Carl Adam Nolcken, von

Född:1811-07-20 – Källstorps församling, Skåne län
Död:1857-09-03 – Källstorps församling, Skåne län

Agronom, Godsägare, Nykterhetsman


Band 27 (1990-1991), sida 131.

Meriter

4 von Nolcken, Carl Adam, brorsons son till N 2 o N 3, f 20 juli 1811 i Källstorp, Malm, d 3 sept 1857 där. Föräldrar: landsh, frih Eric Reinhold N o frih Anna Magdalena Eleonora Strömfelt. Studier i Kiel o Khvn, inskr vid UU 19 okt 30, ägare av Jordberga, Källstorp o Havgård, Börringe, Malm, 34, studier vid lantbruksinst i Degeberg, Rackeby, Skar, 35–36, deltog i riksdagarna 40–41 o 44–45U (led av allm besvärs- o ekonomiutsk 40–41), led av dir för Skånska hypoteksfören 42, ordf i styr för Malmöhus läns hushålln:sällsk 51–54, i bestyreisen för fjärde allm sv lantbruksmötet i Malmö 49. – LLA 50.

G 2 juli 1843 i Tosterup, Krist, m grev Sofie Henriette Margarethe Dorothé Ehrensvärd, f 4 mars 1822 i Björkö, Jönk, d 12 okt 1878 i Källstorp, dtr till översten, greve Gustaf Carl Albert August Ehrensvärd o Henrietta Virginia Sofia Catharina Adlercreutz.

Biografi

Blott tolv år gammal sattes N tillsammans med sin bror Erik Axel i skola i Kiel. Studierna fortsattes i Khvn och Uppsala. N var i början av 1830-talet inackorderad hos skalden Erik Gustaf Geijer. Han kom i kontakt med flera av tidens kulturellt mest lysande personer som H C Andersen, Adam Oehlenschläger, Esaias Tegnér och naturligtvis Geijer. Dennes politiska, filosofiska och vetenskapliga idéer kom att starkt prägla N livet ut. Trots att han tidigt hade en utpräglad dragning åt det romantiskt idealistiska hållet hade han sinne för livets realiteter och för den sociala verkligheten.

Som ung och nybliven ägare till Jordberga sökte N omsätta sina idéer i praktiken. Enligt samtida uppgifter var det stora godsets byggnader då ganska illa medfarna medan jordbruket var i bättre stånd. N tog kontakt med C G Brunius (bd 6) som efter restaureringen av domkyrkan i Lund blivit känd som en framstående arkitekt i götisk och romantisk anda. Brunius accepterade uppdraget och successivt blev de gamla byggnaderna om- eller tillbyggda i götisk stil.

Det var inte endast på det estetiska området N ville realisera sina idéer. I mitten av 1830-talet var han elev på Degeberg, Sveriges första lantbruksinstitut, kort efter det att E Nonnen (s 136) grundat detta. Här tillägnade sig N de allra nyaste rönen inom lantbruket och började genast introducera landvinningarna på den egna egendomen. Genom hårt arbete gjordes Jordberga till en mönstergård som också blev en mötesplats för jordbrukarna i den omkringliggande bygden. Lantbruksmöten med provplöjningar anordnades och N importerade 1847 som en av de första i landet nötkreatur av den skotska Ayrshirerasen.

N engagerade sig inte mycket i rikspolitiken utan var främst regionalt och lokalt verksam. Han drevs inte av några ambitioner att göra sitt gods större eller att investera överskottet i andra projekt. Driften ledde inte till någon ökad förmögenhetsbildning utan intäkterna investerades i byggnader och utrustning. N ville förvalta och förbättra vad som blivit honom tilldelat. I detta låg även en patriarkalisk vilja att på olika sätt sörja för alla de människor som direkt eller indirekt hade sin utkomst av godset; vid denna tid uppgick de till mer än 800. De dagsverken som landbönderna enligt arbetskontrakt skulle fullgöra åt huvudgården, det s k hoveriet, avskaffades 1842 och ersattes av fasta arrenden in natura. Dessa sattes så lågt att ingen av de forna hoveribönderna ansåg sig tvungna att lämna sina hemman. De blev arrendebönder.

N utvecklade sina romantiskt-idealistiska idéer i skrifter som samtidigt fungerade som ett slags moraliska berättelser. Enligt hans samhällssyn var de olika klasserna djupt beroende av varandra och måste samverka på olika plan för att samhället skulle fungera. N menade att godsägarna inte endast hade ansvar för de underlydandes materiella välfärd utan även för deras andliga "näring". N underhöll en fattigstuga och lät bygga om resp uppföra ett par skolor och anlägga sockenbibliotek. Även skollärarlönen bekostades av honom.

En av de främsta anledningarna till allmogens eländiga ställning i vissa delar av landet ville N se i den stora brännvinskonsumtionen. I arrendekontrakten skrev han tidigt in ett förbud mot brännvinsbränning. I Den lilla bondevännen från 1839 skrev han: "Det är säkert, att i den bondgård, varest intet brännvin tillverkas, råder mer ordning och är husfolket nyktrare och anständigare, än i mängden av dem, där pannan jämt är igång." N:s åsikt var att potatisen istället skulle användas till uppfödning av djur. I denna fråga kom han att göra sin främsta insats på det nationella planet. Genom sina skrifter och klara ställningstaganden påverkade han frågans behandling under riksdagen 1853–54. Särskilt ställningen som ordförande i styrelsen för det inflytelserika Malmöhus läns hushållningssällskap var en utmärkt plattform från vilken frågan kunde drivas kraftfullt.

I sina skrifter uttalade sig N även i praktiska lantbruksfrågor, liksom om behovet av renlighet och ordning och av en bättre sjukvård. Han tog initiativ till bildandet av Wemmenhögs härads sparbank 1849, vars direktionssammanträden under början av 1850-talet hölls på Jordberga. N hyste även ett stort intresse för konst och litteratur, som han delade med sin hustru, och skaffade sig med tiden en omfattande boksamling. Han upprätthöll även efter Uppsalatiden kontakten med framstående kulturpersonligheter. Tegnér, som var en ofta sedd gäst på Jordberga, har sökt fånga N:s karaktär: "Ädel man och adelsman är ej alltid ett, det kan jag svärja; men på vackra Jordeberga bägge jag förenta fann." Blott 46 år gammal rycktes N bort i kolera.

Författare

Tomas Lidman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv på Jordberga, Källstorp, Malm. Bouppteckn o vissa räkenskaper i Jordberga godsarkiv, LLA. – Brev från N i LUB (bl a till J Agardh, B Cederström samt många till Chr Tegnér), RA (bl a till A Ehrensvärd) o i UUB (bl a till J H Schröder).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den lilla bondvännen. En skänk åt skånska allmogen. Christianstad 1839. 146 s. [Anon.] – Om bränvinsbränningens skada för allmogen. (Af C. A. v. N.) [Rubr.] Sthlm 1840. 8 s. [Sign.] – Läsning för allmogen. Lund 1855. 84 s.

Källor och litteratur

Källor o litl: U Pernö, Jordbergaborna (dr:avh i ms).

P G Ahnfeldt, Studentminnen (1857); B Grandien, Drömmen om medeltiden (1974); S T Kjellberg, Jordberga (Slott o herresäten i Sverige, Skåne, 2, 1966); LAH 1850-57; T Larsson, Reformen i brännvinslagstiftn 1853–54. Förhist (1945); dens, d:o. Riksdagsbchandl o dess förspel (1947); G Ljunggren o F Richardt, Skånska herregårdar, 2 (1854); E Mårtensson, En mångsidig godsägare på Söderslätt (Program vid det 30:de Svaneholmstinget 27–28 juni 1964, 1964); riksdagstrycket 1840–41 o 1844–45; N Runeby, Den nya världen o den gamla (1969); C Sprinchorn, Malmöhus läns hushålln:sällsk:s hist (1922); B Stjernswärd, Nygotik på Söderslätt (OoB 1944); G Utterström, jordbrukets arbetare, 1–2 (1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Adam Nolcken, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8155, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Lidman), hämtad 2020-04-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8155
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Adam Nolcken, von, urn:sbl:8155, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Lidman), hämtad 2020-04-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se