Meriter

Nordin, Helge, f 13 april 1865 i Eskilstuna, d 27 sept 1954 i Norrköping, Olai. Föräldrar: fängelsedirektören Gustaf Theodor N o Maria Markman. Mogenhetsex vid h a l i Norrköping vt 84, elev vid Drags ab:s yllefabrik där 84, studier o praktik i Tyskland 89–90, beredn:mästare vid Drags ab 90, fabriksdir 12 aug 10, led av styr 12, VD o ordf i styr 14 okt 18–44, allt vid Drags ab, led av styr för Norrköpings gymnastikfören 90–99, ordf 00–04, instruktör vid dess senioravd 09–15, studier i Aachen av metoder för tygkonditionering 00, led av styr för Norrköpings simsällsk 02–20, kassaförvaltare där 08–10, v ordf där 13–18, led av nämnden för tygkonditionering i Norrköping från 13, av Matteus förs:s i Norrköping kyrkoråd 18–47, av Norrköpings fabriksfören:s fraktkomm 20–28, ordf i arméns klädessakk mars 21–sept 23, led av styr för John Lennings vävskola 21–47, v ordf där 21–29, ordf o kassaförvaltare där 29–44, ordf i Norrköpings fabriksfören 30–44, v ordf i Sv yllefabrikantfören 32–44. – Ogift.

Biografi

Redan under läroverksåren visade N intresseinriktning. Sitt enda överbetyg i studentskrivningarna erövrade han i matematik, som jämte fysik och gymnastik toppade hans studentbetyg. Däremot misslyckades han med att nå högsta betyg i flit.

Eftersom N uppenbarligen visat ointresse för bokliga studier, placerade fadern honom som fabrikselev vid Norrköpings äldsta verksamma ylleindustri, tillika den i särklass största, Drags ab. Han visade sig driftig och ambitiös, och styrelsen lät utbilda honom till dessinatör (mönsterskapare). Bolaget skulle bekosta ett års studier för N vid Clarenbachs fabrik i Hückeswagen i Tyskland (styrelsebeslut 12 aug 1889). Vid denna tid var Norrköpings fabriksförening redo att för första gången dela ut ett resestipendium ur den stora fond som dess tidigare ordförande, tillika VD för Drags ab, John Lenning (bd 22) donerat. N blev den förste innehavaren och kunde därmed utvidga sina studier med ett drygt år, varunder också fabriker i Werdau i Sachsen och Luckenwalde i Preussen besöktes. Såsom N:s introduktör under de första tre veckorna medföljde fabrikschefen Fredrik Blombergh, som också inför en utbyggnad och modernisering av företaget skulle förbereda anskaffning av nya maskiner i bl a Tyskland och Frankrike. I Hückeswagen engagerade Blombergh en driven dessinatör, I P Francke, som kom att bli N:s närmaste förman, när utrikesstudierna avslutats.

1889 anställdes N såsom dessinatör vid Drags ab. När dess tidigare beredningsmästare gick i pension, var han den givne efterträdaren. Däremot blev nästa steg uppåt inte lika självklart. Fabriksdirektören Edvard Blombergh, som av styrelsen icke ansågs tillräckligt drivande, sade upp sig på våren 1909. De försök företagsledningen gjorde att inom Norrköpings ylleindustrier finna en kompetent efterträdare misslyckades. Genom annonsbyrå efterlystes då i riks-och fackpressen en fabriksledare. Den mest meriterade bland de sökande visade sig då vara N. Genom beslut i aug 1910 blev han också förordnad till fabriksdirektör from den dag, då en efterträdare på hans dittillsvarande tjänst kunnat anskaffas.

I mitten av nov hade en sådan påträffats, en engelsman från Bradford, Englands centrum för kamgarnsspinning och vävning. Vid bolagsstämman 1912 invaldes N i styrelsen. Han hade då alltsedan 1900 varit delägare i bolaget med två aktier (av 240) med nominalvärdet 20 000 kr men med 9 000 kr som aktuellt inköpsvärde. Företaget var med andra ord i stort behov av en effektivisering. Närmast tog N itu med att förbättra energiförsörjningen. En ny ångpanna och en ny elkraftstation kom till under hans första år i fabriksledningen. Kraftverket producerade också överskottskraft nattetid, som såldes till två grannar i strömmen, Holmens bruk och Norrköpings bomullsväfveri. Också marknadsföringssidan sågs över av N. Ett föga effektivt kommissionslager i Sthlm ersattes med ett avdelningskontor där. På produktionssidan lät han företagets ingenjör Viktor Lindström utarbeta förslagsritningar för en ändring och påbyggnad av befintligt kamgarnsspin-neri. Valet mellan tre framlagda alternativ skulle göras av N i samråd med styrelsens ordförande Ivar Swartling. Vid den aktuella tidpunkten, i april 1918, hade nämligen disponenten och VD:n Axel Swartling insjuknat. Sedan han i sept avlidit, utsågs N i okt till hans efterträdare. Vid denna tid hade N vid sidan om sin verksamhet inom företaget gjort sig ett namn som idrottsman med huvudintressena gymnastik och simning. En höjdpunkt i hans idrottsengagement blev deltagandet i den sv gymnastiktruppen vid de olympiska spelen i Sthlm.

Som disponent och VD kom N att tjäna Drags ab under 36 år. Denna tid kännetecknades av en fortgående urholkning av sv ylleindustris livskraft, tillfälligt avbruten blott under andra världskriget med dess avspärrning från världens stora ullmarknader, dess omställning till inblandning av ersättningsfibrer i tygerna, främst cellull, och dess stora statliga beställningar, främst av uniformstyg till försvaret.

Efter investeringarna under N:s fabriks-direktörstid gjordes i stort sett inga nyanläggningar, endast successiva utbyten eller moderniseringar av äldre förslitna eller ineffektiva maskiner. De ekonomiska resurserna medgav intet annat. Belysande är, att yrkesinspektionen måste utdöma företagets två ångpannor, 50 resp 55 år gamla, innan de 1941 ersattes. De årliga nettovinsterna var alltför obetydliga, den egna kapitalbasen alltför smal. Genom gratisemission 1920 höjdes bolagets aktiekapital från 1,2 milj kr till 1,8 – där det kvarstod N:s tid ut. De redovisade nettovinsterna översteg endast 1917, 1919 och 1922 300 000 kr. I genomsnitt belöpte de sig 1913–1944 till 222 000 kr. Konkurrensen mellan landets alltför många yllefabriker i förening med import av billigt kläde, efterhand också av andra slag av textilier för konfektionsändamål, gjorde det svårt för ett företag av Drags typ att locka till sig riskvilligt kapital. Själv förvärvade N aldrig mer än 3% av bolagets aktier.

Ett sätt att överleva en nödvändig bantning och rationalisering av ylleindustrin var att gå upp i någon lämplig större, helst kapitalstark enhet. Ett första steg i denna riktning togs i slutet av 1930-talet, då Norrköpings bomullsväfveri ab ("Tuppen") genom sin VD Karl Werner Hansson började köpa upp Drags aktier. Vid bolagsstämman 1939 valdes Hansson in i Drags ab:s styrelse men avled redan 1945. Genom sitt holdingbolag, ab Hado, hade bomullsväveriet 1944 förvärvat Drags samtliga aktier. I Föreningen Gamla Norrköpings verksamhet deltog N från dess tillkomst ända till slutet av sitt liv. Som den utpräglade friluftsmänniska han var företog han på fritiden långa promenader och cykelturer framför allt i Kolmården. Under sin disponenttid bodde han i bolagets magnifika tjänstebostad, en herrgård på fabriksområdet, där han utövade en generös gästfrihet.

Författare

Björn Helmfrid

Arkivuppgifter

Brev från N i GUB (till Alice Nordin).

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Iakttagelser rörande yllevarors beredning i utländska fabriker. Norrköping 1890. 4: o. 14 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kataloger, kollegieprot, ex:prot o studentskrivn:ar för h a 1 i Norrköping; aktieböcker, verksamhetsberättelser, bolagsstämmoprot, stynprot för Drags ab, allt i VLA. Kronoupp-bördsjournaler; Norrköpings simsällsk:s prot; adresskalendrar, allt i Norrköpings stadsarkiv. Kyrkostämmoprot o kyrkorådsprot i Matteus förs:arkiv, Norrköping. Bouppt i Norrköpings tingsrätts arkiv.

W Carlgren, Drags yllefabrik 1642–1942 (1942); B Helmfrid, Tre sekler i Norrköpingsindustrins tjänst (1982); E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 6 (1923). – Nekr:er o födelsedagsart:ar i Norrköpings tidn:ar o Östergötlands dagbl; samtal med N.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Helge Nordin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8296, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8296
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Helge Nordin, urn:sbl:8296, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2024-04-19.