Meriter

Nordenheim, Johan Christopher, före adl Heyne, f i Sthlm (ej 15 dec 1681, då hans syster Susanna döptes i Ty, Sthlm), d 27 maj 1740 där, Hovf (dödsattest i Biographica; enl db 28 maj). Föräldrar: hovbarberaren Michael Heyn o Maria Emmerich. Inskr vid UU 22 dec 96, fältmedicus vid sv armén 00–02, disp vid UU 22 maj 02, MD vid univ i Harderwijk 4 sept 04, översättare åt Urban Hiärne (bd 19) 05, fältmedicus vid sv armén i Kurland 06, prakt läk o led av Collegium medicum 3 febr 06, brunnsläk vid Viksberg, Salem, Sth, 07, intendent o brunnsläk vid Vårby, Huddinge, Sth, 21 maj 08–12, vid Sätra, Kila, Vm, 16–18, disp vid LU 12 okt 17, assessor vid Collegium medicum 15 juni 19, adl 5 dec 19, livmedicus 1 jan 23, barnmorskelärare 31 okt 24.

G 1711 (Marks v Würtenberg) m Inga Helding, f 18 jan 1695 (Marks v W) i Sthlm, d 28 dec 1763 (Svea hovrätt; gravöppn 2 jan 1764 i Jak, Sthlm), dtr till k upphandhkommissarien Samuel H o Ingrid Persdtr Pikenhielm.

Biografi

Som son till en kirurg hade N i unga år fått kunskaper i praktisk läkekonst. Denna inriktning kom han att behålla även när han skaffat sig högre utbildning i den teoretiska medicinen. Efter studier i medicin vid UU medföljde N Karl XII:s här till Själland och Livland som fältläkare. Han belönades därefter med ett resestipendium, och han kunde avsluta sina medicinska studier i Holland.

Efter hemkomsten blev N anställd av Urban Hiärne som översättare av dennes skrifter. Hiärne såg även vid denna tid i N en tänkbar efterträdare som föreståndare för Laboratorium chemicum. När N inkallats som fältmedicus till den kurländska hären, lyckades Hiärne utverka att han befriades från den sysslan för att i stället arbeta vid laboratoriet. N motsvarade dock inte Hiärnes förväntningar och lärde sig, enligt honom, bara grunderna i mineralvattens proberande.

Tillsammans med bla Hiärne deltog N i proberandet av vattnet vid Vårby källa 31 aug 1707. Assessor Erik Geete, svärson till Vårbys tidigare ägare major Magnus Oliveblad, beslöt att inrätta en allmän brunnsanstalt där. N blev dess förste intendent och läkare med Collegium medicums förordnande. Han författade bla en skrift med beskrivningar äv lyckade kurer med namngivna patienter vid brunnen.

När pesten bröt ut i Sthlm i aug 1710 var N ännu kvar i Vårby. I sept och okt deltog han i Collegium medicums arbete och var initiativtagare till inrättandet av en pestkommission i Sthlm. Sedan vintern 1710–11 verkade N i Arboga, dit rådet flytt undan pesten. Han författade där ett memorial om pestens bekämpande, som Collegium medicum dock utdömde som överflödigt. Efter pesten var N ytterligare ett år verksam vid Vårby och en tid senare brunnsläkare vid Sätra brunn, där han efterträdde dess upptäckare Samuel Skragge.

N hedrades med en inbjudan att disputera inför Karl XII i Lund. Han blev assessor på stat i Collegium medicum och fick sedan efterträda pionjären Johan v Hoorn (bd 19) som lärare för barnmorskorna. I anslutning till denna tjänst tillkom hans opublicerade arbeten om hur barnamörderskor skall förhöras (D 1201–1202, UUB), samt en upplysningsskrift om 'barnamässlingens' följdsjukdomar.

Som författare presterade N inget originellt. Han var en representant för nya strömningar inom medicinen i sin praktiska verksamhet som brunnsläkare och lärare för barnmorskor. Hans stora samling medicinsk litteratur vittnar vidare om hans insikter i samtidens medicin (bouppt 14 nov 1741).

Författare

Per-Gunnar Ottosson

Arkivuppgifter

Åtskilliga handskr:er efter N i UUB. En saml av N:s "collectanea" i en av A Bäcks handskr:vol:er i KI:s bibl.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: J C Heyne, Sueci, Tentamen cheirurgico-medicum, de praecipuis ossium morbis ... Amstelaedami & Gedani 1705. (10), 76 s, 1 pl. – Den nys uptagne Wårby hälso- och mineral-brun, medh sina anstälte rön och prof, samt des belägenhet, och för hvilka siukdomar den, så väl in, som utvärtes tienlig finnes, beskrifven och väl-meent framstäld af J C Heyne. Sthlm 1708. (18) [även (16)], 52 s. [2 var.] – Wårby suurbruns märckvärdige curer, som genom Gudz nåd och välsignelse skiedde och upteknades, då den första åhret 1708. blef uptagen och brukat. Jemte några der vid satte och besvarade frågor, medh den så myckit utropade och brukade sympathie-curen. Sthlm 1709. 100 s. [Föret undert J. C. Heyne.] -J Heynes korta underrättelse, om det svenske eller här tils så kallade engliske saltets rätta och försichtiga bruk i vissa siukdomar. Sthlm 1712. 4:o. (8) s. – Disputatio medica, theses miscella-neas exhibens. [Akad avh av J C Heyne, resp S Elmgren.] Londini Scanorum 1717. 4:o. 8 s. – Välmente tanckar om den härtils gängse och merendels öfverståndne barna-mässlingens eller så kallade fläcksiukans efter-siukdomar ... Sthlm 1722. 4:o. (16) s. – En inbjudan till ett tal 14 april 1706 o ett tal 29 april 1707, båda till Karl Fredrik av Holstein, har ej återfunnits.

Översatt: Utförlig beskrifning om hafren, och den vidt berömde engelska medici, herr dr. Rich. Lowers hafre-cur, vid allehanda, en menniska påkommande, siukdomar, krempor och svagheter, som en universal-medicin, at bruka tienlig. Af tyskan öfvers. Sthlm 1722. 24 s. [Anon.] 2. ggn oplagt, samt med några anmärkningar förökt ... 1724. 48 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Collegium medicums prot; Collegium medicums skrivrer till K M:t, vol 1: 1 febr 1711 (N:s memorial om pesten); Svea hovrätts arkiv EIXb:77 (hustruns bouppt); Biographica; allt i RA. Autografsaml, KB. Övre borgrättens arkiv FIIa:l (N:s bouppt), SIA.

Carlander, 2:1 (1904); G Carlquist, Interiörer från LU under 1700-talets första årtionden (PHT 1924); W Djurberg, Läkaren Johan v Hoorn (Lychnos-bibl, 4, 1942); O E A Hjelt, Sv o finska medicinalverkets bist, 1–3 (1891–93); S Lindroth, Urban Hiärne o Laboratorium chymicum (Lychnos 1946–47); K Nilsson, Vårby källa (1951); SLH 1:1 (1822); P Tersmeden, Sätra brunns krönika 1700–1915 (1916).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Christopher Nordenheim, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8228, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per-Gunnar Ottosson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8228
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Christopher Nordenheim, urn:sbl:8228, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per-Gunnar Ottosson), hämtad 2024-04-26.