Södra Möre kontrakt. 1948. 298 s. 4. Öland. 1951. 543 s, 3 kartor. (5. Supplement ... av O Bexell, 1980.) – Svenska ämbetsmäns insats i svenskt hembygdsarbete (Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård, under red av S Erixon o A Campbell, d 2, Sthlm 1947, 4:o, s 121-132). - Ur prästgårdarnas historia (Lunds stift i ord och bild, [1,] Sthlm 1947, 4:o, s 815-836). – Arvet från Wallin. En bild av Johan Olof Wallin, sammanställd ur hans skrifter. Lund 1949. 366 s, 11 pl-bl. – Esaias Tegnér. En monografi i bild. Malmö 1949. 4:o. 176, (8) s, 26 pl-bl, 28 faks-bl. (Tills med Åke Eliaeson.) – Sund och osund konservatism (Den raka vägen, 14 inlägg i den dagspolitiska idédebatten, [Sthlm, tr] Nyköping 1949, s 35–38). – Ålems herdaminne – präster o klockare (Ålcms socken: Historia o beskrivn utg av Ålems hembygdsfören under red av M Hofrén [förtitel: Ålemsboken], Ålem 1949, 4:o, s 418-431). -Die Verfasserschaft des Buches "Guldenes Klei-not der Kinder Gottes" durch Emanuelem Son-thom (Zentralblatt fiir Bibliothekswesen, 63, 1949, s 384 f; ur NTBB 1945). – Lund i närbild. En bilderbok, sammanställd. Sthlm 1950. 4:o. 178 s. (Tills med S Ossiannilsson & H Pleijel.) – Erasmus. Sthlm 1950. 74 s. (Humanistisk kultur. Studier o essäer. Under red av Ingvar Andersson, B Knös o H. S. Nyberg, 1.) – Latinska yrkesnamn i äldre svenska urkunder. Hjälpreda vid arkiv- forskning. Lund 1950. 18 s. (Ibid, 9.) — XofoiiTE-VJco 'faire dc la contrebande' (Eranos, 48, 1950, s 157). – Kalmar stift (Växjö stift i ord och bild, Sthlm 1950, 4:o, s 121 - 140). – Biskopar i Kalmar (ibid, s 311–328). – Prästgården som kulturhärd: gamla Kalmarstiftét (ibid, s 363–374). – Litteratur om Linköpings stift och dess församlingar. Bibliografi (O Hassler m fl, Linköpings stifts matrikel, 1951, Linköping 1951, s 350–372; även sep, 23 s). – Lund i gångna tider (B O, E Liljeroth & B Wickman, Ett bildverk om Lund [omsl: Lund, ett bildverk], Malmö 1950 (tr 19[50-]51), 4:o, s 17-36; 2. uppl 1951). -Skåne genom seklerna (E Liljeroth m fl, Skåneland. Ett bildverk..., Malmö 1951, 4:o, s 17-48; 2. uppl 1952). – Uppbyggelse-och psalmförfattare (Västerås stift i ord och bild, Sthlm 1951, 4:o, s 231–254). – Småländskt: studier o minnen. Malmö 1952. 177 s, 19 pl-bl, 1 karta. [Härur sep:] Det mörkaste Småland. [Malmö 1952.] 14 s. – I Lund på 1840-talet. En svit teckningar av N H Lindfors. Med kommentarer. Malmö 1952. 12 s, 15 pl-bl. – Lars Linderots postilla. En bok- o texthist (En julbok till församlingarna i Göteborgs stift, 26, 1952, s 31 -44). – Kyrka och väckelse (Småland. Under red av H Schiller, Sthlm 1953, 4:o, s 61–73, 2 pl-bl). – Småland i litteraturen (ibid, s 87–99, 1 pl). – Ur domkyrkans hävder (Lunds domkyrka. En skildring i ord o bild av Lundadomen genom tiderna av E Cinthio. Ur domkyrkans hävder av B O, Malmö 1953, s 9–46). – Småland och smålänningarna [genom tiderna] (E Liljeroth m fl, Ett bildverk om Småland ..., Malmö 1953, 4:o, s 15–112 jämte bildtexter; 2. uppl 1954; 2.[!] omarb o utökade uppl 1964). – Postillor och plagiat. Uppsatser om böcker, förf o samlare. Malmö 1954. 142 s. – Editiones principes av klassiska författare. [Sthlm, tr] Upps 1954. 65 s. (Grafiska institutets skriftserie, under red av S. E. Bring o B Zachrisson, 9.) – En tysk professors besök på Tufvan sommaren 1826 (Tegnérstudier. Utg av Tegnérsamfundet, [4,] Lund 1954, s 72-84). - En ulspegel i Mönsterås 1841 (Stranda, 27-28, 1953-54, [Upps,] s 59-64). – Anders Elfving och J. J. Rambach. En homiletisk studie (KÅ, årg 54, 1954, Upps .... s 49–70). – Västergötland – historia o historier (E Liljeroth m fl, Västergötland, ett bildverk under red av R Holmström o S. Artur Svensson ..., Malmö 1955, 4:o, s 33–158; Ny, omarb uppl 1967). – Mundus senescens. En skiss om tron på en åldrande värld i sv folkliv o litt (Lychnos, 1954–1955, Upps 1955, s 66–81). – Frithiofs saga (Bokvännens bibliotek nr 29. Berömda böcker, bokhist uppsatser red av T Nyman, [Saml 1,] Sthlm 1956, s 97–129). – Några ord om Horatius (Horatius, Några oden och en epod. I sv övers av G J Adler-beth. Malmö 1956, s 7–15). – Svenska klassiska bibliografer. [Sthlm, tr] Upps 1957. 83 s. (Grafiska institutets skriftserie ..., 15.) – Axel Munthe som författare (A Andrén m fl, Boken om Axel Munthe, Capri och San Michele. En minnesbok Malmö 1957, 4:o, s 293–329; även i övers The story of Axel Munthe, Capri and San Michele. A memorial volume Malmö 1959: Axel Munthe as an author). – Bibliografi över Axel Munthes skrifter (ibid, s 330–336; även sep, 5 s, med omsl: Axel Munthes skrifter; i övers The story ...: Bibliography of Axel Munthe's writings). – Swedish theological research (Research work, published in Sweden, nr 34, Sthlm 1957, s 1–4). – [Almindelig og nordisk bibliotekshisto-rie ...,] Medeltiden (Nordisk håndbog i biblio-tekskundskab, udg ... under red af S Dahl, bd 2. Bibliotekernes og bibliofiliens historie, [Khvn] 1958, s 27 — 46; sv titeluppl: Nordisk handbok i bibliotekskunskap ..., 2. Bibliotekens och bibliofiliens historia, [Sthlm & Khvn] 1958: [Allmän o nord bibliotekshist,] ...). – Dödens engel och svensk begravningspoesi (Psalm och sång, studier tillägnade Emil Liedgren ..., Lund 1959, s 205– 213). – Ulrika i Västergöhl och hennes språk (Vänkritik, 22 samtal om dikt tillägnade Olle Holmberg, Sthlm 1959, s 91 -97). – Åkianismen i Älmeboda och Ljuder på 1780-talet och Mobergs "Utvandrarna" (Natio Smolandica, årsskrift utg av Smålands nations kamratfören, 22, 1959, Upps, s 18–26). – Företal (W. Zschietzschmann, Hellas och Rom, antikens kulturhist i bilder, Malmö (bilderna tr Berlin) [1960], s IX-XI). -Anders Sandberg som kyrkoherde i Madesjö 1832–1876 (Madesjö sockens historia, under red av H Westmar, [1,] [Madesjö, tr] Nybro 1961, s 391–413). – Tegnérs-samfundet i Växjö 1868–74 (Tegnérstudier. Utg av Tegnérsamfundet 1960, Lund 1961, s 54-59). – Gymnasistföreningar i Växjö på 1800-talet (Natio Smolandica, 25, 1962, s 6–19). – Svenska präster på Runö (Svio-Estonica, studier utg av Svensk-estniska samfundet, 16 (N F 7), [Sthlm, tr] Lund 1962, s 101–113). – Öland och ölänningarna, en rapso-di (E Liljeroth m fl, Öland ... Red: S. Arthur Svensson o R. Holmström, Malmö 1963, 4:o, s 31–160). – Bröderna Stagnelius i Lund och Uppsala (Vid Kalmarsund och Fyris. Kulturbilder 1663–1963, utgivare Kalmar nation i Uppsala, red C P Backman, Upps 1963, s 148-169). – Anders Fryxell och hans Berättelser ur svenska historien (Bokvännens bibi, 66. Berömda böcker 3, Sthlm 1964, s 33-58). – Gunnar Carlquist – en stor biblioteksman (Biblioteksbladet, 49, 1964, s 159–167). – Mytologiskt register (Publius Ovidius Naso, Metamorphoser, Förvandlingar, i femton böcker ... i fullst sv tolkn av H Armini, bd 2, Malmö [1969], s 267–308). – Artiklar i bl a: SBL, bd 11, 13, 15, 17–18, Sthlm 1941–71 (19 st 1942–69), Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 15–16, 18, 20, 22–23, Sthlm 1931–37 (sign B-r O-n), 4. ... uppl Malmö 1951–55 (även medred, se nedan), Svensk uppslagsbok, bd 28–30, Malmö 1936–37 (sign B. O.), 2. ... uppl, 11, 14–17, 22–23, 26–27, 29–32, 1950–54, 4:o, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, från bd 3, Malmö 1958, 2. oplag Khvn 1980, Nordisk teologisk uppslagsbok 1-3, Lund 1952–57, 4:o (sign B. O.), Svenskt konstnärslexikon, 1–5, Malmö 1952–67, 4:o (även medred, se nedan); bidrag främst i: Aegyptus, rivista italiana di egittologia e di papirologia, anno 6–7, 1925–26, 12–13, 1932–33, 25, 1945, Milano, Svensk tidskrift, 1936–38, 1941-44, 1946-47, 1953, [Sthlm, tr] Upps, SLT, 1938, 1942, 1946, 1951–52, 1955, Lund, NTBB, 1939-42, 1945-63, 1965-66, 1968, 1970, Upps, 4:o, Växjö stifts hembygdskalender, 1944–45, 1952–53, 1956, 1963, Växjö, Bokvännen, 1952–58, 1961, Sthlm, o Le monde oriental, Upps; enbart recensioner i: Finsk tidskrift, T 120, Hfors 1930, Deutsche Literaturzeitung 1930, 1932, 1934, 1936-39, Berlin, 4:o, Svensk teologisk kvartalskrift, 1936, Lund, 4:o, Philologische Wochenschrift, 1937, Leipzig, 4:o, Baltic and Scandinavian countries, 1939, Gdynia, 4:o, KÅ, 1939, 1948, 1951, 1959, Upps, Lychnos, 1942–1969/70, Upps 1942–71, Erasmus, spe-cvlvm scientiarvm, vol. 2, 1948/49, 4, 1951, 6, 1953, 13, 1960, Darmstadt und Aarau, Gnomon, 1950, 1952, Berlin, Rig, 1951, Sthlm, Biblioteksbladet, 1954, Sthlm, Årsbok för kristen humanism, 1956, 1958, Lund, Arv, tidskr för nordisk folkminnesforskn, 1958, Sthlm, o Indogermanische Forschungen, Berlin; jfr LUM 1939, Lund 1940, s 625–629; vissa där nämnda arb ej återfunna; medv även i DN, SvD, SDS, NDA, Lunds dagblad m fl.


Utgivit: Kalmar nations skriftserie. Utg av Kalmar nation i Uppsala. 1–2. Upps 1924–25. 29, 16 s. (Tills med J. A. Lundell m fl.) – Brev från Lars Levi Laestadius i Sven Nilssons brevsamling (Ångermanland-Medelpad, årsbok för Västernorrlands läns hembygdsförb, 1934, Härnösand, s 92–107).

Redigerat: Svenska folket genom tiderna. Vårt lands kulturhist i skildringar o bilder. Red av E Wrangel. Bd 1–[13]. Malmö 1938-40. (Medred, 11–12: huvudred.) 1–3, 6–7. 1938. 4–5, 8–10. 1939. 11–12. 1940. [13, 1940, o övr egna bidrse ovan.] – Nordisk familjebok. 4. ... väsentl omarb o koncentr uppl. Bd 1–22. Malmö 1951–55. (Medred.) – Svenskt konstnärslexikon. 1-5. Malmö 1952-67. 4:o. [Tills med G Lilja (5: Knut Andersson), S. Arthur Svensson ... Många egna bidr.] 1. 1952. 333 s, 161 pl-bl, 2 faks-bl. 2. 1953. 359 s, 172 pl-bl. 3. 1957. 610 s, 144 pl-bl. 4. 1961. 597 s, 170 pl-bl. 5. 1967. 839 s, 106 pl-bl. – I redaktionskomm för: Svensk tidskrift, årg25–36, 1938–49, [Sthlm, tr] Upps, o Lunds stift i ord och bild, [1–2,] Sthlm 1947, 4:o, 1012 s, 8 pl-bl, 853 s (tills med G Herrlin mfl).

Översatt: W R Inge, Mitt livs facit, Upps 1935, 126 s; F Kenyon, Bibeln: historia, fynd o forskningar, Lund 1936, 132 s, 8 pl-bl (egna tillägg se ovan), R Thiel, Den unge Luther, Lund 1937, 379 s, 8 pl-bl .

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakler 13 april 1939, nr 14, RA.

O Bexell, B O död (Barometern 16 juli 1973); dens, [Företal] (Kalmar hm, 5, 1980); C Callmer, B O (VSLÅ 1974); K Gierow, B O 65 år (SDS 6 aug 1959); dens, B O död (SDS 13 juli 1973); dens, B O *6.8.1894 t 11.7.1973 (HVLÅ 1973-74); dens, B O t (NTBB 1974); B Hildebrand, rec av Kalmar hm, 2 (PHT 1947); LUM 196768 (1968); H Schiller, rec av B O, Postillor o plagiat (SDS 6 aug 1954); E Tykeson, rec av B O, Småländskt (BLM 1952).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror H Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7772, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7772
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror H Olsson, urn:sbl:7772, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se