C Helge J Palmcrantz

Född:1842-07-07 – Hammerdals församling, Jämtlands län
Död:1880-11-22 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Uppfinnare, Maskiningenjör


Band 28 (1992-1994), sida 595.

Meriter

1 Palmcrantz, Carl Helge Julius, f 7 juli 1842 i Hammerdal, Jämtl, d 22 nov 1880 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: kaptenen Pehr Gustaf P o Lovisa Ulrika Nordenmark. Elev vid Östersunds elementarlärov 58, vid mek verkstad i Sthlm 60, ord elev vid Teknolog inst 3 sept 61, avgångsex från fackavd för väg- o vattenbyggmkonst där 7 juni 64, ingenjör i Jämtland 64 — 66, ritbiträde i den okt 66 —april 67 verksamma sv-norska komm ang snabbskjutande bakladdnings-gevär, ingenjör i Sthlm, inköpte mek verkstad där 71, verkstadsförest o konstruktör vid ab Palmcrantz & co där från 76. Uppfinnare.

Gli aug 1874 i Sthlm, Maria, m Susanna Josephina Winborg, f 28 febr 1838 i Unde-näs, Skar, d 29 april 1925 där (enl db för Sthlm, Kungsh), dtr till kvartermästaren Johan W o Anna Brita Göthberg.

Biografi

Helge P växte upp i Jämtland. Hans mekaniska anlag kom tidigt till uttryck: vid tolv års ålder tillverkade han en åksläde och senare tillkom ett väggur och Fioler. P:s praktiska läggning och experimentlust resulterade i att han avbröt studierna vid läroverket i Östersund för att arbeta på familjens gård.

Efter en kortvarig anställning vid en liten mekanisk verkstad i Sthlm och utbildning vid Teknologiska institutet återvände P arbetslös till föräldrahemmet i Jämtland. Där sökte han utan större framgång etablera sig som egen företagare. Sedan han bl a uppfunnit en räknemaskin, som patenterades 1867, och byggt om Frösöbron började han experimentera med vapenkonstruktioner. Förutom till hemmet, kaptensbostället i Vigge, Berg, förlades dessa experiment till närbelägna vapensmedjor. Snart hade han en ny gevärsmodell färdig, vilken presenterades för 1867 års vapenkommitté och där gav honom en plats som ritbiträde. Det verkligt nydanande arbetet synes dock ha bedrivits på fritiden i den lilla lägenhet i Sthlm P nu hyrde av ättiksfabrikören Theodor Winborg. Där konstruerade han en kulspruta, som i okt 1868 var så pass färdig att den kunde demonstreras på Ladugårdsgärde i Sthlm inför bl a lantförsvarsminister G R Abel in (bd 1).

P:s första kulspruta, byggd på samma principer som R J Gatlings "revolverkanon" såldes till det sv försvaret i två exemplar 1870. Efter att ha presenterat en förbättrad version enligt revolversystemet i maj 1871 beslöt P konstruera en kulspruta enligt ramsystemet, vilket innebar att piporna var lagda i samma vågplan i stället för i cirkel. Denna modell beviljades patent 9 jan 1874 och benämndes "svenska kulsprutan, modell 1873". Den visades på världsutställningen i Wien 1873, men marknadsföringen var till en början trevande. I sin blivande svåger Winborg fann P en nära vän och kompanjon. När deras verksamhet växte lades vissa arbeten ut på olika verkstäder, framför allt på G T Carlmans mek verkstad i Sthlm, som P övertog i dec 1871. Två år senare flyttade han över sin verkstad från Drottninggatan till en lokal på Wollmar Yxkullsgatan 25. Liksom tidigare var man där huvudsakligen sysselsatt med konstruktionsarbeten, varför inkomsterna inte täckte utgifterna. P hade sex anställda, fem "mekaniska arbetare" och en "arbetskarl", och en ansenlig maskinpark. 1874 ökade antalet anställda till 25 och behovet av större lokaler blev uppenbart. Bakom expansionsplanerna låg inte främst tillverkningen av kulsprutor utan en av P förbättrad konstruktion av slåttermaskinen, som beviljades patent 15 aug 1876.

För att kunna finansiera en ny fabrik för tillverkning av huvudsakligen lantbruksmaskiner överlät P i aug 1874 två tredjedelar av slåttermaskininventionen till Winborg och direktören för Motala verkstad Eric Unge. Den sistnämnde hade redan tidigare övertagit en tredjedel av kulspruteinven-tionen. Dessa transaktioner medförde ännu inte någon egentlig bolagsbildning. P förestod själv sin verkstad och tog 1874 ett större lån i eget namn.

Hösten 1876 inflyttade det nybildade ab Palmcrantz & co i en ny verkstadsbyggnad på Norra Tullportsgatan och samtidigt överlät P på bolaget "alla sina uppfinningar av skjutvapen och ammunition samt slåtter-och skördemaskiner". Han förband sig också att vara bolagets verkstadsföreståndare och konstruktör under fem år medan Winborg utsågs till VD. Bolaget började att med 45 anställda tillverka slåttermaskiner och kulsprutor eller, som P uttryckte det, "skördemaskiner både för livet och döden".

I dec 1877 ingicks ett avtal mellan ab Palmcrantz & co och den i London verksamme Thorsten Nordenfelt (bd 27) om tillverkning och försäljning av kulsprutor. Efter förslag av Nordenfelt förbättrades kulsprutans konstruktion under de följande åren samtidigt som försäljningen mångdubblades. Även slåttermaskinen, som marknadsfördes av firma Elfwing & co i Sthlm, blev en framgång, inte minst sedan P i okt 1878 fått patent på en förbättring av denna, en stubbregleringsapparat och spår-rensare för slåtter- och skördemaskiner. Utrymmesbristen blev dock snart åter ett hinder för fortsatt expansion, och 1879 inköptes en del av Kungsholms ab:s nedlagda textilfabrik vid Karlsvik i Sthlm. Byggnaderna där var i gott skick och kunde med små ingrepp ändras till mekanisk verkstad. Där sysselsattes 1880 inte mindre än 270 arbetare vid 189 maskiner med tillverkning av bl a 115 kulsprutor och 204 slåttermaskiner.

På ett fåtal år hade P etablerat en av de största verkstäderna i landet och tillika en av de första sk "snilleindustrierna". Bakom framgången låg i hög grad även Winborg och Nordenfelt. Vid fabriken tillämpades bl a reglerad arbetstid med åttatimmarsdag, övertidsersättning och viss sjuklön; där inrättades även en yrkesskola. Inspiration fick P under talrika utlandsresor, bl a besökte han världsutställningen i Philadelphia 1876. Han passade då samtidigt på att studera olika amerikanska industrier, vilket bl a framgår av hans efter hemkomsten tryckta rapport.

P avled blott 38 år gammal av en tarminflammation. Han har beskrivits som "mager, men senfull", skarptänkt, fantasifull, självständig, originell och okonventionell men något sträv och kantig i sättet (Fredholm). Han hade också en konstnärlig ådra och skrev gärna lyrik.

Författare

Jan-Erik Pettersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s papper (korrespondens, pantenthandkar, ritningar mm) i Tekn museets arkiv, Sthlm. — Brev från P i KB (till H Fredholm).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: La mitrailleu.se suédoise. Sthlm 1874. II, 84 s. - Pittsburghs industri. Berättelse (Redogörelser för verldsutställningen i Filadelfia 1876, afgifna till Kongl. svenska utställningskomi-tén, Sthlm 1877, s 461 -479).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskoll, huvudarkivet, pa-tentansökmar, RA. Fabriksbener, mantalsupp-g:er, bouppteckn efter P, SSA. Bygglovshandl:ar, Stadsbyggn:kontoret, Sthlm.

T Althin, Till minnet av H P (Tekn tidskr 1942); T Andersson, Kulspruta o slåttermaskin (GHT 17 okt 1942); dens, H P, kulsprutans o slåttermaski-nens uppfinnare (Mek verkmästaretidn 1942, nr 3); T Attelid, En sv vapenkonstruktör (Sydsv Dagbl 31 dec 1961); dens, Svensken som uppfann kulsprutan (G-P 22 okt 1955, Insyn 1968, nr 5 samt Värld o vetande 1973, nr 4); Vem var svensken som uppfann kulsprutan? (Marknadsinformation 1975, nr 4-5); I Dahlänger, H P 1842-1880 (1963); G Ekerot, Brukskarlar o verkstadsfolk (Industrihist tidskr 1921); K Forsberg, H P:s slätter- o skördemaskin (Agricultura 1949, nr 3); J H F[redholm], H P (Ny ill tidn 4 dec 1880); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850 — 1914 (1970); H P (Tekn revy 1906); E Hjerner, Olje-måln med H P till Tekn museet (Daedalus 1993); H Hylander o B Kock, Petter Östberg - en originell företagare på Kungsholmen i Sthlm (Daedalus 1972); B K-son Palmcrantz o S E-son Palmcrantz, Adl ätten no 1241 Palmcrantz 1692-1992 (1992); Kungsholmen vid sekelskiftet (1943); H Neuhaus' Panorama över Sthlm på 1870-talet, ed M Lundqvist o G Selling (1954); T Nordenfelt, Memoarer. "Vad jag sett o hört" 1842—1920 (1971); B Sahlholm, Sthlms vapenfabrik (Daedalus 1987); SMoK; SvTeknF; [I] Unge, Tekniker P - en häpnadsväckande man (DN. På stan 11 — 17 mars 1989). - Muntl meddel av JK Ewald Hjerner, Solna.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Helge J Palmcrantz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7971, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Erik Pettersson), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7971
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Helge J Palmcrantz, urn:sbl:7971, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Erik Pettersson), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se