Kasper (Casper, Caspar) Panten

Född: – Nederländerna
Död:1630 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län

Arkitekt, Skulptör


Band 28 (1992-1994), sida 716.

Meriter

Panten, Kasper (Casper, Caspar), f i Holland, d våren 1630 i Sthlm. Arkitekt o bildhuggare i Amsterdam 17 — 20, i tjänst hos hertig Karl Filip 20 — 22, hos änkedrottn Kristina 22 — 25, k arkitekt o bildhuggare hos Gustav II Adolf från 22. - Gift.

Biografi

P är känd från 1617 som borgare och bildhuggare i Amsterdam. Hans konstnärliga verksamhet där är ej känd, men hans förmåga som innovatör och konstruktör bekräftas genom de oktrojer, patent som gav en viss inkomst, som han 1617 fick för bl a tekniska och konstnärliga inventioner samt en förbättrad kvarnkonstruktion.

1620 återfinns P i Sverige i tjänst hos Karl Filip som ledare för byggnadsarbetena i dennes furstendöme. Av bevarade räkningar framgår att han 1620 — 21 var verksam vid de pågående arbetena för fjärde längan vid Eskilstuna slott, dit han också inkallat hantverkare från Holland.

Kort efter Karl Filips död 1622 kom P i kungens tjänst som "arkitekt och byggmästare icke allenast på Stockholms slott utan på andre orter som K M:t behager". Han skulle även ha överinseende över alla slags hantverkare och svara för undervisning inom byggnads- och hantverksverksamheten. P hade också till uppgift att göra ritningar av "alle nyttige konststycken" och modeller "på allehanda smått och stort verk".

Redan s å som P anställdes vid slottet var han engagerad i projekt till stora nybyggnadsföretag. Planer och beräkningar gjordes 1622 för en ny stallbyggnad vid Norrmalmstorg (nu Gustav Adolfs torg), men byggnadsarbetena kom inte igång förrän 1627. Gustavianum i Uppsala uppfördes under P:s ledning 1622 — 23. Den enkla, rektangulära huskroppen ombyggdes och förändrades sedermera under 1660-talet. 1622 — 23 ledde P även uppförandet av tullstaket, tullportar och tullhus kring Sthlm samt Beridarebanan eller Rännareba-nan vid det senare Hötorget.

1622 — 26 var P arkitekt och ledare vid uppförandet av Vibyholms slott för kungens mor, änkedrottning Kristina, som dock avled året innan slottet blev färdigt. Slottets inre kom sedan att stå ofullbordat i många år. Den nästan kubiska byggnaden hade en genomarbetad planlösning med indraget mittparti och utskjutande sal och var rikt smyckad med loggior, skulpterade praktgavlar, fönsteromfattningar och tornspiror. Byggnadens utformning var främmande för Sverige och tydde på inverkan från både italiensk arkitektur och holländsk fasadut-smyckning. Slottet stod under förfall till 1730-talet då en genomgripande ombyggnad gjordes. I samband därmed försvann den praktfulla fasadutsmyckningen. Senare ombyggnader har ytterligare förändrat slottets karaktär.

De ständigt pågående byggnadsarbetena vid K slottet intensifierades 1624 då Gustav Adolf slöt avtal med P om att uppföra en ny länga vid Smedjegården — den första kända byggnadsentreprenaden av modernt slag i Sverige. För de kommande stora arbetena besökte P på uppdrag av kungen våren 1624 Holland för att engagera hantverkare samt inköpa redskap och verktyg. Senare på våren anlände därifrån en grupp på 42 personer, bestående av konstnärer, hantverksmästare och deras familjer.

1624 ledde P reparationerna av de båda stadsportarna på Helgeandsholmen i Sthlm som försågs med en rikare utsmyckning. Även Svartsjö slott reparerades, och P gjorde också förslag till vissa arbeten på Uppsala slott. 1626 — 27 förestod han byggarbetena då Bollhuset, även kallat Stora Bollhuset, uppfördes vid Slottsbacken. Det var en stor hallbyggnad, avsedd för bollspel. Under slutet av 1600-talet inreddes den till teater men revs 1792.

Hösten 1626 inleddes en betydande ombyggnad av södra delen av slottet med bla iståndsättning av rum för drottningen. En ny tornliknande byggnad försågs med rikt utsirade gavelrösten, allt utfört under P:s ledning av en rad holländska mästare och hantverkare. P svarade även för ritningar till inredningen i drottningens våning, slottskyrkan och andra lokaler inom slottet. Arbetena med stallbyggnaden, som ritades och planerades redan 1622, kom igång 1627 med uppförandet av västra flygellängan. Då P hastigt avled våren 1630 var den påbörjade längan ännu inte färdig. Bygget fortsattes efter hans ritningar, dock utan att hans intentioner helt fullföljdes. Av den tänkta anläggningen med en huvudbyggnad och två flyglar med praktportal och tio utsmyckade gavlar uppfördes två flyglar med sammanbindande vagnshus, men den skulpturala utsmyckningen kom inte till utförande.

P:s endast tioåriga verksamhet i Sverige var omfattande. Nästan allt vad han skapade här är dock borta eller helt förändrat. Hans främsta verk var Vibyholms slott. Det får betraktas både som inledningen till och huvudverket för den holländska högrenässansen i Sverige. Både Vibyholm och P:s planer för stallbyggnaderna betraktades av samtiden som förnäma skapelser inom byggnadskonsten. Det manifesterades genom att ritningar av dem sattes upp inom glas och ram på Sthlms slott 1627. P stod i sin fasadutformning nära Lieven de Keys bildhuggararkitektur och hade påverkats av dennes slakthus i Haarlem, uppfört 1603.

Synen på P:s verk ändrades efter endast ett par decennier. Redan på 1660-talet ansågs Vibyholm inte vara uppfört efter byggnadskonstens regler. Nya stilideal gjorde sig gällande, något som ledde till rivningar och förändringar av äldre byggnader och som även drabbade P:s verk. Det kan vara ett av de starkaste skälen till att hans verksamhet till stor del fallit i glömska. P står dock som en portalgestalt i sv arkitekturhistoria. Han var den förste som både kallades och själv kallade sig arkitekt och även i modern mening arbetade som arkitekt och byggnadsledare.

Författare

Barbro Flodin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kammarkoll:s kansli, kontraktsböcker 1617-25, RA. Handl:ar ang Sthlms slott, SlA.

E Dahlbergh, Teckmarna till Svecia antiqua et bodierna, 1 (1963) o 3 (1968); dens, Svecia antiqua & hodierna (1965), pl 1:13 o 11:34; J Flodmark, Bollhusen o Lejonkulan i Sthlm (1897); S Karling, Trädgårdskonstens hist i Sverige ... (1931); C Kramm, De levens en werken de Hol-landsche en Vlaamsche Kunstschilders. Beeld-houwers, Graveurs en Bouwmeesters, L —P (1860); T 0:son Nordberg, Gustav II Adolf som byggherre (Fornv 1931); dens, Stormaktstidens k stallbyggnader o rännarbanor (SSEÅ 1940); M Olsson o T 0:son Nordberg, Det gamla slottet (Sthlms slotts hist, 1, 1940); SKL; Slott o herresäten i Sverige. Södermanland, 2 (1968); Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. Södermanland (1908).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kasper (Casper, Caspar) Panten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8041, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Flodin), hämtad 2019-08-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8041
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kasper (Casper, Caspar) Panten, urn:sbl:8041, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Flodin), hämtad 2019-08-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se