Lorentz (Lars) Nordin

Född:1708-01
Död:1786-10-03 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Möbelsnickare


Band 27 (1990-1991), sida 364.

Meriter

Nordin, Lorentz (Lars), f jan 1708 (db) i Västmanland (Sthlms stads handelskoll), d 3 okt 1786 i Sthlm, Maria. Gesäll vid Sthlms snickarämbete 12 okt 30, hovschatullmakare vid slottsbyggnaden i Sthlm 14 febr 43, drottn Lovisa Ulrikas schatullmakare 18 febr 52, mästare vid Sthlms snickareämbete 14 april 52, burskap 4 okt 64, burskapet uppsagt 6 juli 73.

G 1) 1744 (SKL) m Gertrud Löfqvist, f omkr 1693 (db) eller 1700 (mtl 1770), d 9 febr (bouppt), begr 18 febr 1776 i Sthlm, Ridd; 2) 23 juni 1778 i Sthlm, Maria, m Anna Elisabet Meijer, f omkr 1744 (db; jfr mtl 1790), d 24 nov 1791 i Sthlm, Ad Fredr.

Biografi

N inskrevs 1726 som lärgosse hos snickaren Erik Örn i Sthlm. Sedan han fyra år senare utskrivits som gesäll har han sannolikt rätt snart begivit sig utrikes för att fullborda sin utbildning. Av allt att döma har N som en av de första sv snickarna sökt sig till Paris, men det är troligt att han dessutom vistats i England eller Holland.

Vid återkomsten till Sverige blev N 1743 antagen som försvarskarl, dvs hantverkare i enskild tjänst och utan mästarbrev, vid hovet i Sthlm. Överintendenten Carl Hårlemans (bd 19) avsikt var sannolikt att försäkra sig om kunniga snickare, då det snart gällde att förse det under inredning stående slottet med möbler av modernt, franskt snitt. Som hovsnickarna hade N också rätt att ta emot privata uppdrag från såväl den kungliga familjen som från hovets medlemmar. Som gesäll hade han normalt inte haft möjlighet till någon typ av arbete utanför ämbetsmästarnas verkstäder.

N fick 1752 fullmakt som drottningens schatullmakare. S å ansökte han om förening med snickareämbetet, något som beviljades honom utan uppvisande av mästerstycke "som ämbetet om dess skickelighet både i hantverket och levernet var övertygad".

N var under 1740-talet bosatt vid Norrtullsgatan på Norrmalm där sannolikt även verkstaden var inrymd. Vid 1750-talets början flyttade han till huset Slottsbacken 8 mittemot slottet, och där blev han bofast under återstoden av sitt yrkesverksamma liv. Det centrala läge han här fick har med all sannolikhet medfört bättre utvecklingsmöjligheter. Verksamhetens tillväxt också på personalsidan kan följas i skattelängder och ämbetsarkiv.

N:s verkstad hade betydande storlek. I bouppteckningen efter hans första hustru redovisas tio hyvelbänkar, vilket innebar att verkstaden förutom mästarbänken rymde fasta arbetsplatser för nio gesäller och lärlingar. Sin största kapacitet hade den 175467 med i genomsnitt nio anställda. De stora beställningar som N fick för möbleringen av Sthlms slott 1754 och 1755 bör ha varit betydelsefulla och givit rörelsen vind i seglen. Att han blivit mästare två år tidigare medförde utvecklingsmöjligheter även på den privata marknaden. Under motsvarande tid hade N i genomsnitt sex inskrivna lärgossar. Totalt utbildades 21 lärlingar vid verkstaden. Anmärkningsvärt är att ingen av dessa blev mästare inom Sthlms snickarämbete. Av N:s gesäller blev endast två, Christopher Tietze och Christian Will-kom, båda från Sachsen, mästare inom stockholmsämbetet sedan de gjort sina mästerstycken hos honom.

N vände sig till allmänheten genom att annonsera i dagspressen men tillverkade även möbler för avsalu i den under 1700-talet etablerade möbelhandeln. De privata beställarna blev vid 1750-talets mitt dominerande och tillverkningen för Sthlms slott har knappast längre spelat någon avgörande roll för verkstadens framgång. Under c:a ett decennium får den N:ska verkstaden antagas ha spelat en ledande roll bland Sthlms under 1760-talet talrika tillverkare av Finare fanermöbler. Genom den exklusiva tillverkningen har verkstaden dock sannolikt varit ytterst känslig för svängningar i den ekonomiska konjunkturen. De betydande problem som kännetecknade den sv ekonomin omkring 1770 har därför hårt drabbat N:s verksamhet. Avsättningssvårigheterna framgår inte minst av den markanta minskningen av personal. De sista fyra lärlingarna i verkstaden, vilka skrevs ut 1772, ersattes inte, och gesällerna var s å endast fyra till antalet. Under intryck av den tydligen dramatiskt sjunkande lönsamheten och en tilltagande ohälsa sade N följande år i brev till magistraten upp sitt burskap. Verkstaden drevs trots detta ännu några år men med hjälp av endast en gesäll. Efter att ha ingått ett nytt äktenskap sommaren 1778 avflyttade N från Slottsbacken, och hans yrkesverksamhet har därefter av allt att döma helt upphört.

Ett stort antal möbler som utgått från N:s verkstad har bevarats. Attribueringar har kunnat göras dels genom signeringar eller påteckningar, dels på arkivaliska/stilistiska grunder. Från det ur vetenskaplig synpunkt särskilt intressanta första decenniet av hans verksamhetstid, då den sv rokokon inom möbelkonsten tog form, har på ett undantag när ännu inga arbeten kunnat identifieras. Eftersom N till 1752 arbetade vid hovet utan att vara ansluten till Sthlms snic-karämbete var han hänvisad till de uppdrag han kunde få från kungahuset och hovet privat samt genom Hårleman och C G Tessin för inredningssnickerier och möbler till nya slottet i Sthlm. Så tillverkade han 1752 på privat beställning av Lovisa Ulrika två skåp för placering i hennes naturaliekabinett på Drottningholm (nu i UU). Skåpen, som är utsökta arbeten i valnöt med inredning av cederträ, var avsedda till förvaring av insekter och med all sannolikhet ritade av Hårleman. Denna beställning hade av allt att döma föregåtts av tillverkningen av de åtta skåp med samma utseende som skulle rymma kronprinsessans mynt- och medaljsamling och som även de får antagas vara tillverkade av N (nu i K Myntkabinettet).

Då arbetet med möbleringen av Sthlms slott kom in i ett intensivt skede inför kungafamiljens inflyttning 1754 lämnades stora beställningar till N. På uppdrag av Slottsbyggnadsdeputationen levererade han 14 stora byråar med förgyllda beslag och skivor av vit marmor, av vilka några ännu (1990) befinner sig i Husgerådskammarens ägo. Dessa byråar, vilka hörde samman parvis, är bland de äldsta, säkert daterbara arbetena från N:s verkstad.

De omfattande beställningar som vid samma tid gjordes hos N ger en god inblick i verkstadens mångsidighet. Under 1754 och 1755 levererade han till slottet sex byråar av rödbetsad al, fyra fanerade kommoder, sju skrivbord av svartbetsad al, av vilka två mycket stora för rådsalen och revisionsrummet, en fanerad skrivsekretär och två fällbord samt tillverkade för skulptering 24 länstolar, 285 rygglänstolar, 60 plianger och 80 taburetter samt två tronstolar, allt av rödbok. Skrivborden var av en för rokokon vanlig, närmast standardiserad typ, likväl mycket elegant, vilka i stort antal tillverkades för bl a statliga myndigheter. Ett sådant skrivbord levererat av N 1756 befinner sig alltjämt i Sthlms observatoriums ägo.

Under det för N produktiva året 1755 fick han också uppdraget att tillverka stommarna för två byråar till prins Gustavs våning på Sthlms slott (en i Husgerådskammaren, en i NM). Av ebenisten C P Dahlström fanerades de med intarsia i sk peinture en bois enligt högsta mode från Paris och var med all säkerhet betydelsefulla för N då det gällde att hålla sig å jour med utvecklingen i Frankrike. Formen går igen i flera byråar av honom.

Under de följande tio åren förefaller N att endast i begränsad utsträckning ha anlitats för kompletteringar på Sthlms slott. För kronprins Gustav tillverkade han 1756 ett stort skrivbord eller "etudiére" av purpurträ med rika, brännförgyllda bronser och försett med en pulpet på vardera änden. Nästa stora beställning kom tio år senare då han till kronprinsens förmälning till Husgerådskammaren levererade fem stora byråar. Då en ny våning några år senare inreddes för prins Fredrik Adolf fick N uppdraget att tillverka två stora byråar, liksom de förra med förgyllda beslag och marmorskiva. N utförde även inredningssnickerier på bl a Sthlms slott och Drottningholm.

Sedan N blivit mästare hade han en omfattande tillverkning av möbler för den öppna marknaden. Produktionen har av allt att döma varit varierad men främst omfattat byråar, sekretärer samt olika slag av bord och schatull. Bland de bordtyper som tillverkades var bl a runda fällbord av massiv mahogny av utpräglat engelsk karaktär. Tillverkningen har uppenbarligen inte enbart omfattat möbler av lyxkaraktär utan även målade bord och byråar. N:s egna ingående beskrivningar av ett antal möbler återfinns i verifikationerna till manufakturfondens räkenskaper över premierad möbelexport från Sthlm.

N var den sv rokokons ledande möbelsnickare. Utbildad i Paris och vid hemkomsten knuten till kungahuset kom han att arbeta i en elegant hovstil av franskt kynne. Hans arbeten kännetecknas dock alltid av återhållsamhet och han hemfaller aldrig åt överdrifter. Typiska drag för möbler av N är den fina balansen och konturens spänst. Han visar också stor känslighet vid valet av faner, vilket ofta väljs för att teckningen i träet skall framhäva en rörelse i möbeln eller förmedla en känsla av skulptural mas-sivitet. Med samma medvetenhet väljs också möbelbeslagen av förgylld mässing.

N var en skicklig yrkesman, som sällan väjde för tekniskt svåra lösningar. Hans möbler är alltid omsorgsfullt utförda, något som även dåtiden uppfattade. Gjorda "efter herr Nordins vanliga arbetsätt med mera än vanlig omsorg" är ett samtida omdöme om några möbler från hans verkstad.

Författare

Per Falck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Överintendentsämb:s skriv:er till K M.t 1743; Slottsbyggn.-deputationens räkenskaper 1754 o 1755; Sthlms slotts rumsbok 1754; allt i SIA. Mantals- o kronotaxeringslängder; Memorial till magistraten, 1773:1; Sthlms stads handelskoll A I: 110, s 749; Sthlms stads förmyndarekammare E Hal:2: 279 (N:s bouppt) o 232 (Gertrud N:s d:o); allt i SSA. Compte general pour L'année 17501752, NM. Sthlms snickarämb:s arkiv, NordM. Överintendent Åke Setterwalls excerpt-saml, K husgerådskammaren.

E Andrén, Snickare, schatullmakare o ebenister i Sthlm under skråtiden (1973); S Fogelmarck, Lovisa Ulrikas myntkabinett på Drottningholm (NNÅ 1967); C Hernmarck, Lovisa Ulrikas medaljskåp (K prakt från barock till rokoko, 1948); M Lagerquist, Två rokokomöbler av L N i Emil Hultmarks samhar (Konsthist tidskr 1942); dens, Rokokomöbler signerade av ebenister o schatullmakare i Sthlm (1949); A Lindblom, Drottn Lovisa Ulrikas museum på Drottningholms slott (Sv kulturbilder, N F, 3, 1935); SKL; Sthlms Post-Tidn:ar 1753, nr 42.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lorentz (Lars) Nordin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8300, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Falck), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8300
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lorentz (Lars) Nordin, urn:sbl:8300, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Falck), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se