Tord K G O Nordberg

Född:1898-01-18 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1980-01-04 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Antikvarie, Museichef


Band 27 (1990-1991), sida 166.

Meriter

Nordberg, Tord Karl Gustaf O:son, f 18 jan 1898 i Sthlm, Maria, d 4 jan 1980 där, ibid. Föräldrar: lärov:adjunkten Karl Leonard Olsson o Ida Sofia Amalia N. Studentex vid h a l å Södermalm i Sthlm 11 maj 16, inskr vid StH ht 16, FK där 29 maj 20, ordf för Hum fören där 2022, assistent, arbetsledare o kontrollant vid undersökn:ar o restaureringar av bl a Vreta kloster 20, Alvastra kloster 21, Uppsala slott 22 o Sthlms slott 2227, initiativtagare till Sthlms studentteater 21, amanuens hos VHAA 2531, kulturhist rapportör hos Rådet till skydd för Sthlms skönhet 2531, FL vid StH 31 jan 28, intendent hos Sthlms stadsmuseikomm 3137, sekr i Sv museimannafören 3340, red för fören:s tidskr Sv museer 3342, skattmästare i fören 4045, förste antikvarie o chef för byggn: hist avd vid Sthlms stadsmuseum 3760, stadsantikvarie o chef där 25 nov 6064, initiativtagare till Fören Södermalm 54, sekr där 5463, ordf där 6371, sakk i 1960 års komm för Gamla stan 6165. Fil hedersdr vid StU 30 maj 63.

G 11 okt 1938 i Nacka (kbf i Engelbr, Sthlm) m Rigmor Amalia Wickman, f 2 juli 1903 där, Hedv El, dtr till arkitekten Gustaf W o Amalia Appelgren.

Biografi

Genom sina studier, forskningar och yrkesmässiga insatser är Tord O:son N intimt förbunden med Sthlms stadsmuseums tillkomst och utveckling. Som nybliven rapportör hos skönhetsrådet formulerade han 1925 riktlinjer "rörande undersökningar och tillvaratagande av äldre bebyggelse i Stockholm", där han hävdade rådets rätt till information och tillgång till remisser från andra kommunala organ angående förändringar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Under de närmast följande åren var N som ensam ansvarig rastlöst verksam med såväl arkeologisk som byggnadshistorisk dokumentation. Han blev stadsmuseets förste tjänsteman och kunde efterhand som museets stab byggdes ut koncentrera sig på de byggnadshistoriska uppgifterna, från 1937 som avdelningschef. Förutom tidiga uppgifter vid bl a Sthlms slott gjorde N viktiga arkeologiska insatser vid utgrävningen och tillvaratagandet av skeppsfynden i Riddarholmskanalen, undersökningar av Svartbrödraklostret och Gråbrödraklostret samt av Slussen-området i samband med dess ombyggnad. N ledde undersökningen av Själagården vid rivningen 1932 och kunde genom iakttagelser i kv Cepheus och andra delar av Gamla stan övertygande visa, att stora delar av många medeltida byggnadsverk fanns bevarade. Som arkitekturhistoriker koncentrerade N sitt intresse på stormaktstidens kyrkor och palatsbyggen. Han följde och bevakade restaureringarna av Jakobs, Katarina och Hedvig Eleonora kyrkor liksom av en lång rad adelspalats och borgarhus, framför allt på Riddarholmen och i Gamla stan.

Till N:s viktigaste publikationer hör skildringar av Sthlms slott under 1600-talet, Spökslottet vid Drottninggatan, Karlbergs och Västerås slott, bebyggelsen i Gamla stan och ett arbete om arkitektfamiljen de la Valléc. N var även aktiv debattör i dagspressen och kulturhistorisk popularisator vid föreläsningar, stadsvandringar och genom handboken Stockholm i tolv vandringar.

N svarade för stadsmuseets första tillfälliga utställning, Slussen genom tiderna (1935). Han lät restaurera Svartbrödraklostrets källare och iordningställde den som museifilial (1937), medverkade vid uppbyggnaden av stadsmuseets permanenta utställningar (1942) och var kommissarie för utställningen Svenskt 1700-tal i Bryssel (1963). Han ivrade framgångsrikt för bevarande av Mosebacke med Södra teatern och Hornsgatspuckeln. Under sina sista yrkesaktiva år kunde N som stadsantikvarie planera och fullfölja restaureringen av musei-byggnaden Södra stadshuset.

N gjorde sina mest bestående insatser vid utforskandet av Sthlms byggnadshistoria under medeltiden och 1600-talets senare hälft och vid uppbyggnaden av stadsmuseets kulturminnesvårdande verksamhet.

Äldre bror till N var Stig Karl Olof Olsson N (18931975). Stig N blev 1926 fil dr i Uppsala på avhandlingen Fornsvenskan i våra latinska originaldiplom före 1300. Större delen av sitt yrkesverksamma liv var han knuten till Eskilstuna hal, dit han 1929 kom som lektor i modersmålet och tyska; från 1941 till sin pensionering 1959 var han rektor vid läroverket. Han var ledamot av stadsfullmäktige i Eskilstuna och hade under många år ledande funktioner inom lokalavdelningar av Humanistiska förbundet och Modersmålslärarnas förening. Han publicerade flera språkvetenskapliga studier i bla tidskrifterna Språk och stil och Namn och bygd.

Författare

Björn Hallerdt



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lebrun och Mocijaert i Östra Ryd. Studier i kyrkans tavelsamling (Konsthistoriska sällskapets publikation, 1918, Sthlm, s 50–73, 4 pl). – Säbydopfunten och besläktade funtar (Studier tillägnade Algot Friberg... [omsl, h 3–4 ur Rig s å], Sthlm 1925, 4:o, s 163-169). - De franska bildhuggarna vid Tessins slottsbyggc under barock- och rokokotid (Svensk tidskrift, årg 15, 1925, Sthlm, s 524–539). – Södra Råda gamla kyrka. Sthlm 1927. 75 s. (VHAA, Svenska fornminncsplatscr, Vägledningar utg n:o 4.) 2. omarb uppl 1944. 73 s. 3. uppl 1961. 4. revid o förk uppl 1970. 32 s. – Palatset och trädgården (Spökslottet, konst- o kulturhist studier [red av A Lindblom], Sthlm 1927, s 50-112). – Petissan (IT, årg 57, 1927, Sthlm, 4:o, Allm avd, s 350 f). – Tavclsamlingcn [i Östra Ryds kyrka] (Sveriges kyrkor, Konsthist inventarium ..., Uppland, bd 1. Danderyds, Värmdö och Åkers skeppslag, Sthlm 19[18-]50, s 363-397 [i vol. 29, 1928]). – La Vallée, de, Architektenfamilie aus Rouen (Allgemeines Lexikon der bildenden Kunstler, begriin-det v U Thieme u F Becker ..., Bd 22, Leipzig 1928, s 471 f; även sep, (2) s). – Die Schiffsfunde im Riddarholmskanal, Stockholm. Vorläufige Mitteilung (Acta archaeologica, vol. 1, 1930, Khvn, 4:o, s 263–273, 1 vikt pl). - Riddarholms-skcppcn, minnen från unionstidens svensk-danska fejder kring Stockholm (Jorden ger, sv forskningar o fynd från senare år ... utg av Svenska fornniinncsförcn genom B Nerman, A Schiick o B Thordeman, Sthlm 1931, s 193-208). – De gamla byggnaderna (Tekniska meddelanden från Kungl. vattenfallsstyrelsen, ser. K, n:r 3. C Hellström m fl, Kungl. vattenfallsstyrelsens fastigheter i kv. Björnen, Stockholm. Historik o beskrivn, [Sthlm, tr] Trollhättan 1931, s 37–122). - Sex-tonhundratalspalats i Sveriges huvudstad (Allsvensk samling, årg 21, 1934, Gbg, 4:o, n:o 4, s 10–12). – Söderport och Slussen, en skildring av slussområdets hist i anl av slussombyggnadens invign d 15 okt 1935. Sthlm 1935. 89 s, 1 pl. (Stockholms stadsmuseum.) – Nya undersökningar av gamla hus i Staden mellan broarna (Festskrift till Martin Olsson ... [h 2–3 ur Rig s å], Sthlm 1936, 4:o, s 233-248). – Undersökningar och fynd i gamla fastigheter (Hyrestidning-cn, uppl B. Fastighctsägarnummcr, 1936, Sthlm, 4:o, nr 3, s 4 f, 13–16). – Svartbrödraklostrets källare, ett byggnadsminne från medeltiden i Staden mellan broarna. Kort vägledn för besökande. [Sthlm 1937.] 7 s. (Stockholms stadsmuseum.) 2. uppl [1938]. 3. revid uppl [1940]. 7 s. 4. d:o 1945. 8 s. 5.-8. uppl 1948, 1951, 1955, 1960. 9. uppl 1964. 7 s. Overs: The Blackfriar monastcry cellars. A relic from the Middle ages a short guide for viskors. Sthlm 1956. 7 s. [Ny uppl] 1961. – Jean de la Vallce och Stockholms första tivoli (Stockholms-gillet, [omsl: Minnesskrift,] 1934–1939, Sthlm 1939, s 97-110). - Slottets historia under sextonhundratalet (Stockholms slotts historia ... under red av Martin Olsson, bd 1. M Olsson o T 0:son N, Det gamla slottet, Sthlm 1940, 4:o, s 209-343). – Märkliga byggnader i Stockholm. En kort vägledn med byggnadshist data. Utg av Turisttrafikföreningen för Stockholms stad o län. Sthlm 1941. 44 s. – de la Vallée, fransk släkt ... (SBL, bd 11, 19[4I-]45, 4:o, s 29–31 [1941]). – Simon de la Vallée (ibid, s 31 -34). - Jean de la Vallée (ibid, s 34-42). -Medeltidens Stockholm / Stockholms gamla slott omkring 1660 (Stockholms stadsmuseum, Vägledning, Sthlm 1942, s 22–45, 1 pl-bl, anon; 2.-3. uppl 1943, 1945; 5. uppl 1947, förf enl titelbl; 5., revid uppl 1952, s 20 –43, d:o). – Katarina kyrka (Sveriges kyrkor Stockholm, bd 7, Sthlm 1934-66, 4:o, (10) s, s 191-336, 398-410, 9 delvis vikta pl-bl [i vol 56, 1944; s 337–397 av G Axel-Nilsson]). – Hedvig Eleonora kyrka. Några anteckn i samband med kyrkans restaurering 1943–1944 (Hedvig Eleonora församlingsblad, 1944, Sthlm, 4:o, nov, s 4–6). – Karlbergs slott. En byggnadshist skildring. Sthlm 1945. 4:o. VIII, 225 s, 40 pl-bl, 1 karta. – Stockholm i tolv vandringar. Byggnader o monument. Sthlm 1946. 159 s. [Revid o förk övers:] Buildings and monuments in Stockholm. A short history and 8 excursions. Sthlm 1949. 139 s. – Bellmanshuset vid Urvädersgränd (Sällskapet Par Bricole, Sthlm 1946, 4:o, s 258-274). - Magnus Gabriel De la Gardic och Karlberg (Artc et marte, årsskrift för ridder-skapet o adeln, 1945-46, Sthlm 1946, 4:o, s 24–29). – Karlbergs slott genom tiderna. Sthlm 1947. 47 s, 2 pl-bl. – Skeppsfyndet från Riddar-holmskanalen (Stockholmsminnen i Stadsmuseet, [Hyllningsskrift till stadsantikvarien Gösta Selling ... red av O Byström o T Cvson NJ Sthlm 1950, s 19–28). – Dekorerade tak från stormaktstiden (ibid, s 55–60). – Sparbankens hus vid Västerlånggatan ([O Norbeck o T 0:son N,] Åter till Gamlastan [rubr], Sthlm 1950, s 7–17; [ny uppl] 1951). – Vattenfalls vackra palats vetenskapsakademiens vagga (Vi i Vattenfall, årg 3, 1950, Södertälje, 4:o, nr 3, s 4–7). – Lennart Torstenssons och Greger von Schönfelts palats vid Stora Nygatan (Meddelanden från Riddarhuset, årg 4, 1950, [Sthlm,] 4:o, s 81 -83). - Restaureringsarbeten i Kanslihusannexet (Byggmästaren, årg 30, 1951, Sthlm, 4:o, s 475-477). – Tegel 700 år i Stockholm (Tegel, organ för Sveriges tegelindu-strifören, årg41, 1951, Sthlm, 4:o, s 23-27). – Riddarhusets grannar: Bondeska palatset (Meddelanden från Riddarhuset, 6, 1952, s 10-12). – [Huset Södermalmstorg 6] (Historien om ett hus [omsl; utg av Skandinaviska banken], Sthlm 1953, s [3 f]). – Magnus Gabriel De la Gardies Kägleholm (Från bergslag och bondebygd, Örebro läns hembygdsförbunds årsbok, årg 8, 1953 (= Meddelanden, 19), Örebro, s 77–104). -Kring Marsyastcatcrns hus (Marsyasteatern [omsl; program för öppningsföreställn Herr de Pourceaugnac av Moliére 10/11 1953], u o o å, s [6 f]). – Katarina kyrka. Kort historik. Sthlm 1954. 15 s. [JNy uppl:] Katarina kyrka. Beskrivning. [Rubr; omsl: Kort beskrivn av Katarina kyrka.] 1965. – Skärgårdens kommunikationer (Stockholms skärgård. En bok om Sveriges största arkipelag red av S Selander, Sthlm 1954, 4:o, s 369-394). – Vid korpral Bomans grav (Bellmansstudier, utg av Bellmanssällskapet, saml 12, Sthlm 1954, s 108–123). – Lantbruksakademiens byggnader vid Mäster Samuelsgatan. Föredr hållet vid K lantbruksakademiens sista sammankomst i ... Mäster Samuelsgatan 47 d 17 maj 1954 (LA, Tidskrift, årg 94, 1955, Sthlm, s 74-92). - Ferster Hans (SBL, 15, 19[53–]56, s 759–764). - Ur kvarteret Tritonias historia (Fram för allt, [tidn] för Förenade-Framtidens kontorspersonal, årg. 8, 1956, Sthlm, s 112-119, 131). – Stockholmsk jul (Kommunaltjänstemanncn, årg 21, 1957, Sthlm, s 298-301). - Marin de la Vallée (Konsthistorisk tidskrift, årg 27, 1958, Sthlm, 4:o, s 1–17). – Magnus Gabriel De la Gardies ombyggnad av Ödeby kyrka (Från bergslag och bondebygd, 14, 1959 (= Medd, 25), s 23-48). – Dekorativ målning i Vasatidens Stockholm (Målaren, målaremästarnas riksförenings tidn, årg 49, 1959, Sthlm, 4:o, s 57, 59 f, 63 f, 66, 71 f, 111; övers: Kobenhavns Malerlaug, medlemsblad, årg 54, 1960, Khvn, 4:o, nr 6–8). – De gamla byggnaderna i kvarteret /Eolus (Tele, meddelanden från K telestyrelsen, 1960, Sthlm, 4:o, s 123-134; även i sep härur, s 37–48, samt sep, Ils). – En omistlig klenod [Farsta gård] (Spårväg och buss, årg 20, 1960, Sthlm, 4:o, nr 8, s [10-13]). - De gamla byggnaderna ([F Boberg m fl,] Tritonia, ett nybygge i Gamla stan. Utg av Framtiden livförsäkringsbolag [red K-E Rosenlund], Sthlm 1961, 4:o, s 5–18). – Riddarhuset restaurerat (Arte et mar-tc, [N F,] årg 15, 1961, s 4–8). – Saneringen av Staden mellan broarna i Stockholm (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 54, 1962, Sthlm, 4:o, s 812–818). – Stockholms tidigare utveckling. En kort byggnadshist översikt (Stadsbyggnad, årg 28, 1962, Sthlm, 4:o, s 72–75). – Hässelbys historia (Hässelby - nordiskt kulturcentrum [omsl; utg av Styrelsen för Stiftelsen Hässelby], [Sthlm 1963,] tv-8:o, s [5 £]; [ny uppl] Sthlm 1970, 4:o, s [2 f]). – Ur kvarteret Gripens historia. En SIAB-bok utg med anl av uppförandet av Åhléns nya varuhus i Stockholms City 1962–1964. [Sthlm] 1964. 30 s. – Hovrättens ämbetslokaler (S Petrén, S Jägerskiöld & T 0:son N, Svea hovrätt. Studier till 350-årsminnet, Sthlm 1964, s 337–393). – Om byggcnskap och murning i forna dagars Stockholm (T O:son N o E Allstrin, Nya murbruksfabrikens i Stockholm aktiebolag 1889–1964, Sthlm 1964, 4:o, s 9–30). – Fischer, Anders ... (SBL, 16, 1964-66, s 62 1). -Stadsplan och bebyggelse i Stockholm under medeltiden (W & W-scrien 89. Historia kring Stockholm före 1520. Red av H Ahnlund Sthlm 1965, s 51–79). – Södra stadshuset. Sthlm 1966. 64 s. (Stockholms stadsmuseums småskrifter nr 1.) [Ur Berättelse över museinämndcns verksamhet under år 1963, se nedan.] – De la Vallée. En arkitektfamilj i Frankrike, Holland och Sverige. Jean (I), Marin, Simon. Sthlm 1970. 337 s. (VHAAH, Antikvariska serien, d 23.) – Kvarteren Achilles-Glaucus. Sthlm 1975. 311 s, 1 lös karta. (Monografier utg av Stockholms kommunalförvaltning, nr 35. Gamla stan i Stockholm, Kulturhist beskrivn hus för hus, 1.) – Västerås slott. En byggnadshist skildring. Utg av Västerås kommun. Västerås 1975. 4:o. 193 s. (Västerås kulturnämnds skriftserie, 2.) – Vissa bidrag i Bonniers konversationslexikon o Nordisk familjebok, 3. ... uppl; vidare i: Studentbladet 1921, n:r 3, o 1922, n:r 2-4, fol (sign Soap); Rig 1924-26, 1931, 1936-37, 1950, 4:o (se Register [1943]); SSEÅ 1924–25, 1927–29, 1932, 1935, 1937, 1939-40, 1947–48, 1950, 1952, 1955, 1957, 1959 (se ... Innehållsförteckning 1903-1978 [1981]); Fornvännen 1929-31, 1936, 1948 (se Register 1955); Svenska museer, meddelanden från Svenska museimannafören, 1932, 1934–36, 1942, 4:o; [Stockholms stadsfullmäktiges handlingar,] Stadskollegiets utlåtanden och memorial, Bihang, 1950 nr 33 samt 1959, 1962 o 1964 nr 43: Berättelse över museinämndcns verksamhet under år 1949 (resp 1958, 1961 o 1963) [rubr, även med omsl Redogörelse för Stockholms stads museinämnds verksamhet under år 1949 osv], därtill Stadsmuseets årsberättelse [1960–1963] i d:o 1961–1964 nr 43: Berättelse ... 1960(-1963) [även med omsl Redogörelse ...]; Gamla stan 1947, nr 3, o 1949, nr 4 o 12, fol; Föreningen Södermalm, [Meddelanden,] nr [1] –3/4, 1958–61 (även anon inlcdn), o 8–10, 1965–67; allt Sthlm; SvD 28/2 1923, 24/1 1927, 14/4 1936, 25/2 1952, 20/12 1953, AB 27/1 1927, NDA 26/10 1931, Norrtcljc tidning 5/11 1932, S-T 16/6 1946, 25/7 o 3/8 1947, 4/1, 17/4 o 16/10 1949, 26/7 o 1/12 1950, 29/3 o 10/10 1951,21/2 o 11/11 1952, 19/5, 1 o 20/12 1953, 20/3 o 15/7 1957, DN 10/7 1947 o Expressen 19/4 1961.

Redigerat: Slockholmsminnen i Stadsmuseet. [Hyllningsskrift till stadsantikvarien Gösta Selling ...] Sthlm 1950. 174 s, 96 s pl. (Tills med O Byström.) – Bildmaterialet (60 pl m m) i S Tunberg, Stockholms högskolas historia före 1950, Sthlm 1957.

Utgivit: H Schück, Stockholm vid 1400-talets slut. 2. uppl. På uppdrag av Svenska akademien omarb. Sthlm 1951. 524 s, 1 vikt karta.

Källor och litteratur

Källor o litt: Betyg o merithandl:ar hos fru Rigmor N, Sthlm.

B Hallerdt, T N död (DN 8 jan 1980); G Selling, TON död (SvD 7 jan 1980); SMoK; Väd 1979. Stig N: G Allmér, S O N död (DN 27 sept 1975); Väd 1973.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Tord K G O Nordberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8192, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Hallerdt), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8192
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Tord K G O Nordberg, urn:sbl:8192, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Hallerdt), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se