Mathias Palbitzki

Född:1623-12-23 – Tyskland (i Stolp, Hinterpommern)
Död:1677-10-20 – Julita församling, Södermanlands län

Diplomat, Kammarjunkare


Band 28 (1992-1994), sida 558.

Meriter

Palbitzki, Mathias, f 23 dec 1623 i Stolp, Hinterpommern, d 20 okt 1677 i Julita, Söd. Föräldrar: lantrådet o borgmästaren Georg P o Anna Hoppe. Inskr vid gymn i Danzig 37, vid akad i Sor0, Danmark, 40, hovjunkare hos drottning Kristina 42, fänrik vid Livg 43, kaptenlöjtn där 43, resa i Europa o Egypten 45–48, kammarjunkare hos drottningen 48, sändebud till Venedig, Florens o Rom jan–dec 49, till pfalzgreve Karl Gustav i Nürnberg 50, till Spanien 31 jan 51, till Frankrike 10 april 52, till Frankrike o Spanien 30 jan 54, introduktör för uti sändebud 56–57, sändebud till Polen 64 (kreditiv 21 dec 63) o 64 (instr 17 nov)–65, president vid Pommerska regeringen från 17 nov 64, sändebud till kejsaren 66 (instr 18 dec 65)–67, frih 28 aug 75.

G 26 jan 1654 i Julita m frih Anna Regina Khevenhüller, f 1618 i Villach, Österrike, d 24 juni 1666 i Västra Tollstad, Ög, dtr till riksrådet frih Paul K (bd 21) o frih Regina Catharina v Windisch-Grätz.

Biografi

Efter studier vid gymnasiet i Danzig och vid riddarakademin i Sorø 1640–41 kom P genom Gustav Horns (bd 19) förmedling 1642 till Sthlm där han antogs som hovjunkare hos drottning Kristina. Han utnämndes enligt egen uppgift till fänrik och kaptenlöjtnant vid Livgardet. P företog med bibehållen hovlön en flerårig resa som förde honom genom Holland och Frankrike till Italien och därifrån via Malta till Alexandria och Grekland. På återvägen stannade han ett knappt år i Rom, innan han genom Schweiz och Frankrike i okt 1648 återvände till Sthlm. Så utnämndes P till kammarjunkare vid drottning Kristinas hov. Under de följande åren användes P i olika diplomatiska uppdrag: Han förde förhandlingar med Venedig om medling i den polska konflikten, sändes till Nürnberg med särskilt uppdrag till pfalzgreven Karl Gustav och via Paris till Madrid för att sondera förutsättningarna för en sv medling mellan Frankrike och Spanien och för att återuppta de sedan 1630-talet avbrutna handelsförbindelserna. Förhandlingarna avslutades framgångsrikt med att sv köpmän erhöll handelsfrihet i spanska hamnar. Under vistelsen i Spanien företog P en längre resa inom landet och besökte bl a ruinerna efter det romerska Sagunt (brev till Kristina 18 nov 1651). På återvägen från Madrid gjorde han i Paris ett misslyckat försök att medla i frondestriderna. 1654 avsändes P på nytt till Spanien men återkallades omedelbart efter tronskiftet innan han hunnit lämna Paris. På återvägen uppvaktade han Kristina i Antwerpen.

Uppgifterna om P:s förehavanden under Karl X Gustav är mycket knapphändiga. I vilken omfattning han deltog i fälttågen är inte känt. Ett par år tjänstgjorde han vid hovet som introduktör för utländska sändebud. Han uppger sig ha följt med konungen under det polska kriget och vistats hos honom 1657 i Hamburg och 1658 i Gbg.

Av Karl XI:s förmyndarregering utnyttjades P ånyo i diplomatisk tjänst. En beskickning till kejsaren som förbereddes sommaren 1663 tycks dock inte ha blivit av. Sommaren 1664 och våren 1665 vistades han som sv sändebud i Warszawa för att förhandla om ett närmande mellan Sverige och Polen. Underhandlingarna ledde på grund av den i Polen då rådande politiska splittringen inte till resultat. Sommaren 1666 sändes P till Wien för att hos kejsaren företräda den sv ståndpunkten i konflikten med staden Bremen. Sedan sv trupper under C G Wrangel i aug s å inlett en blockad mot Bremen slutade även denna mission med ett misslyckande. P utnämndes hösten 1664 till president vid Pommerska regeringen, ett ämbete som han utövade endast några veckor våren 1673.

I sv konsthistoria har P uppmärksammats som kännare och förmedlare av europeisk, främst antik och italiensk konst. Under sin beskickningsresa till Venedig besökte han 1649 på Kristinas uppdrag även Florens och Rom, där han lyckades värva två skickliga konstnärer, skulptören Nicolas Cordier och medalj gravören Eric Parise och förvärva en samling antika skulpturer. Bland P:s korrespondens med förmyndartidens dignitärer har särskilt uppmärksammats ett brev till M G De la Gardie 1666, där han skisserar en planerad, och måhända också förverkligad, men inte bevarad avhandling om konsten. Den har betecknats som det första utkastet till en konstlära i Sverige (Nisser 1934).

Författare

Helmut Backhaus



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter P i Julita gårds arkiv, Julita, o i Säfstaholmssaml, vol 156 (P:s journal 1623-67, tr hos Nisser 1934, se Källor o litt nedan), RA; hans teckn:ar i NM o på Löfstads slott, Ög. -Brev från P i LUB (till Sofia Forbus), RA (bla till Karl (X) Gustav o många til] P Brahe, M G De la Gardie, G Oxenstierna Gabrielsson o C G Wrangel).

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Lebcn ... von 1623 bis 1677. Von ihm selbst in deutscher Sprache beschrieben (Schwedische Biographie ... hrsg v A L Schlözer, T 2, Leipzig 1768, s 571-590, i utdrag; fullständigt i W Nisser, nedan a a 1934, s 121-133: Journal 1623-1667, jämte ett brev 18/11 1651, s 134—136: Brev ... till drottning Kristina angående Sagunt).

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1649-75; Italica; Hispanica; Gallica; Polonica; Gcrmanica; Pommeranica; Biographica; Kammarkolhs generalstatskontor, memorialböcker 1663-66; RKB 1642-60; Likv 24; Säfstaholmssaml, vol 85; allt i RA. Hovstatsräkenskaper 1642 — 57, SIA. Palmskiöldska saml, vol 361, UUB. O Granbergs ms till monografi över P, NordM.

B Fahlborg, Sveriges yttre politik 1660 — 1664 (1932) o 1664-1668, 1 -2 (1949); O Granberg, Sv konstsamharnas hist från Gustav Vasas tid till våra dagar, 1 (1929); G Jacobsson, Sverige o Frankrike 1648—1652 (1911); dens, Sverige o Frankrike 1652-1654 (1911); K G Lundquist, Sveriges krig med staden Bremen o politik i samband därmed åren 1665— 1666 (1893); W Nisser, M P, en 1600-talets connoisseur o hans bilder från den klassiska södern (1931); dens, M P som connoisseur o tecknare (UUA 1934. Filosofi, språkvetenskap o hist vetenskaper, 5); S I Olofsson, Drottning Christinas tronavsägelse o trosför-ändring (1953); dens, Efter Westfaliska freden (1957); K E Steneberg, Kristinatidens måleri (1955).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mathias Palbitzki, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7952, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmut Backhaus), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7952
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mathias Palbitzki, urn:sbl:7952, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmut Backhaus), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se