Meriter

Olsson, Karl Agnar, f 2 juli 1887 i Arvika, d 1 dec 1948 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: skräddarmästaren Anders O o Anna Jonsdtr. Avgångsex från Arvika lägre allm lärov 02, anställd bl a vid Arvika orgelfabrik, studier vid Brunnsviks folkhögsk, Ludvika, 08–09, medarb i Värmlands folkblad 09, anställd vid Frams förlag 10, vid ab Ljus 11, vid Bokförlagsab Tiden 14, alla i Sthlm, VD i Tiden från 17, led av styr där från 18, av styr för Fastighetsab Tiden från 28, för Tryckeriab Tiden från 29, för Sv bokförläggarefören från 38.

G 29 mars 1914 i Sthlm, Matt, m Julia Augusta Charlotta Ström, f 28 dec 1884 i Enslöv, Hall, d 7 juli 1970 i Sandviken, dtr till skräddarmästaren Leander S o Elemina Eliasdtr.

Biografi

Karl O växte upp i en skräddarfamilj i Arvika. Han gick i läroverket i hemstaden men bereddes inte tillfälle att bedriva gymnasiestudier. I stället ägnade han sig åt förvärvsarbete och gjorde insatser i den socialdemokratiska ungdomsrörelsen SSU. Som studieintresserad klubbist sökte han sig till Brunnsvik. Därefter blev han medarbetare i Värmlands folkblad och var en tid anställd i SSU:s butik i Sthlm, där han bl a lanserade en serie kort som skulle sprida intresse för klassiska skulpturer.

På Ljus' förlag utgavs 1904–06 verket Socialdemokratins århundrade med H Branting som redaktör. Förlaget startade även en radikal tidskrift, Ljus, och anställde 1911 O, närmast som kontaktman med arbetarungdomen. Därifrån förde Gustav Möller (bd 26), som 1913 blivit chef för Tidens förlag, O till det socialdemokratiska partiförlaget. O blev 1917 VD där, sedan Möller blivit partisekreterare.

O fick även fortsättningsvis mycket att göra med Möller, som inte släppte kontakten med Tiden. Förlaget övertog partitidskriften med samma namn, och Möller blev dess chefredaktör. I förlagets styrelse där O invaldes, blev Möller ordförande.

O:s förläggargärning präglades av den "Brunnsviksanda" som han tillägnat sig under sin folkhögskoletid. Som chef för ett socialdemokratiskt förlag var han självfallet lojal mot partiet och fortsatte att ge ut politiska skrifter på löpande band. Ända sedan ungdomsåren hade O kontakt med många ledande socialdemokrater, varav flera i likhet med O bosatte sig i Bromma i Sthlm: P A Hansson, P E Sköld, E Wigforss, A Gjöres och makarna Myrdal. Flera av dem blev flitiga författare såväl hos förlaget som i tidskriften.

O hade omfattande allmänna bildningsintressen, och han var mån om att odla personliga kontakter med många författare. Han var samtidigt en försiktig ekonom, som ogärna gav sig in i riskfyllda projekt. O fick på 1920-talet rykte om sig att vara mycket restriktiv och hellre avvisa än anta manuskript. Under O:s sista levnadsår 1948 genomfördes förvärvet av ab Folket i Bild, som avsevärt utvidgade förlagsverksamheten.

Tidens utgivning under O:s tid präglades av mångsidighet och litterär kvalitet. Han fullföljde utgivningen av verk av tidigt till förlaget knutna skönlitterära sv författare som Dan Andersson och Ola Hansson. 1919–22 utgavs Hanssons samlade skrifter, vilket innebar en hård belastning av förlagets ekonomi. O blev därefter försiktigare med utgivningen av sv skönlitteratur. Som exempel kan nämnas att Eyvind Johnson, som 1924 fick en bok utgiven av Tiden, snart måste söka sig till ett annat förlag. Det fanns dock författare som gick motsatt väg, bl a Moa Martinson som "av rent etiska skäl" 1937 sökte sig till Tiden. Andra sv författare som knöts till förlaget var L Ahlin, A Brenner, R Jändel, A Lundkvist, F Månsson och I Oljelund.

O var även mån om att utge god utländsk skönlitteratur, bl a de blivande nobelpristagarna Deledda, Mauriac och Sjolochov. Sin största insats på detta område gjorde O genom att 1940 grunda Tidens bokklubb, den första bokklubben i Sverige. En stor succé blev där D H Lawrences Lady Chatterleys älskare, som utgavs 1941, långt innan utgivningsförbudet mot boken hävdes i författarens hemland England. Tiden publicerade även talrika böcker av bl a Cronin, Graves och Koestler.

På Tidens huvudområde, samhällslitteraturen, gjorde O stora insatser bla genom att 1930–33 ge ut R Sandlers översättning av Marx' Das Kapital, en utgivning som stöddes finansiellt av den radikale bankiren O Aschberg. 1941 inleddes publiceringen av samlingsverket Den svenska arbetarklassens historia med ett idéhistoriskt verk av H Tingsten.

O hade förmågan att skaffa sig goda medarbetare. Som förlagsredaktörer anställdes bl a H Ahlenius, som 1935–45 var litterär rådgivare, K J Rådström, som var redaktör för Tidens magasin, och B Ejve, som skildrat Tidens första 50 år. – I bokförläggarkretsar åtnjöt O stort anseende, och han invaldes i Bokförläggareföreningens styrelse.

Författare

Herman Stolpe

Källor och litteratur

Källor o litt: B Ejvc, Det var på Tiden (1962); V Nfyberg], Tiden 50 år (SvD 14 okt 1962); PK:s porträttmatr 1936 (1935); SMoK; H o S Stolpe, Sv bokförläggare i närbild (1964); G A Svensson, En andlig vapensmedja (Ny Tid 27 sept 1962); I Wizelius, rec av Ejves ovan a a (DN 20 okt 1962).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl A Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7784, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Stolpe), hämtad 2024-11-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7784
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl A Olsson, urn:sbl:7784, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Stolpe), hämtad 2024-11-01.