Gösta Ottervik, Foto Gefa, Göteborg

N G Gösta Ottervik

Född:1911-04-01 – Kviinge församling, Kristianstads län
Död:1979-01-11 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Bibliotekarie, Bibliograf


Band 28 (1992-1994), sida 446.

Meriter

Ottervik, Nils Gottfrid Gösta, f 1 april 1911 i Kviinge, Krist, d 11 jan 1979 i Gbg, Johanneb. Föräldrar: folkskollär Martin Gottfrid Olsson, senare Ottervik, o Astrid Hermania Berggren. Studentex vid hal i Kristianstad 30 maj 29, inskr vid LU 11 sept 29, FK 1 nov 33, FM där 15 dec 34, extra biträde vid LUB 27 jan 36, eo amanuens där 27 sept 37, FL vid LU 27 maj 39, amanuens vid LUB 9 juni 39, vid KB 1 sept 41, disp vid LU 13 mars 43, FD där 31 maj 43, bibliotekarie vid Försvarets sjukvårdsförvaltn i Sthlm 1 juni 44–31 dec 47, eo andre bibliotekarie vid KB 1 okt 44, led av styr för Sveriges allm bibl:fören 45–77, v ordf 60–70, ordf där 70–74, eo bibliotekarie vid KB 1 jan 46, bibliotekarie där 1 sept 46, led av styr för Sv bibliotekariesamf 47–71, v ordf 51–63, ordf där 63–71, bibliothécaire délégué vid Bibliothèque Sainte Genevieve i Paris o chef för dess Section Nordique 1 jan–30 sept 48, eo förste bibliotekarie vid LUB 11 mars (tilltr 1 april) 49, förste bibliotekarie vid KB 19 maj (tilltr 1 juni) 50–31 dec 54, led av styr för Bibliotekstjänst (från 60 Bibliotekstjänst ab) 51–77, v ordf 68–70, ordf där 70–74, chef för Bibliogr inst vid KB 53–54, överbibliotekarie vid Gbgs stadsbibl (från 1 jan 61 GUB) 1 okt 54 (tilltr 1 jan 55)-30 sept 77, led av Executive Board för International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) 58–71, v president där 58–64, led av styr för Nord vetensk bibliotekarieförb 60–71, ordf där 66–69, expert i programkomm för Gbgs hum fak 63–juni 64, led av Forskn:bibl:rådet o dess arbetsutsk 65–77, expert i 1966 års Karlstadkomm dec 66–sept 67, i organisationskomm ang högre utbildn i Linköping febr 67–jan 68, i organisationskomm ang bibliotekarieutbildn april 71–jan 72, led o v ordf i styr för Bibliotekshögsk i Borås 72–77. – LVVS 55.

G 12 dec 1936 i Lund m korrespondenten Edit Dagmar Persson, f 28 juni 1911 i Sthlm, Osc, dtr till hovmästaren Nils Oskar P o Anna Levin.

Biografi

Gösta O:s akademiska studier ägnades klassiska språk och klassisk fornkunskap. Hans doktorsavhandling om den attiska prosan fick högaktningsfulla recensioner i den internationella fackpressen. Vid tiden för disputationen var O redan sedan flera år absorberad av sin verksamhet som biblioteksman, och något ytterligare arbete inom den klassiska filologin publicerade han aldrig. Dock åberopade han i samband med senare tillsättningsärenden ett i manuskript föreliggande arbete om Metaforer och liknelser hos Xenofon, och det var hans förhoppning att efter pensioneringen kunna återuppta de klassiska forskningarna.

Att O kom att slå in på biblioteksbanan berodde närmast på de under 1930-talet starkt försämrade framtidsutsikterna för klassiker inom det sv skolväsendet. På inrådan av sin lärare prof Albert Wifstrand började O som aspirant vid LUB, där han jämsides med studierna arbetade halvtid. Här gjorde han sina första lärospån inom yrket och förvärvade under nästan sex års tjänstgöring på fyra olika avdelningar en mångsidig erfarenhet av verksamheten vid ett stort vetenskapligt bibliotek. Denna grundliga skolning fördjupades ytterligare sedan O 1941 flyttat till Sthlm och KB. Under dessa år grundlades hans ingående sakkunskap inom det fält som framför andra kom att bli hans bibliotekariska specialitet, nämligen bibliografin.

Den chefsbefattning som O 1949 tillträdde vid LUB:s nyinrättade avdelning för katalogisering och katalogrevision torde han i första hand ha betraktat som en språngbräda för avancemang inom KB. Redan följande år invecklades han i en befordringsstrid i samband med tillsättningen av två tjänster som förste bibliotekarie där. Med förbigående av O förordade riksbibliotekarien två medsökande. O:s tryckta överklagande till K M:t, som ledde till att han förordnades på en av tjänsterna, är ett i sak förkrossande och för hans av logisk stringens präglade stilkonst karakteristiskt aktstycke.

Då ämbetet som riksbibliotekarie 1952 blev ledigt, framstod O som en av huvudkandidaterna, och han hade själv stora förhoppningar att bli utnämnd. Att så inte skedde blev en mycket kännbar besvikelse för honom men hindrade honom inte från att engagera sig i andra viktiga uppgifter inom KB. Redan under 1940-talet hade han särskilt intresserat sig för den sv nationalbibliografin, vars redigering vid denna tid ännu hade formen av fritidsuppdrag. O:s prestation att – helt vid sidan av ordinarie tjänstgöring – utarbeta åtskilliga årgångar av Årskatalog för svenska bokhandeln och Svensk bokförteckning samt den stora femårskatalogen 1936–1940 har med rätta betecknats som nästan otrolig. Nationalbibliografins utgivning fick fastare former i det på hans initiativ inom KB:s ram upprättade Bibliografiska institutet, vars förste chef han blev. Såväl genom dessa insatser som genom sin även i övrigt omfattande bibliografiska produktion och sitt mångåriga aktiva engagemang inom Sveriges allmänna biblioteksförenings kommitté för katalogisering och klassifikation kom han att framstå som den stora auktoriteten i Sverige på dessa områden. Vid den stora internationella Pariskonferensen 1961 om katalogiseringsprinciper var han den självklare sv delegationsledaren.

Som överbibliotekarie vid Gbgs stadsbibliotek (GUB) kom O att under nästan ett kvartssekel utföra sin betydelsefullaste gärning. Två för biblioteket betydelsefulla händelser hade inträffat under året för O:s utnämning till chef. Det hade flyttat in i en ny byggnad, och Gbgs högskola hade genom förstatligande och sammanslagning med Medicinska högskolan blivit Gbgs universitet. Såväl universitetets som den vetenskapliga litteraturproduktionens explosionsartade tillväxt medförde att O redan i början av 1960-talet tvingades slå larm om behovet av utökade lokaler, och under hela sin återstående tjänstetid kämpade han för en långsiktig lösning i form av en ny- eller tillbyggnad. Dock förunnades det honom inte att se sina ansträngningar att lösa byggnadsfrågan krönas med framgång.

Tillkomsten av universitetet gjorde i längden ett förstatligande av stadsbiblioteket ofrånkomligt, och det föll på O:s lott att organisera den omvandling till statligt universitetsbibliotek som formellt genomfördes 1961. Även i andra avseenden genomgick biblioteket under hans ledning en genomgripande utveckling och nydaning. Flera nya enheter tillkom vid sidan av det gamla stadsbiblioteket och den tidigare medicinska högskolans bibliotek. Inte minst ägnade O stort intresse åt uppbyggandet av den sedermera självständiga biblioteksfilialen i Karlstad. O:s sista administrativa uppgift, för vilken han ombads kvarstanna i tjänst ett halvår efter den tid vid vilken han egentligen skulle ha avgått med ålderspension, blev att föra biblioteket in i en genom 1977 års högskolereform helt förändrad universitetsorganisation.

Som bibliotekschef var O kraftfull och målmedveten, alltid synnerligen mån om bibliotekets ansikte utåt och om dess renommé som serviceinstitution. I det interna arbetet lyssnade han på sina medarbetare och tog tillvara deras erfarenheter och kunskaper. När det gällde forskningsbiblioteken var han en föregångsman i utvecklandet av de nya former för personalinflytande och medbestämmande som senare blev snarast självklara inom arbetslivet.

O:s arbetskapacitet och flit gjorde det ofrånkomligt att han skulle tas i anspråk för olika uppdrag vid sidan av sin ordinarie tjänstgöring. En nödvändig förutsättning för den framgång med vilken han utförde alla dessa uppdrag var den trivsel han kände med sådant arbete och med den speciella formen av kamratskap och kollegial samvaro kring det. Verksamheten i styrelser, kommittéer och konferenser var O:s livsluft, och hans kunskaper, omdöme och praktiska blick gjorde honom där till en centralfigur. För åtskilliga i både in- och utland kom han med tiden att framstå som något av en inkarnation av sv biblioteksväsen. Härtill bidrog att han även engagerade sig i folkbibliotekens problem och kom att slå många broar mellan de båda huvudgrenarna av sv biblioteksväsen. För utbildningsfrågor hyste O ett starkt intresse, som under åren vid KB bl a manifesterades i en uppskattad insats som lärare i bibliografier, katalogisering och klassifikation vid Skolöverstyrelsens biblioteksskola i Sthlm. Senare medverkade han i uppbyggandet av den nya bibliotekshögskolan i Borås. På sina specialområden utarbetade han flera läromedel av vilka särskilt den kommenterade urvalsförteckningen Bibliografier blivit en klassiker. I hans omfattande bibliografiska och bibliotekstekniska författarskap ingår även den digra, mönstergilla landskapsbibliografin Litteratur om Blekinge (1941), de stora, i samarbete med andra utarbetade översikterna Libraries and archives in Sweden (1954) och Svenska bibliotek: historia, organisation, funktion (2. omarb uppl 1973) samt jubileumskrönikan Svenska bibliotekariesamfundet 1921–1971. Hela O:s produktion från de otaliga ämbetsskrivelserna och utredningarna till uppsatser i facktidskrifter, föredrag och större verk utmärks av noggrannhet, klar logik och formell talang.

O innehade också uppdrag inom Gbgs kulturella och kommunala liv. Sålunda satt han i flera år i stadens museistyrelse, i gatunamnsberedningen och i styrelsen för Lindbergska donationsfonden. Inom VVS redigerade han under 20 år med intresse och omsorg dess handlingar.

O var en sammansatt natur. Med sin utåtriktade aktiva läggning hade han lätt att knyta kontakter och vinna vänner. Bakom den ibland myndiga överbibliotekarieytan var han vek och känslig. Han gick lidelsefullt upp i sitt arbete och nedlade oändlig möda och omsorg på allt han gjorde. Denna ständiga anspänning kunde leda till en viss brist på distans till den egna verksamheten och överkänslighet för kritik.

Författare

Paul Hallberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O:s arkiv i GUB. – Brev från O i GUB (bl a till A Boëthius, S Hallberg, K Hjern, A Lilliestam, K Petersson o Maria Schildknecht) o i LUB (bl a till Pehr Johnsson, Bror Olsson o A Wifstrand).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lunds universitets bibliografi. 1938–1939(–1940–1941). Lund 1939–41. 35, 33, 23 s. (1940–1941 tills med Erik J. Knudtzon.) [Även bifogad LU, Årsberättelse, resp år.] – Litteratur om Blekinge. En bibliogr översikt. Karlskrona 1941. S I–IV, VIII–XVI, 538 s. – Koordination inkonzinner Glieder in der attischen Prosa. Ein Beitrag zur Characteristik der griechischen Literatursprache. Akad Abh. Lund 1943. XI, 247 s. – Svensk exlibrisbibliografi 1939 — 43 (Svenska exlibrisföreningens årsbok 1944, Sthlm, s 63–79; även sep, 17 s). – Årskatalog för svenska bokhandeln, utg av Svenska bok-förläggarfören genom ... Årg 74–81, 1945–52. Sthlm 1946–53. – Svensk bok-katalog för åren 1936-1940 ... utarb. 1–2. Sthlm 1947. 4:o. 1. Alfabetisk avd. VIII, 918 s. 2. Systematisk avd. 226 s. [Materialet till d:o 1941–45, delvis färdigställd, till grund för d:o 1941–50, tr 1956–62.] – Bert Möller 1884–1947 (Biblioteksbladet, årg 32, 1947, Sthlm, s 60 f). – Svensk bokförteckning. Systematisk månatlig sammanställning av nyheter i bokhandeln. Utg av Svenska bokhandlarefören. Red. Årg. 36–40, 1948–52. Sthlm. – Swedish books and publications on science, medicine and the humanities 1939–1947. Sthlm 1949. 199 s. [Föret; under medv av S G. Lindberg.] – Erinringar med anledning av riksbibliotekariens förslag till besättande av två förste bibliotekarie-befattningar vid Kungl. biblioteket. Lund 1950. 22 s. – Internationellt bibliotekssamarbete (Biblioteket och vi, Svenska folkbiblio-tekariefören, 1951, [Lund, tr] Sthlm, s 99-118; även sep, 18 s). – Libraries and archives in Sweden. Sthlm 1954. 216 s. (Tills med S Möhlenbrock & Ingvar Andersson.) – [Den bibliografiske situasjon i de nordiske land: Sverige] (Det sjuende nordiske bibliotekmptet i Trondheim 1953, referat av forhandlingene, Trondheim 1954, s 73–88). – Training for library service in Sweden (Annals of library science, vol 1, 1954, Delhi, s 59–64; tills med S Moehlenbrock). –  Reorganization of the national bibliography in Sweden (Bibliographical newsletter of the Libraries division of Unesco vol. 3,1954, Paris, 4:o [duplic], nr 1, s 10–14). – SAB:s klassifikationssystem i ny gestalt. Föredr vid Sveriges allm biblioteksförenings årsmöte i Västerås d 2 aug 1956 (Biblioteksbladet, 41, 1956, s 436–440). – Einweihung des Bibliotekstjänst-Gebäudes in Lund, Schweden (Buchanzeiger fiir öffentliche Biichereien, Jahrg 10, 1957, Reutlingen, 4:o, Nr 116, omslagets s [2] f). – Bibliografier. Kommenterad urvalsförteckning med särskild hänsyn till sv förhållanden, sammanställd. Lund 1958. XVI, 125 s. (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker, 10.) 2., omarb o utök uppl 1962. XXIV, 169 s. (Ibid, 13.) 3., omarb o väsentl utök uppl 1966. 255 s. 2. tr 1971. – Göteborgs universitets bibliografi. 1954–1955, 1955–1956. Gbg 1959. 59 s. (Under medv av F Ström; GU, Årsredogörelse, Bilaga.) – Bibliotek i Göteborg. En liten vägvisare. Gbg 1960. 47 s. 2. tr 1961. – Bibliografi (Nordisk håndbog i bibliotekskundskab, udg ... under red af S Dahl, bd 3, [Khvn] 1960, s 435-480; sv titeluppl: Nordisk handbok i bibliotekskunskap 3, [Sthlm & Khvn] s å). – Erik Marklund t (NTBB, årg 47, 1960, Upps 4:o, s 164 f). – Severin Hallberg t (ibid, 48, 1961, s 40-44; även sep, [Gbg, tr] Upps 1961, 8:o, 15 s, 1 pl-bl: S H. Några minnesord). – Kompetenskrav och utbildning vid de svenska universitetsbiblioteken (Idéer och resultat, nordiska biblioteksuppsatser tillägnade Ingeborg Heintze, Malmö 1961, s 225– 236). – Swedish libraries. A short survey. [Rubr.] Sthlm 1963. 25 s. (Tills med K Osborne & G Östling; The Swedish institute for cultural relations with foreign countries [Offset prints, E. 75].) [2., rev ed] 1967. 27 s. (Tills med B Hjelmqvist & J Gumpert; [ibid med tit:] Sweden today, E. 75 b [omsl].) – The big four. University librari-anship in Sweden (Library journal, vol 88, 1963, New York, s 4300–05). – Swedish library cooperation (ibid, s 4316–18). – Bibliotek i Sverige. Vägledning för besökare, låntagare, biblioteksas-piranter. Sthlm ... 1964. 209 s, 10 pl-bl. (Tills med S Möhlenbrock.) 2., väsentl omarb uppl: Svenska bibliotek. Historia - organisation - funktion. En översikt. Lund 1973. 135 s. (D:o; Sveriges allm biblioteksförenings handböcker, 15.) – Linköpings högskola, biblioteksverksamhet. Utredning verkställd ... på uppdrag av Organisationskommittén för anordnande av högre utbildning i Linköping. Sthlm 1967. 4:o [duplic]. 43 bl. (Ecklesia-stikdep 1967:9.) – Kungl. vetenskaps-och vitterhets-samhällets sigill. Glimtar ur K. samhällets äldsta hist (WS, Årsbok 1967, Gbg, s 85-100, 1 pl). – J. Viktor Johansson 1888-1967. Minnestal (ibid, 1968, s 41–48). – Kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhällets belöningsmedalj. Pris och hedersbelöningar genom tiderna (ibid, s 79–102). – Kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhällets minnesmedaljer. Spridda glimtar ur K. samhällets hist (ibid, 1970, s 85-103). – Svenska bibliotekarie samfundet 1921–1971, en 50-års-krönika. [Linköping, tr] Malmö 1971. 93 s. – Katalogisering och klassifikation. Kompendium. Lund 1972. 96 s. (Bibliotekskunskap och informatik.) – Tillsättning av bibliotekarietjänster vid nordiska forskningsbibliotek (Dansk teknisk litteraturselskab, Skriftserie nr. 37. DTLs hilsen til Vibeke Ammundsen 22. 12. 1973, Lyngby 1973, s 115–123). – Sweden, libraries in (Encyclopedia of library and information science, vol 29, New York & Basel 1980, s 258–322). – Artiklar i: Svensk uppslagsbok, 2. uppl, bd 28, Malmö 19[53–]54, 4:o, o Lilla uppslagsboken, bd 4, Malmö 1959, 4:o; mindre medd o recensioner i Biblioteksbladet o NTBB.

Redigerat: VVS: Handlingar 1957–1966 o Acta 1967–1977 (anon), härur utbrutna Minnestal hållna på högtidsdagen 1965 o d:o 1966, båda 1966, 39, 45 s, samt Årsbok 1967–1977, 100, 102, 52, 102, 58, 79, 83, 82, 58, 88, 55 s, allt Gbg. – Swedish libraries (Libraryjournal, vol 88, 1963, New York, s 4299-4331 [i nr 20]; "guest editor"). – J Viktor Johansson, Boksamlande och forskning. Valda uppsatser utg som minnesskrift. Gbg 1971. 402 s. (I redaktionskomm tills med G Engström o K Nelson; Acta Bibliothecae Universitatis Gothoburgensis, vol. 11.) – C Weibull, Från högskola till universitet. Uppsatser utg som festskrift ... Gbg 1976. XII, 109 s. (Tills med G Engström o G Dahlström.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 19 maj 1950, nr

P Hallberg, G O (Bibl:bladet 1977, nr 14); dens, G O 1911–1979. Minnesteckn (VVSA 1980); L Tynell, nekr över O (DN 20 jan 1979); dens, G O t (NTBB 1979, h 3).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N G Gösta Ottervik, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7868, Svenskt biografiskt lexikon (art av Paul Hallberg), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7868
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N G Gösta Ottervik, urn:sbl:7868, Svenskt biografiskt lexikon (art av Paul Hallberg), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se