Olivia L Nordgren

Född:1880-02-27 – Gislövs församling, Skåne län
Död:1969-06-07 – Trelleborgs församling, Skåne län

Typograf, Riksdagspolitiker


Band 27 (1990-1991), sida 351.

Meriter

Nordgren, Olivia Louise, f 27 febr 1880 i Gislöv, Malm, d 7 juni 1969 i Trelleborg. Dtr till Ingrid Olsdtr Hallberg. Typograf i Trelleborg 94–11, revisor i Sv typografförb:s avd där 08, spec ombud där 15, v ordf där 22, sekr i Sveriges soc:dem ungdomsförbis (SSU) skånedistr 08–09, i Trelleborgs soc:dem kvinnoklubb 11–24, ordf 13-16, revisor 20–24, studieledare 20-26, allt i kvinnoklubben, led av styr för Trelleborgs arbetarekommun 13–18, sekr där 15–16, led av pensionsnämnden i Trelleborg 14–39, av stadsfullm där 15–34, av livsmedelsnämnden där 15–20, verkst led o korresp sekr där 16–18, ordf i Skånes distr av Soc:dem kvinnoklubben 21–23, led av museinämnden i Trelleborg 23–29, av Malmöhus läns landsting 23–50, ordf i undervisn:nämnden där 36–50, led av styr för SAP 24–52, v ordf i SAP:s kretsorganisation för Oxie o Skytts hd 25, led av AK 25–52 (led av fjärde tillf utsk 28–32, av särsk utsk 35, av andra särsk utsk 39U, av tredje särsk utsk 40U o 46, av andra lagutsk 41–52, av första särsk utsk 46), av styr för dispensärbyrån i Trelleborg 26–44, av fattigvårdsstyr där 26–39, av komm ang allm pensionsförsäkr okt 32–april 34, av komm ang hembiträden juni 33–febr 39, av styr för Arrie arbetshem för kvinnor 34–52, av hälsovårdsnämnden i Trelleborg 34–38, av 1934 års barnpensionssakk sept 34–nov 36, av Malmöhus läns soc:dem landstingsgrupps förtroenderåd 35, av pensionssakk i pensionsstyr 36–53, av komm ang arbetsfostran nov 37–aug 39, av socialvårdskomm dec 37–sept 51, av statens livsmedelskommission 39–50, ordf i änkepensionskomm juni 48–nov 52. – Iqml 45.

G 26 sept 1908 i Trelleborg m redaktören Seth Konrad Nordgren, f 5 dec 1882 i Motala landsförs, d 3 febr 1948 i Trelleborg, son till grovarbetaren Gustaf Adolf Nordh o Klara Kristina Thalén.

Biografi

Olivia N föddes i det lilla skånska fiskeläget Gislöv utanför Trelleborg. Hon var dotter till en lantbrukare men tvingades av omständigheterna att under sin barndom flytta runt till olika släktingar. Detta fick till följd att hennes skolgång blev mycket bristfällig. Sin längtan efter kunskap fick hon därför stilla på annat sätt. När hon vid 14 års ålder sökte sig till Trelleborg och typografyrket motiverades detta bl a av yrkets litterära prägel.

Det var vid denna tid mycket ovanligt med kvinnliga typografer och när N 1894 antogs som typograflärling vid stadens enda tidning, Trelleborgs allehanda, var hon den enda kvinnan på denna arbetsplats. Hon fortsatte, med kortare avbrott, att arbeta i yrket i 17 år.

Åren som typograf gav N erfarenheter som senare skulle bli till stor nytta i hennes politiska verksamhet. Samtidigt som hon tidigt fick vana att samarbeta med män erhöll hon genom sitt arbete, bl a med sättningen av rapporterna från stadsfullmäktigesammanträdena och från riksdagsdebatterna, en god inblick i inrikespolitiken. Det hade dock också, som hon själv omvittnat, sina sidor att vara ensam kvinna på en arbetsplats, eftersom hon vid sidan av sitt yrke som sättare vid behov också väntades biträda med husliga sysslor i boktryckarens hushåll.

N blev tidigt fackligt och politiskt verksam inom den lokala arbetarrörelsen. Hon var fr o m 1908 en av de ledande inom typograffackföreningen. Vid samma tid engagerade hon sig också inom såväl den socialdemokratiska ungdomsrörelsen som inom kvinnorörelsen och något senare även i Trelleborgs arbetarekommun.

N gifte sig 1908 med en lokalredaktör på Arbetet. Hon fortsatte att vara yrkesverksam under äktenskapets första år. Även sedan hon slutat som typograf bibehöll hon kontakten med sitt yrke och kvarstod som ledamot av styrelsen för Typografförbundets avdelning i Trelleborg fram till 1922.

På 1910-talet blev N kommunalt verksam, bl a som stadsfullmäktigeledamot. Hon ingick i flera nämnder och styrelser, och särskilt uppmärksammad blev hon då hon under kriget förestod livsmedelsnämnden. Denna position var mycket utsatt och krävde stor organisatorisk talang.

Via kommunalpolitiken gick N vidare till landsting och riksdag. 1923 tog hon plats i landstinget och sin långa riksdagsbana inledde hon tre år senare. Redan 1921 hade hennes namn funnits med på riksdagslistan men med tanke på de tre små barnen var det med stor tveksamhet hon då ställt upp. När hon trädde in i riksdagen, som ersättare för F V Thorsson, var dock hennes yngsta så pass stor att hon inte tvekade längre. När N avgick som riksdagsledamot var hon en av de verkliga veteranerna med 29 riksdagar bakom sig.

Det socialdemokratiska partiet har liksom övriga riksdagspartier kännetecknats av en mycket låg, om alls någon, kvinnorepresentation i centrala ledande organ. Under perioden 1900 till 1905 hade Kata Dalström (bd 10) som första kvinna suttit i partistyrelsen. N blev den därpå följande i denna grupp. Hon invaldes 1924, och även hon kom att fram till sin avgång vara den enda kvinnan i en i övrigt manlig församling.

Det har rått delade meningar bland de socialdemokratiska kvinnorna i synen på kvinnofrågan. Vissa har varit mera kritiska gentemot männen och i större utsträckning hävdat likställighetsprincipen, medan andra (under en lång period sannolikt de flesta) varit mer återhållsamma och accepterat hemmafruideologin och den könsmässiga arbetsdelningen. N får nog räknas till den senare kategorin. Hennes principiella uppfattning, som hon uttryckte vid flera tillfällen, var att det var bäst för barnen och samhället om mödrarna hade möjlighet att fostra sina barn i hemmet så länge de var små. Hon vände sig dock mot varje försök att inskränka kvinnors formella rätt till arbete, t ex i sitt första inlägg i riksdagen, när motionerna om att begränsa gift kvinnas rätt till arbete debatterades. I sitt anförande slog hon fast att rätten till arbete måste vara "oberoende av civilstånd och kön", samtidigt som hon framhöll att det skulle "ur samhällets synpunkt vara en olycka, om de gifta kvinnorna i alltför stor utsträckning dragas från hemmen ut i förvärvsarbete" (AK:s prot 1926 24:44).

N var även engagerad i den socialdemokratiska kvinnorörelsen på distrikts- och riksnivå. Hon såg dock inte sig själv som i första hand en representant för kvinnorna utan bara, som hon själv uttryckte det i en intervju i samband med sin avgång från riksdagen, "som en vanlig medborgare, med de personliga och praktiska synpunkter på olika problem som en sådan kan ha" (Trelleborgs tidn 25 febr 1950). Eftersom tyngdpunkten i hennes politiska gärning – i kommunalpolitiken, i landstinget och i riksdagen – låg på de sociala frågorna, kom hon dock i sitt praktiska arbete att i stor utsträckning arbeta med problem som särskilt berörde kvinnorna.

Bland de många uppgifter i riksdagsarbetet som engagerade N bör särskilt pensionsfrågan nämnas. Som ledamot i olika utskott och kommittéer arbetade hon för en allmän förbättring av de äldres ekonomiska situation, för införande av barnpensioner och för kvinnornas jämställdhet med männen inom folkpensioneringen. Som ordförande i änkepensionskommittén var hon dessutom en av de drivande bakom änkepensionsreformen. Andra viktiga utredningar som hon deltog i gällde hembiträdenas situation och lösdriverilagstiftningen.

Författare

Christina Carlsson Wetterberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Arbetarkvinnorna och höstens val. Sthlm 1928. 20 s. – Billigare skolmateriell – en beaktansvärd fråga (Morgonbris, tidn för den socialdemokr kvinnorörelsen, årg 26, 1930, Sthlm, fol, nr 3, s 4 f). – Moderskapsskydd genom moderskapsförsäkring, moderskapsunder-stöd. Hur staten sörjer för kvinnorna vid barnsbörd. Sthlm 1933. 17 s. – Folkpensionsförsäkringsreformen ... En redogörelse för 1928 års pensionsförsäkringskommittés förslag till revision av vår folkpensionsförsäkring. [Omsl: Hur ordnar Moder Svea för de gamla? Folkpensioneringen måste bättre trygga medborgarnas ålderdom.] Sthlm 1934. 31 s. – Moderskapsskydd. En välbehövlig social reform (Tidskrift för barnavård och ungdomsskydd, årg 9, 1934, s 6–10). – Barn-pensioneringsfrågan. Sammandr av ett föredr hållet vid Nordiska soc.-dem. kvinnoveckan i Stockholm d 7 aug 1935 (ibid, 10, 1935, s 163–168; även sep, (6) s). – Hembiträdet - hennes yrke och problem. Sthlm 1937. 43 s. 2. uppl 1938. – Barnbidrag och bidragsförskott. [Omsl.] Sthlm 1938. 47 s. [Förf enl sista s.] (Fakta för socialdemokratiska talare och debattörer, 1938, nr 3.) – Moderskapspenning, mödrahjälp, förlossningsvård. [Omsl.] Sthlm 1938. 56 s. (Ibid, 6.) – Kvinnorna och kristidsorganisationerna (Hertha, årg 27, 1940, Sthlm, s 61 f). – Lagstadgade fritider för hembiträdena: förslag framlagt till riksdagen (Morgonbris, 40, 1944, nr 5, s 15, 28, 36). – Kvinnorna och det sociala skyddet åt åldringar och änkor (Socialdemokratisk kvinnogärning, festskrift i anl av Disa Västbergs 60-årsdag Sthlm 1951, s 123–127). – Att vara ensam mor [svar ang Änkepensionerings-kommitténs betänkande] (Populär tidskrift för psykologi och sexualkunskap, årg 4, 1953, Sthlm, s 34–36).

Källor och litteratur

Källor o litt: C Carlsson, Kvinnosyn o kvinnopolitik. En studie av sv socialdemokrati 1880–1910 (1986); H Flood, Den socialdemokratiska kvinnorörelsen i Sverige (1939); H Janstad, Trelleborgs arbetarekommun 70 år (1971); Kvinnors röst o rätt (1969); R Lindström, O N (Arbetet, april 1948); O N-interyju inför 70-årsdagen (Trelleborgs tidn 25 febr 1950); O N sjuttio år (Trelleborgs alleh 27 febr 1950); riksdagstrycket; SMoK; Sv folkrörelser, 1 (1936); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 3 (1986) o där anf litt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olivia L Nordgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8288, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christina Carlsson Wetterberg), hämtad 2020-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8288
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olivia L Nordgren, urn:sbl:8288, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christina Carlsson Wetterberg), hämtad 2020-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se