Carl O Nordensvan

Född:1851-04-07 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län
Död:1924-03-30 – Oscars församling, Stockholms län

Arméofficer, General, Generalstabsofficer, Militär skriftställare


Band 27 (1990-1991), sida 322.

Meriter

1 Nordensvan, Carl Otto, f 7 april 1851 i Sthlm, Svea art, d 30 mars 1924 där, Osc. Föräldrar: generalmajoren Otto N o Louise Hildegard Roos. Kadett vid krigsskolan 15 mars 67, officersex där 28 nov 68, underlöjtn utan lön vid Andra livg 11 dec 68, med lön 12 jan 69, elev vid krigshögsk i Marieberg 7274, löjtn av 2 kl vid Andra livg 1 maj 74, aspirant vid generalstaben 6 okt 746 april 77, löjtn av 1 kl vid Andra livg 21 april 76, löjtn vid generalstaben 26 okt 77, kapten där 2 maj 79, repetitör vid krigshögsk 27 juli 78juni 80, lär i krigskonst o krigshist där 12 juni 80dec 92, tjänstg vid lantförsvarsdep:s kommandoexp 15 aug 79dec 80, adjutant vid arméförvaltn:s intendentsdep 1 jan 81sept 83, kapten i Andra livg 1 sept 82, tjänstg vid generalstabens militärstatistiska avd 8385, stabschef vid Fjärde militärdistr 6 juli 85aug 88, sekr i komm ang nytt reglemente för sjukvården i fält okt 86mars 88, kapten av 1 kl vid Andra livg 29 aug 88, major vid generalstaben 27 sept 89, stabschef vid Femte arméfördeln:s stab i Sthlm 1 nov 89, souschef vid lantförsvarsdep:s kommandoexp 13 nov 91, chef för krigshögsk 6 juli 92jan 01, överstelöjtn i generalstaben 14 okt 92, överste i armén 4 sept 96, överste i generalstaben 4 febr 98, tf chef för Värmlands reg 19 okt 00, överste o chef där 21 jan 01, led av stadsfullm i Karlstad 02, v ordf där 0310, ordf i komm ang pensionsbestämmelser för armén hösten 03juni 04, i Värmlands skytteförb 0811, i komm ang reservbefälens avlöning febrjuni 08, ensamutredare ang pensionering av befäl o underbefäl oktdec 08, led av komm ang det militära pensionsväsendet maj 11mars 13, avsked ur armén med skyldighet att som överste inträda i Femte arméfördeln:s reserv samt utnämnd till generalmajor i generalitetets reserv 13 juli 11. LKrVA 86.

G 1) 18 nov 1880(93) i Sthlm, Göta livg, m Ebba Maria Wallenius, f 14 maj 1862 i Länna, Sth, d 3 maj 1947 i Västerlövsta, Vm, dtr till godsägaren Erik Conrad W o Constantia Georgina Maria Hulting; 2) 31 juli 1904 i Halltorp, Kalm, m Anna Charlotta Carlsund, f 1 maj 1862 där, d 13 okt 1956 i Kalmar, dtr till lantbrukaren Otto Theodor C o Elisabet Nilsson.

Biografi

Efter endast sex års tjänstgöring som officer och efter genomgången krigshögskola antogs Carl N som aspirant vid den nybildade generalstaben, vilken han med kortare avbrott för trupptjänstgöring kom att tillhöra fram till sin utnämning till chef för Värmlands regemente. Länge framstod N som ett av de stora framtidslöftena inom sv armén. Det väckte därför uppmärksamhet när N först efter viss fördröjning utnämndes till regementschef och senare förbigicks i samband med utnämning till arméfördelningschef. Regementschefsposten, som N skötte på ett utomordentligt sätt, ansågs knappast motsvara hans verkliga kapacitet. Utnämningen till generalmajor i generalitetets reserv i anslutning till avskedet betraktades närmast som en kompensation för utebliven befordran på aktiv stat. Själv ansåg sig N illa behandlad men förhöll sig trots detta utomordentligt lojal mot sin militära omgivning och behöll livet ut sitt brinnande intresse för försvaret.

Förklaringen till att N hade svårt att få det erkännande han sannolikt förtjänade ansågs ligga i hans självständighet och oräddhet, hans orubbliga självtillit och hans svårighet att hålla inne med kritik även om han visste att den skulle drabba inflytelserika överordnade. Det är möjligt att en större återhållsamhet och smidighet skulle ha jämnat vägen till en mer lysande karriär. Som regementschef och truppkarl visade N ofta större fördragsamhet med underlydande än med överordnade. Även om N någon gång kunde ta till drastiska metoder gentemot det egna befälet vann han oftast respekt och förståelse genom sitt personliga föredöme och sitt anspråkslösa väsen. Belysande för N:s rättspatos var bl a hans ställningstagande i ett uppmärksammat mål under hans tid som chef för krigshögskolan, där han förskotterat respengar till eleverna på ett sätt som stod i strid med gällande författning. Åtgärden var till elevernas fördel, och N menade att den motsvarade vad som var rätt och billigt. Målet drog ut på tiden, och trots att N ansågs ha den moraliska rätten på sin sida förväntade man sig en avbön. N vidhöll emellertid styvnackat sin mening och dömdes av krigshovrätten till två månaders suspension med mistning av lön. Uppseende väckte också N:s inlagor till överordnade myndigheter mot sättet att ordna bevakningen vid norska gränsen under unionskrisen 1905. För att inte väcka norrmännens misstänksamhet organiserades bevakningen under sken av att det gällde "fälttjänstöv-ningar" med inneliggande men ej färdigutbildad årsklass. Åtgärden drabbade hårt N:s eget regemente i dess egenskap av "gränsförband". N menade bl a att bevakningsuppgifterna hindrade all planmässig och meningsfull utbildning. Han förordade att vissa krigsförband skulle mobiliseras eller att bevakningsuppgifterna skulle fördelas på flera regementen. Både politiska och ekonomiska skäl ansågs emellertid tala mot N:s propåer. Det är troligt att båda dessa episoder i viss mån påverkade bedömningarna av N i negativ riktning.

Av större betydelse i detta hänseende torde emellertid ha varit N:s ställningstagande i härordningsfrågan efter unionskrisen. 1906 utgav han Svenska armén år 1908, där han föreslog att det s k andra värnpliktsuppbådet skulle utnyttjas för att bygga ut fälthären med sex reservfördelningar, vilket skulle ge en fördubbling av antalet operativa enheter i hären. N var uppenbarligen omedveten om innehållet i det samtidigt pågående arbetet på 1906 års samfällda försvarsplan, där generalstabschefen närmast siktade till en utökning av antalet linjefördelningar från sex till åtta. Inom generalstaben och generalitetet sågs med ogillande på N:s opåkallade inhopp i försvarsfrågan. För generalitetet var det angeläget att kunna visa upp en enad front i själva sakfrågan, och en befordran av N i det läget bör rimligen ha setts som ett allvarligt hot mot den eftersträvade enigheten. Ostridigt är att N:s inlägg kom i ett för både N:s fortsatta karriär och härordningsfrågan känsligt skede.

1911 utgav signaturen Keith (Einar af Wirsén) sin uppmärksammade bok Den svenska folkhären, vilken i allt väsentligt anslöt till N:s idéer och snabbt fick ett betydande inflytande på försvarsberedningarnas arbete. N själv anmälde boken i välvilliga ordalag i sin s å startade Svensk militär tidskrift och behandlade året därpå samma tema i skriften Utkast till organisation af svenska armén jämte beräkningar. Även om N:s inlägg inte fick samma genomslagskraft på försvarsberedningarnas principbetänkanden och 1914 års härordning som Wir-séns Folkhären, var dock N den förste som i ett offentligt arbete väckte tanken på en reservorganisation om sex arméfördelningar.

Mera allmänt känd blev N främst genom sitt omfattande militära författarskap som sträckte sig från böcker av handbokskaraktär till militärhistoriska och försvarspolitiska skrifter. Förutom att han utgav ett flertal egna arbeten medarbetade han flitigt i bla KrVA:s tidskrift, Illustrerad militärrevy, Det nya Sverige och Nordisk familjebok samt i dagspressen, där han under många år var Nya Dagligt Allehandas militäre expert. Han var Svensk militär tidskrifts ansvarige utgivare och flitigaste författare till sin bortgång. Med tidskriften ville N skapa dels en ersättning för den nedlagda Illustrerad militärrevy, dels ett mera kritiskt alternativ till den officiöst betonade KrVA:s tidskrift, vilken enligt N i alltför hög grad var ett språkrör för generalitetet och generalstaben. Genom sin pregnanta stil, sin oräddhet och sin benägenhet för polemik var han vid sidan av Gustaf Björlin (bd 4) måhända sin tids mest uppburne och läste militäre skriftställare.

Som handboksförfattare vände N sig till både aktivt befäl och värnpliktiga, och hans arbeten, varav några utgavs i flera upplagor, blev värdefulla och uppskattade komplement till den vanligen mindre läsvänliga reglementslitteraturen. Kvantitativt dominerar emellertid hans militärhistoriska författarskap. Visserligen saknade N vetenskaplig skolning som historiker, men han besatt i gengäld en imponerande beläsenhet. Inte oväntat baserar sig därför hans arbeten huvudsakligen på andra författares resultat, men han söker på ett pedagogiskt sätt att sätta in krigshändelserna och krigsväsendets utveckling i deras historiska, sociala och tekniska sammanhang. Som sann patriot ville N väcka intresse för de nationella värdena, i vilka krigsmakten enligt hans mening ingick som en omistlig förutsättning för fosterlandets fortbestånd. Det detalj späckade och ofta tunga språket i N:s produktion torde emellertid i viss mån ha motverkat hans populärvetenskapliga ambitioner (Olsson).

Även som militärhistoriker gick N delvis sina egna vägar. Trots sin nationella inställning lät han sig t ex inte utan vidare fångas in av den genom främst Harald Hjärne och Arthur Stille kring sekelskiftet uppflammande Karl XII-renässansen.

I Svensk militär tidskrift och som medarbetare i Det nya Sverige drev N en starkt konservativ linje, och under världskriget tog han parti för Tyskland och varnade för den tänkbara konstellationen England – Ryssland. Efter kriget kritiserade han starkt de allierades behandling av Tyskland. Nationernas förbund betraktade han närmast som ett "de allierade och associerade staternas förbund mot Tyskland". Beträffande Sveriges hållning förordade han intervention till "de vitas" förmån i finska inbördeskriget. Han stod också för en fastare hållning i Ålandsfrågan och en aktivare nordisk försvarssamverkan, där Sverige självklart i kraft av sina större resurser och sitt centrala läge borde bli den ledande staten.

Till den politiska demokratins genombrott ställde sig N kallsinnig. Systemet med civila krigsministrar utan militär sakkunskap var för N en styggelse, och i vänsterpartiernas nedrustningsplaner såg han ett hot mot det långa och mödosamma arbete på försvarets uppbyggnad som krönts med 1914 års härordning. Inför de omvälvande förändringarna inom försvaret vid 1920-talets början blev N alltmer isolerad. Svensk militär tidskrift gick tillbaka, och det var på något sätt signifikativt för den förändringens vind som blåste också genom de militära leden när Helge Jung några år efter N:s död övertog tidskriften under det nya namnet Ny militär tidskrift och gav den en ny inriktning.

N:s stora produktion vittnar inte bara om imponerande kunskap och beläsenhet utan också om en osedvanlig flit och arbetsdisciplin. Han uppges dessutom ha arbetat mycket snabbt och haft ovanligt lätt att uttrycka sig i skrift. Vid sidan om tjänsten och sitt författarskap ägnade han stort intresse åt att förbättra befälets anställnings- och pensionsförhållanden. Bl a var han ordförande i Pensionerade officerares förening, som f ö till stor del var hans eget verk. I sällskapslivet deltog N sällan. I ett eftermäle har hans liv karaktäriserats som "en enda lång arbetsdag".

Författare

Arvid Cronenberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms till vissa av N:s skrifter i N:ska arkivet, KrA. - Brev från N i KB (bla till A Molin) o i KrA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handbok för svenska härens befäl, utg. D 1-2. Sthlm. 1. 1879. XII, 474 s. (Tills med W. E. von Krusenstierna.) 2. omarb uppl: ... sv arméns ... 1882. XXXII, 455 s, Tillägg till ... d 1, 2. uppl, 1883, 14 s. 3. d:o: Organisation, förvaltning, tjänsteföreskrifter m. m. 1890. XXXIII, 518 s. Andringar och tillägg ... 1892. 36 s. 4. d:o: ... sv arméens ... 1900. XXX, 562 s. 5. d:o: ... sv arméns ... 1905. XX, 412 s. (Ensam förf.) 6. d:o 1910. X, 387 s. (D:o.) 2. 1880. X, 494 s, 10 pl. 2., omarb uppl: ... sv arméns ... För öfningar och fältbruk. 1886. XVI, 448 s, 8 pl. Ändringar ... 1890. 51 s. 3. omarb uppl: ... sv arméens ... 1898. [X]VI, 468 s, 4 kartor. 4. d:o 1911. X, 461 s, 1 karta. – Öfversigt af Rysslands härorganisation. Utarb i Generalstabens militärstatistiska afd. Sthlm 1880. 146 s. ([Omsl:] Militärlitteratur-föreningens förlag, 40.) – Finska kriget 1808 och 1809 ... af Gustaf Björlin ... 1882 [recension] (HT, årg 2, 1882, Sthlm, s XCIX-CII; sign: N-n.). – Taktiska uppgifter för hemarbete. Sthlm 1884. (8), 212 s, 1 pl, 5 kartor. – En vandring öfver slagfälten i Sach-sen. Sthlm 1886. 144 s, 10 kartor. (Militärlitteratur-föreningens förlag, 55.) – Värnplikten och inskrifningsväsendet. En handledning, utarb. Sthlm 1887. VIII, 100 s. 2. omarb uppl 1892. IX, 96 s. Ändringar ... Fullföljda intill febr 1893. 1893. 11 s. Ändringar ... till jan 1894. 1894. 31 s. 3. d:o 1895. X, 100 s. 4. d:o 1902. VIII, 116 s. – Mötes-almanacka för infanteriet för året 1889. Utg. Sthlm 1889. 78 s, 1 pl. - ... året 1891. Sthlm 1891. 79 s. – Om nutidens stridssätt. Föredrag hållet inför H. m. konungen i Militärsällskapet i Stockholm d. 18 december 1890 ... Sthlm 1891. 17 s. (Militärstenografiskt bibliotek 2 (Arends' system).) – Vapenslagens stridssätt enligt nutidens fordringar. Sthlm 1891. 207 s. (Militärlitteratur-föreningens förlag, 63.) – Mötes-almanacka ... året 1892. Sthlm 1892. 79 s, (6) bl formulär, 7 anteckningsbl, 6 kuvert i pärmficka. – Otto Nordensvan * 1811 t 1892. Sthlm 1892. 4:o. 8 s. [Undert C. O. N.] - Handledning för värnpliktige, särskildt före inskrifningen. Sthlm 1893. 96 s. 2. uppl 1894. - Kriget och krigsinrättningarna. En bok för alla. Sthlm 1893. IV, 213 s. – Några dagar i Salzkammergut (OoB, 1894, Sthlm, s 357–367). – Studier öfver Main-fälttåget 1866. Sthlm 1894. 234 s, 7 kartor. (Militärlitteratur-föreningens förlag, 69.) – Fransk--tyska kriget 1870–71 i sina hufvuddrag skildradt. Sthlm 1895. 4: o. XVI, 399 s, XVI s, 1 karta. -Svar på Krigsvetenskapsakademiens fråga: I hvad mån kan krigshistoriens studium främja trupp-officerens praktiska duglighet ...? [tävlingsskrift] (KrVAH, 1895, Sthlm, s 211–231). – Krigarlif. Några verklighetsbilder tecknade för Sveriges ungdom. Sthlm 1896. 212 s. – Finska kriget 1808–09, skildradt. Sthlm 18[97-]98. 4:o. XIII s, 19 pl, 1 karta. – Nittonde århundradets militära tilldragelser i deras sammanhang med den allmänna utvecklingen, tecknade. D 1–2. Sthlm 1899–1900. (Militärlitteratur-föreningens förlag, 79:1–2.) 1. Århundradets förra hälft. X, 363 s. 2. ... senare hälft. IX, 406 s. – På hästryggen genom våra västligaste gränstrakter (STFÅ, 1902, Sthlm, s 86–92). – Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg: tes) historia. Under medv af officerare vid regementet utarb. D 1–2. [Karlstad, tr] Sthlm 1904. 1. Regementets historia. IX, 412 s, 7 färgpl, 12 kartor o pl. 2. Personalhistoria. II, 308 s. 2. omarb uppl: Personalhist tillika med enöfversikt ... 1903-1910. 1911. 329 s, 1 pl. – Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg:tes) historia 1623-1905. [Karlstad, tr] Sthlm 1905. 179 s, 6 pl, 1 karta. [Anon.] - Svenska armén år 1908. Några organisatoriska betraktelser för alla. Sthlm 1906. 136 s. [Anon; utgångspunkt för Sv armén nedan 1911.] – Krigföringen i dess olika former krigshistoriskt och applikatoriskt framställd. Sthlm 1907. X, 468 s, 2 kartor. (Militärlitteratur-föreningens förlag, 101.) – 1808. Synpunkter och betraktelser. Sthlm 1908. 192 s, 2 kartor. - Georg Carl v. Döbeln, tecknad. Sthlm 1908. 103 s, 7 pl, 1 karta. (Svenskar [6].) – Värmlands regementes musikkår ... (Musikern, 1908, Gbg, 4:o, s 83 f; ur arb ovan 1904). – Krigsväsendet och den militära uppfattningen i Sverige under de femtio åren 1860-1910. Sthlm 1911. V, 344 s. – Svenska armén sådan den är och sådan den kunde vara. Några organisatoriska betraktelser. Sthlm 1911. 206 s. – Utkast till organisation af svenska armén jämte beräkningar. Sthlm 1912. 80 s. – Finlands dödskamp. Några anteckningar. Sthlm 1913. 80 s. [Efter artikel i Stockholms dagblad 1912.] – Det stora världskriget. Bd 1–9. Sthlm 19[14]–21. 4:o. (Tills med V Langlet.) 1. Krigets förhistoria ... 19[14–]15. 328 s, 38 pl. 2. Andra skedet af krigshändelserna, till dec 1914. 1915. (8) s, s 329-672, 39 pl. 3. Tredje skedet ... jan–juli 1915. 1915. (8) s, s 673-1019, 29 pl. 4. Krigshändelserna under senare delen av år 1915. 19[15-]16. S 1021-1399, 29 pl. 5. ... under förra hälften av 1916, papperskriget. 19[16–]17. S 1401-1739, 26 pl. 6. ... senare hälften av 1916, fredsanbud. 19[17–]18. S 1741–2103,29 pl. 7. ... under år 1917. 1918. S 2105–2487, 36 pl. (Ensam förf.) 8. Tilldragelserna under år 1918. 19[18–]19. (7) s, s 2489–2904, 32 pl. (D:o.) 9. Freden. Återblick. 1921. (8) s, s 2905–3251, 8 pl. – Norrland, dess betydelse och dess försvar (Vårt försvar, tidskr utg af Allmänna försvarsfören 1915, Sthlm, s 154-172). -Betrakta Sveriges karta. Sthlm 1916. 7 s. (Nationella ungdomsförbundet i Stockholm, Småskrifter n:r 7.) 2. uppl så. – Svenska armén åren 1700-1709. Lund 1917. 61 s. [UrKFÅ 1916.] – Karl XII. Synpunkter o betraktelser. [Omsl: Carolus XII.] Sthlm 1918. 341 s, 1 karta. – Strategisches aus dem Weltkriege. Von V. Nordenswan [!]. Bern 1918. 32 s. [Art i Svensk militär-tidskr 1917, utvidgad.] – Svenska arméns regementen 1700-1718. Lund 1920. 33 s. [Ur KFA s å.] -Världskriget 1914-18, skildrat. Sthlm 19[21–] 22. 4:o. VIII, 466 s, 4 kartor. [Utgör sammanfattning o resonerande reg till arb ovan 1914–21.] – August den starke. En tidsbild från Karl XILs tid. Sthlm 1923. 253 s. – På vägen till Sveriges stormaktsvälde. En tidsskildring från Karl XI:s tid. Sthlm 1924. 198 s. – Medarb i Nordisk familjebok, ny, revid ... uppl, bd 1–35, Sthlm 1904-23; bidrag i bl a: Kr VA, Tidskrift, 1883, 1886, 1891, 1895–1900, 1906, 1908, 1911, Sthlm, Svensk tidskrift, 1891–93, Upsala, Illustrerad militärrevy, 1898–99, 1901–05, 1907–l0.Sthlm, Det nya Sverige, 1908–10, 1912–13, 1916, 1920, Sthlm, Svensk militär tidskrift, 1911/12–24, Sthlm, KFÅ, 1916, 191920, 1923, Lund 1917–23; vidare NDA o Värmlands dagblad.

Redigerat o utgivit: Svensk militär tidskrift. Årg 1-13:3, 1911/12-24. Sthlm. [1-2 anon, 3-6 tills med O.F. Kuylenstierna.]

Översatt: N. S. Galitzin, Allmän krigshistoria. Afd 1:1–2, 3:3. Sthlm 1875-78. (Militärlitteratur-föreningens förlag, 29:1–2, 4.) 1. Forntiden, d 1–2. 1. Från äldsta tider till Alexander den stores död ... 1875. XII, 531 s, 4 kartor, 12 pl. 2. Från Alexander ... till andra puniska kriget ... 1876. VII, 232 s, 8 pl. 3. Nyare tiden, d 3. Fredrik II:s krig. 1878. XII, 507 s. – [H] v. Moltke, Militära arbeten utg af Preussiska generalstaben ... i sammandrag. D 1–2. Sthlm [1892]-1901. 1. Moltkes militära korrespondens rörande krigen 1864, 1866 och 1870–71. 18[92-]97. XXI, 719 s, 3 kartor. (Under ledn af N.) 2. Moltkes verksamhet i fredstid såsom chef för arméens generalstab. [1893–]1901. 320 s. – Dens m fl, Generalfältmarskalken grefve H. v. Moltke. 1–2. Sthlm 1892–93. (Under ledn av N.) 1. Moltkes lefnads-saga. 1892. 288 s, 2 pl. 2. H Moltke, Bref, erinringar, tal m. m. ... i sammandrag. 1893. 268 s, 2 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica; Tjänsteförtecknrar 1909 (Värmlands reg) o 1912 (Generalitetet), KrA.

Å Bernström, Officerskår i förvand] (1988); K A Bratt, I krigarens lovliga avsikt (1952), s 65, 67 f o 74 f; A Cronenberg, Kretsen kring Ny militär tidskr. En studie i militär opinionsbildn 1927–1929 (Aktuellt o historiskt 1974, s 73 ff); H De Champs, Från gången tid (1948), s 57; Generalstaben 1873–1923 (1923), s 231 ff; [C G V Hammarskjöld,] nekr över N (KrVAH 1924, s 177 ff); A Hultkrantz, Från husar till generalintendent (1949), s 155; W Kleen, Ur skuggan av min dal (1954); C O Nordensvan, Värmlands reg:s hist, 2 (1904), od:o, 2 uppl (1911); NF 19 (2 uppl 1913), sp 1278 f; J O Olsson (sign Jolo), Underhålln:litt (DN 2 april 1960); L Rosell, Sveriges lantförsvar 1873–1905 (MKrA 1982), s 95; SMoK; Sv uppslagsbok, 21 (2 uppl 1952), sp 208; L Tingsten, Hågkomster (1938); J Torbacke, "Försvaret främst". Tre studier till belysn av borggårdskrisens problematik (1983); Väd 1923; H Wieslander, I nedrustn:s tecken. Intressen o aktiviteter kring försvarsfrågan 1918-1925 (1966); E af Wirsén, Minnen från fred o krig (1942); E Zeeh, K Värmlands reg:s hist ... 1617–1950 (1951), s 332 f. – Nekr:er över N i Sv militär tidskr 1924, s 103 ff samt i AB, NDA o SvD 30 mars, i DN, Nya Wermlands-Tidn o Sthlms Dagbl 31 mars o i SvD 3 april 1924.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl O Nordensvan, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8270, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Cronenberg), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8270
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl O Nordensvan, urn:sbl:8270, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Cronenberg), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se