Jonas W Nordenson

Född:1920-01-12 – Sofia församling (AB-län), Stockholms län
Död:1976-04-30 – Nikolai församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Industriledare


Band 27 (1990-1991), sida 311.

Meriter

4 Nordenson, Jonas Wilhelm, son till N 3, f 12 jan 1920 i Sthlm, Sofia, d 30 april 1976 där, Nik. Student ex vid h a l på Södermalm vt 38, inskr vid UU ht 38, FK 15 sept 44, löjtn i pansartruppernas reserv 1 dec 44, pol mag 31 jan 46, FL 28 maj 48, allt vid UU, forskn:assistent vid Industrins utredn: inst, Sthlm, 48, VD där 5153, ombud i gemensamma utsk för nord ekon samarb april 50mars 54, led av styr för Wirsbo bruks ab maj 50, av långtidsutredn juni 50juni 51, försäljnrdir i Trafik ab Grängesberg-Oxelösund o Luossavaara-Kiirunavaara ab (LKAB) 5457, dir där 6263, VD i ab Malmexport 5761, led av beredn för internat biståndsfrågor febr 61nov 68, led av FK 6263, av nämnden för internat bistånd (NIB) 62-64, v ordf i Nationalekon fören 6265, VD i Sveriges allm exportfören 6369, led av kommerskolhs handelspolit råd 6369, av Internat handelskammarens sv nationalkomm:s arbetsutsk från 63, ordf i styr för Fören Drottningholmsteaterns vänner från 65, led av styr för Swedish International Development Authority (SIDA) från 65, av komm ang översyn av kommerskolls utrikes- o utredn: avd:s organisation julinov 65, v ordf i styr för Utrikespolit inst från 66, led av koll för Sverige-information i utlandet 6669, av styr för Drottningholms teatermuseum från 69, av exportfrämjandeutredn nov 69juli 72, VD i Sv bankfören från 70, led av UD:s antagn:- o utbildn:nämnd från 70, av sekretariatets för Tekoexport handelspolit råd från 70, av riksbankens valutastyr från 70, av exportkreditnämnden från 70, av styr för K teatern från 72, av styr för Sv inst från 73, kabinettskammarherre från 74, led av styr för livförsäkr:ab Valand, av styr för Kerna Nord ab. LIVA 64, LKrVA 69.

G 17 maj 1945(74) i Sthlm, Jak (kbf i Osc), m konstnären Cathleen May Kling, f 26 sept 1919 i Liverpool, England, dtr till bankdir Osborn Torgny Fredrik K o Elisabeth Dieden.

Biografi

Jonas N:s far (N 3) var kärv i sin framtoning med stora krav på sig själv och sin omgivning och givetvis även på sina barn. Sin yrkesverksamma bana började N i Industrins utredningsinstitut 1948. Med dess chef I Svennilson knöt han nära vänskapsband, och han efterträdde denne tre år senare som institutets chef. Främst tack vare Svennilsons och N:s insatser inom institutet kom detta att få en aktad position i sv näringsliv.

Sedan N lämnat institutets ledning ägnade han de följande tio åren åt Gränges Trafik ab Grängesberg-Oxelösund, som företaget hette när han 1954 trädde i dess tjänst som försäljningsdirektör för järnmalm. Gränges och LKAB utgjorde en sammanhållen koncern med gemensam ledning. Koncernen var prisledande på världsmarknaden för järnmalm; dess chef var Erland Waldenström. Från Industrins utredningsinstitut förde N med sig kunskap och erfarenheter när det gällde långsiktig marknadsbedömning och marknadsutveckling, som blev av varaktig betydelse för både Gränges och LKAB. Bland malmkoncernens stora kunder i Europa fick N snabbt en aktad och respekterad ställning. Han var en av de första som förutsåg den internationella malmmarknadens omstrukturering under 1960-talet mot högvärdiga malmer och vidareförädlade produkter, pellets.

1957 utlöstes Gränges av staten ur LKAB i kraft av ett 1927 träffat avtal. Enighet mellan parterna rådde om att malmförsäljningarna också fortsättningsvis skulle ske i nära samarbete. Denna enighet manifesterades i tillkomsten av ab Malmexport, som ägdes till hälften av vardera intressenten. Det föll på N:s lott att som Malmexports förste chef förverkliga parternas intentioner. När Gränges senare blev ansvarigt för Lamco, ett svenskt-amerikanskt konsortium för exploatering av en högvärdig järnmalmsfyndighet i Liberia, ställdes nya krav på N, eftersom också Lamcos malmförsäljningar förutsattes ske genom Malmexport och inte minst eftersom finansieringen av Lamco huvudsakligen skedde med internationella lån, för vilka långsiktiga försäljningskontrakt skulle lämnas som säkerhet. I detta ytterst komplicerade och stundom dramatiska skede spelade N:s auktoritet en viktig roll.

1963 lämnade N Gränges för att bli chef för Sveriges allmänna exportförening. Denna var då en av näringslivets äldsta och mest traditionstunga institutioner. På kort tid omvandlade han Exportföreningen till en modern marknadsinriktad serviceorganisa- tion. Vid utgången av 1960-talet övertogs emellertid dess uppgifter av staten, och N utsågs till chef för Sv bankföreningen. På denna post kvarstod han till sin hastiga bortgång, orsakad av en blodkärlsbristning i samband med en trivial förkylning.

Vid sidan av yrkesverksamheten inom näringslivet var N aktiv på flera områden. 1962 invaldes han av högerpartiet på sin fars plats i FK. Redan efter ett år lämnade han dock riksdagsarbetet, som han fann alltför tålamodsprövande för att han skulle vilja stanna.

Redan som student i Uppsala blev N uppmärksammad, och han spelade en framträdande roll inom studentkåren. Hans lärare vid universitetet och inte minst professorn i nationalekonomi vid StH Erik Lundberg, som under många år var en av N:s närmaste vänner, beklagade att han inte hade krönt sin akademiska bana med en doktorsavhandling. Rastlöshet och starkt utvecklad självkritik gjorde emellertid att hans publicerade arbeten kom att inskränka sig till ett antal uppsatser.

N hade förvärvat en omfattande beläsenhet och ägde ett djupt intresse för konst, teater och musik. Han satt i styrelsen för Operan och var ordförande i Drottningholmsteaterns vänner, där han ingöt nytt liv, mycket tack vare det stöd han hade inom en inflytelserik och i åtskilliga fall välbärgad vänkrets.

Rastlöshet drev N till att bli verksam på många områden, främst näringslivet, och inom alla gjorde han betydande insatser. Skarp intelligens, gedigna kunskaper och en ovanlig förmåga att uttrycka sina åsikter klart och koncist präglade hans verksamheter. Ändå underkastade han sig själv en ständig, stundom plågsam självprövning, vilken hindrade honom från att bli annat än stundtals, och då ofta ombord på sin segelbåt i egentlig mening harmonisk. Trots sin tidiga bortgång blev N en märkesman inom sv näringsliv.

Författare

Sven Ersman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kronprins Gustavs författningsprojekt 1768 (Skrifter utg av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 20. Statsvetenskapliga studier till Statsvetensk föreningens ... tjugofemårsdag ...,Upps ... 1944, s486-497). – Några anmärkningar rörande äldre och nyare uppfattningar om sparandet (Harald Nordenson [inre titel: En samling uppsatser tillägnade H N ...], Sthlm 1946, s 257–266). – Konkurrens eller samverkan. Ett diskussionsinlägg om kartell- o monopolproblemen. Sthlm 1951. 260 s. (Tills med H Brems m fl.) – Utvecklingslinjer i svensk ekonomi. Undersökningar utförda inom Industriens utredningsinstitut under ledn av J N. [1–4.] Sthlm 1952. 1. R Artle, Svenskt distributionsväsende. XV, 258 s. 2. R Bentzel, Inkomstfördelningen i Sverige. XII, 228 s. 3. E Höök, Befolkningsutveckling och arbetskraftsförsörjning. XV, 193 s. 4. C W Petri, Svenskt transportväsende. XIV, 294 s. Det svenska lullproblemet. Några principiella synpunkter (Svensk sparbankstidskrift, årg 36, 1952, Sthlm, s 353-362; även sep, 8 s). – Svensk kapitalbildning nu och i framtiden (ibid, 42, 1958, s 427438). Svenskt näringsliv och europeisk marknad (Vårt ekonomiska läge, 1958, Sthlm, s 47-50, 55, 58 f, 64, 68 f, 70 f, 73; inlägg som ordf i samtal tills med K. E. Gillberg m fl). – The world's largest exporter of iron ore. [Rubr.] Sthlm [1961]. 10 s. [Ur SvD.] (The Swedish institute for cultural relations with foreign countries [:E, Offset prints, 6].) Även: La Suéde -premier exportateur de minerai de fer du mondc. [Rubr.] Sthlm [1961]. 11 s. (Institut sucdois pour les relations culturelles avec Terränger [:F ..., 2].) [Ny uppl] 1962. Schweden fiihrend im Eisenerz-export der Welt. [Rubr.] Sthlm [1961]. 10 s. (Schwedisches Institut fur kulturellen Austausch mit dem Auslande [:T ..., 4].) [Ny uppl] 1962. – Sveriges export 1953–1962 (Ekonomisk revy, årg 20, 1963, Sthlm, s 533-547; övers i eng utg av denna artikel o E Kördel, Sveriges import ..., sep med häftesomsl Ekonomisk revy, cd by the Swedish banks association, Reprint ... nov.–dec. 1963, u å, s 1–22: Sweden's exports from 1953 to 1962). – Vad krävs för att öka exporten? (Veckans affärer, årg 3, 1967, Sthlm, 4:o, nr 3, s 54). – Sverige på 70-talets världsmarknad. Anförande ... d 10 okt 1969 vid "Tvärkontakt-1969". Sthlm 1969. 14 s. (Export-forum, utgav Sveriges allmänna exportförening, 1.) – Den svenska betalningsbalansen ... referat av Sveriges allm exportförenings symposium i Industrihuset d 13 nov 1969. Sthlm 1969. 26 s. (Ordf; tills med S Burenstam Linder m fl; ibid, 2.) – Internationell ekonomisk integration och nationell ekonomisk styrka. Inträdesanf i K Krigsvetenskapsakad (KrVAH, årg 174, 1970, Sthlm, s 89-95). -"Löst tyckande, slappa formuleringar" [inlägg i diskussion om tidskr] (Rapport från SIDA, årg 5, 1974, Sthlm, 4:o, nr4, s 31 f). – Affärsbankernas beredskapsplanering. Årsberättelse (1976-03-25) (KrVAH, 180, 1976, s 75-87). – Bidr i bl a SvD 8/3 1955, DN 9/1 1963, 28/12 1965, GHT 21/3 1972, Borås tidning 19/5 1972.

Källor och litteratur

Källor o litt: N:s meritförteckn; T Althin, J N (Minnesord över bortgångna led:er av IVA ... 1965-76 [,1977]), allt i IVA.

B Broomé, Minnestal över N (KrVAH 1976, s 160 f); H Mehr, J N (SvD 3 maj 1976); N Meinan-der, Gränges (1968); S Ramel, J N död (SvD 9 maj 1976); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 1 (1988); E Waldenström, J N död (DN 3 maj 1976). Intervjuer med N i Sv export 1969:2, s 1, 4; ibid 1969:7/8, s 1, 16; Industria 1969:12, s 7; Rapport 1971:5, s 2022; ibid 1973:2, s 3537.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas W Nordenson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Ersman), hämtad 2019-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8263
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas W Nordenson, urn:sbl:8263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Ersman), hämtad 2019-10-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se