Harald Nordenson

Född:1886-08-10 – Tyskland (i Göttingen)
Död:1980-02-03 – Turinge församling, Stockholms län (i Nykvarn)

Riksdagsledamot, Kemist, Stearinfabrikör


Band 27 (1990-1991), sida 308.

Meriter

3 Nordenson, Harald, bror till N 2, f 10 aug 1886 i Göttingen, d 3 febr 1980 i Nykvarn, Turinge, Sth. Mogenhetsex vid h reallärov på Norrmalm i Sthlm 17 maj 05, inskr vid UU 18 jan 06, FK 5 febr 10, FL 28 maj 12, disp 25 maj 14, FD 30 maj 14, doc i fysikalisk kemi 3 juni 141 april 20, allt vid UU, led av styr för Liljeholmens stearinfabriks ab 16, tekn chef 17, VD 2950, ordf i styr 5063, allt vid Liljeholmens stearinfabrik, led av styr för Sveriges kemiska industrikontor 1760, av styr för Sthlms superfosfat fabriks ab 21, ordf där 30 60, led av Sthlms handelskammare 25, ordf där 3957, led av styr för Barnängens tekn fabrikers ab 29, ordf där till 63, led av styr för ab Kema 2957, led av styr för Sveriges industriförb 3061, för Nitroglycerin ab 31, ordf där 3860, initiativtagare till o ordf i Kemisk-tekniska o livsmedelsfabrikanters fören 32, ordf i styr för Dramatiska teatern 3338, led av FK 38-53 (led av första särsk utsk 40 U, 4344, 46, av bankoutsk 4344, 50 53), ordf i styr för SvD:s ab o ab SvD:s stiftelse (från 45 ab SvD:s intressenter) 4062, led av komm ang den tekn-vetensk forskn:s ordnande aug 40sept 45, led av teaterrådet 4156, av Internat handelskammarens sv national-komm:s arbetsutsk 4161, av statens tekn forskn:råd 4257, av Sv nationalkomm för kemi 4260, av kommissionen för ekon efterkrigsplanering (Myrdalskommissionen) febr 44dec 45, ordf i högerpartiets stockholmsavd 4850, led av järnvägsfullm 5057, ordf i styr för ab Sthlms bryggerier 5063, led av styr för bl a Livförsäkringsab Thule o Sv handelsbanken. LIVA 30, LVS 45, LVA 48, LPS 48 (ordf 5573), Hed-LIVA51.

G 3 juni 1914 i Sthlm, Nik, m Clare Lagercrantz, f 14 juni 1891 där, Svea art, d 26 april 1978 i Nykvarn, dtr till envoyén Herman Ludvig Fabian L (bd 22) o Hedvig Margareta Croneborg.

Biografi

N var på mödernet av gammal borgarsläkt och ättling till Lars Johan Hierta (bd 19). N:s val av huvudämne vid UU, fysikalisk kemi, innebar att han kom att ingå i kretsen kring den ett par år äldre The Svedberg, vars forskningar inom molekylärkemin nådde världsrykte redan under åren runt 1910. N disputerade på en avhandling om ljusets inverkan på kolloida lösningar, ett arbete som renderade honom en docentur. De närmaste fem åren upprätthöll han en docentur i Uppsala. N:s forskning och undervisning på kemins fält hindrade honom inte från att med framgång odla ett annat intresse som skulle bestå livet ut, nämligen den teoretiska filosofin. I detta avseende var hans kontakter med professor Adolf Phalén avgörande; denne såg begreppsanalysen som filosofins främsta syfte. För naturvetenskapsmannen N måste det ha förefallit naturligt att utsätta tidens största namn inom detta gebit, Albert Einstein, för den filosofiska analysens hårdhänta granskning. N:s arbete resulterade i skriften Einsteins relativitetsteori och den fysikaliska verkligheten (1922), varigenom han erövrade en filosofie licentiatexamen även i teoretisk filosofi. Verket följdes av ytterligare några filosofiska arbeten, bl a ett om geometri och rumsuppfattning. Vid mer än 80 års ålder fullbordade N sin kritiska granskning av Einsteins relativitetsteori, som utmynnade i slutsatsen att denna endast var en fiktiv matematisk konstruktion, vars symboler saknade fysisk mening (Relativity, Time and Reality, 1969).

Medan N fortfarande tjänstgjorde som docent i Uppsala och innan det första filosofiska arbetet nått trycket inträdde han i industrins värld. Med N:s utbildning i kemi och familjens intressen i Liljeholmens stearinfabrik, grundad av Hierta, var det mer än en slump att hans industriella verksamhet inleddes i och till stor del bedrevs inom den kemisk-tekniska branschen. Inte bara N:s tekniska kunskaper utan även hans intresse för marknadsföring, som bl a manifesterades i uppmärksammade och effektiva reklamkampanjer för levande ljus, bidrog till Liljeholmens framgångar under det halvsekel han hade ledande funktioner inom företaget. Också i andra företag med anknytning till familjesfären, som t ex Sthlms superfosfat fabrik, Barnängen och Nitroglycerin ab, gjorde N stora insatser som mångårig ordförande i respektive styrelser. Han innehade även styrelseposter inom bank- och försäkringsväsendet.

N:s roll inom flera viktiga kemisk-tekniska företag gav honom en central position inom branschen som helhet. Som ledamot av IVA och VA följde han den aktuella forskningen. Hans intresse för kopplingen mellan vetenskap och praktisk verksamhet ledde till ett aktivt arbete för ökade satsningar på teknisk-vetenskaplig forskning, bl a inom statens tekniska forskningsråd.

Åtskilliga av de bolag som N yar engagerad i tillhörde kategorin klassiska stockholmsföretag, vilket medförde mångåriga insatser för stadens näringsliv, bl a i Sthlms fabriksförening och som ledamot av borger-skapets äldste och grosshandlarsocietetens deputerade. Mest betydelsefull i detta avseende var kanske N:s verksamhet inom Sthlms handelskammare, där han var ordförande i närmare två decennier. N verkade inte bara inom näringslivets egna organisationer utan sökte även övertyga sina kolleger inom industri och handel om behovet av att engagera sig politiskt och framhöll vikten av att näringslivets åsikter fick genomslag i de politiska besluten. Själv föregick han med gott exempel och inträdde 1938 i FK på ett av högerns stockholmsmandat. Som ung hade N förfäktat liberala ståndpunkter, men i och med den Staaffska ministärens handläggning av försvarsfrågan åren före första världskriget gled han över i det konservativa lägret. Hans partipolitiska engagemang växte successivt, och sedan Gösta Bagge 1935 utsetts till partiordförande tillhörde han den grupp högerpolitiker som Bagge och hans närmaste krets ofta rådfrågade.

N:s jungfrutal i riksdagen i mars 1938 behandlade behovet av en förstärkt ekonomisk försvarsberedskap, ett fält där han genom sin verksamhet i den strategiskt viktiga kemiska industrin hade goda kunskaper. Det var också näringspolitiska ämnen som tillsammans med statsfinansiella frågor blev de områden som N främst inriktade sig på under sina år i riksdagen. Hans debattskicklighet, där den dialektiska förmåga han förvärvat under sina filosofiska studier klart framträdde, var allmänt omvittnad, och han framstod som en av de borgerliga partiernas främste när det gällde att duellera med en annan skicklig debattör, finansminister Ernst Wigforss. Inom högerpartiet var N:s ställning stark, inte enbart i ekonomiska och industriella frågor. Han ingick exempelvis i den delegation som hösten 1944 beredde frågan om efterträdare till Bagge på partiledarposten, och under ett par år var han ordförande i stockholmshögern.

N:s dubbla roll som industriman och politiker innebar att han var närmast självskriven deltagare i de möten mellan regeringen och näringslivet som sammankallades under andra världskriget för att nå samförstånd om den ekonomiska politiken. I mitten av 1940-talet ingick han i delegationen för budgetfrågor och i den s k Myrdalskommissionen, som under Gunnar Myrdals (bd 26) ordförandeskap hade att dra upp riktlinjerna för Sveriges ekonomiska framtid. Inom kommissionen var N en av de fränaste motståndarna till den socialdemokratiska tan- ken på fortsatt planhushållning och hävdade med kraft vikten av frihet för såväl individ som näringsliv.

L J Hierta intar en förgrundsplats i den sv presshistorien. Även hans ättling N kom att göra en viktig insats på pressens område. 1940 genomdrev han tillkomsten av den stiftelse som övertog ansvaret för det främsta konservativa organet, SvD, vars ägarsituation blivit problematisk efter Kreugerkraschen 1932. N förmådde ett femtontal företag och enskilda att tillskjuta de medel som krävdes för att förvärva aktiemajoriteten och donera den till en för ändamålet bildad stiftelse. Dessutom var hans insatser avgörande när det gällde att övertala den framstående tidningsmannen och högerpolitikern Ivar Anderson att överta det redaktionella och ekonomiska ansvaret för tidningen. N:s roll som ordförande i SvD:s styrelse innebar endast i undantagsfall att han utövade detalj inflytande på tidningens innehåll eller dess skötsel.

N hävdade kraftfullt vikten av de borgerliga traditionernas fortlevnad och av en stark, ansvarsmedveten samhällsuppbyggande och -bevarande borgarklass. För egen del omsatte han denna ansvarskänsla som vetenskapsman inom två skilda discipliner, som industriman med ansvarsfulla poster i flera storföretag och näringslivsorganisationer, som politiker med ett 15-årigt riksdagsmannaskap och genom engagemang i press och kulturliv. N:s starka kulturella engagemang manifesterades bl a i ett femårigt ordförandeskap i Dramatiska teaterns styrelse. Han var under femtio år en tongivande medlem i den informella kretsen De Tio. I sitt hem, den malmgård vid Liljeholmens fabrik vid Danvikstull som Hierta bebott under en period av sitt liv, byggde han upp en förnämlig konst- och litteratursamling, med specialinriktning bl a på material med anknytning till C J L Almqvist.

Författare

Elisabeth Sandlund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i KB, LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Uber die Bedeutung des Lichtes fur die Bildung und Stabilität kolloider Lösungen. Inaugural-Diss. Upps 1914. 161 s, 10 bl diagram, 1 pl. Ueber die elektrische Leitfähigkeit von kolloiden Lösungen (Kolloid-Zeitschrift, Bd 16, Dresden und Leipzig 1915, 4:o, s 6469). Ueber spontane Kolloidbildung von Metallen in Kontakt mit einem Disperstonsmitte! (ibid, Er-gänzungsheft: Kolloidchemische Beihefte, Bd 7, 1915, s 91109). Ueber die Kolloidbildung von Metallen bei ihrer Bestrahlung mit Licht, Röntgen- und Radiumstrahlen, in Kontakt mit einem Dispersionsmittel (ibid, s 110136). Die Bedeutung des Lichtes fur die Stabilität kol-loider Lösungen (Zeitschrift fiir physikalische Chemie, Stöchiometrie und Verwandtschaftsleh-re, Bd 90, Leipzig 1915, s 603-627). Zur Frage von der "zerstäubenden" Wirkung des Lichtes, mit besonderer Riicksicht auf die photographischen Probleme (Zeitschrift fiir wissenschaftliche Photographie, Photoplrysik und Pho-tochemie, Bd 15, 1916, Leipzig, s 117). Uber die vermutete "zerstäubende" Wirkung des Lichtes (ibid, s 288292). Einsteins relativi-tetsteori och den fysikaliska verkligheten. Sthlm 1922. 71 s. Uber Geometrie und Raumvorstell-ung (Festskrift tillägnad Axel Hägerström Upps ... 1928, 4:o, s 237-255). Kritische Bemerkungen zu den Grundlagen der Logistik (Adolf Phalén in memoriam Upps ... 1937, 4:o, s 486 545). Synpunkter på företagsamhetens fortsatta utveckling i vårt land [anförande o svar på replik] (23:e svenska handelskammarmötet i Malmö den 14 oktober 1938. Protokoll o handl, Sthlm 1938, s 323, 4648; även sep, 16 s). Några synpunkter på problemet fri eller dirigerad ekonomi (Hyllningsskrift till Bertil Almgren ..., Sthlm (tr Upps) 1938, 4:o, s 447462). En saga (Carl G. Laurin sjuttio år Sthlm 1938, s 55 f). Organisationsväsendet inom näringslivet ([Erik Olson o H N,] Fri företagsamhet och framåtskridande, Sthlm 1944, s 2030). Reflections on scientific research and industrial development (The Svedberg 1884 30/8 1944, Upps 1944, s 659-664; [ny uppl] 1945). Socialismen och frihetsbegreppet. [Rubr.] Sthlm 1945. 12 s. ([Omsl:] Meddelanden från Skattebetalarnas förening, nr 90 (1945, nr 3).) Tidigare i Svensk tidskrift, årg 32, 1945, [Sthlm, tr] Upps, s 310319. Några synpunkter på näringslivets strukturrationalisering (Näringsliv och kultur ... [festskrift till Robert Ljunglöf], Sthlm 1945, 4:o, s 401409). Priskontrollen saknar riktlinjer och rätta arbetsprinciper - ny ordning ofrånkomlig (Affärsekonomi, årg 21, 1948, Sthlm, 4:o, s 163 f). Öppet brev ... till dir. Alvar Lindencrona, Thulebolagen, Stockholm (Gjallarhornet, årg 59, 1949, Gbg, fol, s 506 f; även sep, (2) s). [Hyllning] (Otto Järte sjuttio år ..., Sthlm 1951, s 55 f). Frihet, konkurrens och samverkan (Balans, [Tidskr för samhällsekon debatt,] årg 3, 1951, Sthlm, s 317). Svar till herr Tore Sellberg (ibid, s 126 133). Näringslivets män och politiken. Vid Industriförbundets årsmöte den 27 april 1954 ... [föredrag] (Industriförbundets meddelanden, 1954, Sthlm, s 160171; även sep, Ils). [Inlägg i diskussion efter E Sjödahls föredrag Företagsbeskattningen] (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, 1954, Sthlm, s 101104). Om ideologiers nytta. Föredrag hållet inför Stockholms handelskammare den 6 dec. 1957 (Ekonomisk revy, årg 15, 1958, Sthlm, s 617). Tro och vetande, sanning och tvivel. En lekmans funderingar (Acta Academiae regiae scientiarum Upsaliensis, VSUH, 8. Civibus et rei publicse. Festskrift till Georg Andrén Sthlm ... (tr Upps) 1960, s 294-312). Företagsamhet och näringspolitik. Strödda reflexioner (Industriförbundets medd, 1960, s 119- 130). Relativity, time and reality. A critical investigation of the Einstein theory of relativity from a logical point of view. London 1969. 214 s. Medv främst i SvD.

Redigerat: Adolf Phalén in memoriam, Philosophical essays. Upps .. .1937. 4:o. XI, 547 s, 1 pl. (Tills med I Hedenius o K Marc-Wogau.) Clare Nordenson 14.6.1966. Sthlm u å. 104 s. [Föret.] I redaktionskommittén för: The Svedberg 1884 30/8 1944, Upps 1944 (tills med A Tiselius m fl), [ny uppl] 1945, o Näringsliv och kultur [festskrift till Robert Ljunglöf], Sthlm 1945, 4:o (tills med R Blomqvist mfl).

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, Från det nära förflutna (1969); dens, nekr över N (SvD 4 febr 1980); K Englund, Försäkring o fusioner (1982); G Grip, Vill du frihet eller tvång? Svensk försäkringspol 1935–45 (1987); O Leffler, nekr över N (DN o SvD 4 febr 1980); L Lewin, Planhushållmdebat-ten (1967); R Ljunglöf, H N 60 år (SvD 9 aug 1946); Lärare o studenter vid Sthlms reallärov 1876- ...1941 (1941); E Sandlund; SvD:s hist, 3 (1984); W G Stiernstedt, Ett halvsekel. Anteckmar o personhist minnesbilder omkr Sthlms handelskammare 1902–1952 (1952); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988), o där anf litt; UUM ht 1916 (1917); E Wigforss, Minnen, 3 (1954); Väd 1979.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Harald Nordenson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8262, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elisabeth Sandlund), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8262
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Harald Nordenson, urn:sbl:8262, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elisabeth Sandlund), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se