Meriter

Nordlander, Johan, f 25 dec 1853 i Multrå, Vnl, d 4 dec 1934 i Sthlm, Matt. Föräldrar: lantbrukaren Henrik Hansson o Brita Margareta Jansdtr. Mogenhetsex vid h a l i Härnösand 28 maj 75, inskr vid UU ht 75, FK där 24 maj 80, extra lärare o vik adjunkt vid h a l i Härnösand 80–81 o vt 83, vid Norra latinlärov i Sthlm 83–95, adjunkt i kristendom, modersmålet, hist o geografi vid Södermalms h a l där 10 april 95–19. Etnolog, historiker, språkman. – Korresp-LVHAA 08.

G 21 dec 1906 i Simrishamn m Hilda Ingeborg Elisabet Espersson, f 30 maj 1885 där, d 1 sept 1962 i Sthlm, Maria, dtr till garverifabrikör Carl Andreas E o Ingeborg Persson.

Biografi

N var på både fädernet och mödernet djupt rotad i den ångermanländska folkliga kulturen och påbörjade redan i unga år sitt storslagna insamlingsarbete av traditionerna härom. Till en början var det särskilt de språkliga förhållandena som fängslade honom. Redan under gymnasieåren i Härnösand grundade han bland sina kamrater efter mönster av landsmålsföreningarna i Uppsala en folkmåls- och folkminnesförening. Stor betydelse fick att han som lärare hade den framstående språkforskaren Carl Johan Blomberg (bd 5). Utom i hemprovinsen insamlade N ett rikt dialektmaterial också i andra mellannorrländska landskap. Sålunda företog han under ferierna långa och strapatsrika resor i Härjedalen och Jämtland. Härunder hopbragtes bla en omfattande ordbok över Älfrosmålet med tillägg rörande Linsellmålet, vilken emellertid aldrig blev tryckt. N fortsatte sina studier i Uppsala, där han som lärare hade den framstående dialektforskaren Carl Säve, medan den unge docenten Adolf Noreen (s 494) ställde sig mera oförstående inför N:s insatser. Bortsett från några smärre uppsatser var N:s tidigaste självständiga skrift en undersökning med titeln Norrländska husdjursnamn (1880), den första i sitt slag i ett ämne som bevarat sin aktualitet inom forskningen (Huldén). Härpå följde en mängd uppsatser berörande främst norrländska folkminnen, till större delen tryckta i Svenska landsmål och Svenska fornminnesföreningens tidskrift. Tidigt kom N att särskilt intressera sig för vad som kallas folkdiktningens smärre genrer, dvs gåtor, ordspråk och minnesregler samt rim och ramsor. Hit hör hans mest omfattande vetenskapliga arbete Svenska barnvisor och barnrim (1886). Samlingen har sedermera (1971) utgivits i faksimil med tillägg, inledning och register av Lars Furuland. Den måste "betecknas som den i sitt slag viktigaste samling vi äger i vårt land av detta slag" (Furuland). Den innehåller 846 nummer, men medräknas alla versioner och varianter uppgår antalet till omkring två tusen. Materialet har med oändlig flit sammanförts ur äldre samlingar men också genom korrespondens med upptecknarna i olika landsdelar. "Ingen svensk samlare av barnrim har erbjudit eftervärlden ett så rikt material som N och ingen torde ha inspirerat så många senare författare, bearbetare och utgivare av sånger, rim och ramsor för barn" (Furuland). I viss anslutning till detta grundläggande arbete utgav N 1886–87 Svenska barnboken, som försågs med teckningar av Jenny Nyström och som blev mycket populär och utgick i flera upplagor. Även som barnboksförfattare har N rönt uppskattning (v Zweigbergk).

Stort intresse kom N under årens lopp att ägna åt tolkningen av de norrländska ortnamnen. Hans hithörande forskningsrön visar prov på stor uppslagsrikedom men har ofta inte visat sig hållbara vid förnyad granskning. Däremot måste mycket erkännande ges åt hans utgivning av äldre källskrifter till de norrländska landskapens historia. Han var en skicklig handskriftsläsare, och han fann i arkiven ett rikt material, som först genom hans insatser blev allmännare tillgängligt för forskningen. Dit hör t ex Fale Burmans konceptdagböcker från Jämtland, N M Nordströms Utkast till beskrifning öfver Stöde socken och flera av 1500-talets skattehandlingar från Medelpad, Västerbotten och Ångermanland. Av stort värde är den Ordbok över Multråmålet som året före N:s bortgång utgavs av Herman Geijer (bd 17) och D O Zetterholm. Denna framställning, som länge förelegat i manuskript, torde vara ett av de viktigaste bidragen till den norrländska dialektforskningen. Bland dess förtjänster anges särskilt den omsorg som ägnats åt betydelseangivningen av ordförrådet. Många av N:s lokalhistoriska uppsatser är samlade i serien Norrländska samlingar, vars utgivande fortsatte efter hans bortgång och som nu (1990) utkommit i 18 häften.

Under hela sitt liv fortsatte N att vid sidan av sitt omfattande forskningsarbete intressera sig för sin pedagogiska gärning. Han framträdde sålunda som läroboksförfattare med arbeten på modersmålsundervisningens område, vilka i flera fall utgavs i många upplagor. Han följde också skolans problem och deltog bl a livligt i diskussionen om de under hans tid framväxande kraven på ett friare förhållande till de skönlitterära inslagen i skolundervisningen. Ett stort antal recensioner, nästan alla i Pedagogisk tidskrift, visar hur omsorgsfullt N följde utvecklingen av metodiken i skolan och utgivningen av nya läroböcker. Hans rättskrivningslära med övningar (1890) upplevde ej mindre än sju upplagor. Också skolhistorisk forskning blev föremål för flera viktiga bidrag.

N var, sannolikt till följd av ungdomens umbäranden, hela livet gravt rörelsehindrad. Detta reste hinder för hans så framgångsrikt inledda Fältforskningar. Men som hans vän Wilhelm Carlgren skrev vid hans bortgång var det "en sällsynt nyttig, nära femtifemårig forskarinsats, som slöt, när den lytte, flärdlöse, av sitt lärararbete strängt upptagne bygdekännaren gick ur tiden". I Umeå instiftades 1979 J N-Sällskapet som utger en skriftserie och en tidskrift.

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

Ms till N:s vetenskapl arbeten m m i Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala, reseberättelse i ATA o excerpter ang Norrlands hist i HLA. – Brev från N i KB (bla till F Läffler), LUB o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bröllopsseder i Herjedalen (Förr och nu, serie 2, bd 7–9. Sverige. Fosterländska bilder. Original uppsatser af svenske förf, 1876-78, Sthlm 18[75-]78, 4:o, s 255-260 [1878]). – Några ordspråk från Härjedalen (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif, tidskr [årg 1878–1879/80 =] bd I, Sthlm 1879-81, s 270 [i nr 6. Smärre meddelanden 1879]; undert: -dl-.). – Norrländska husdjursnamn, saml ock ordnade (ibid, s 371-432 [= nr 9, 1880, utg 1881]; även sep, 62 s). – Vättarne. Enl ångermanländska allmogens föreställn (Sverige ..., N. F., 1879, Sthlm 18[79-]80, 4:o, s 63-65 [1880]; undert: -dl-.). – Minnen af heden tro och kult i norrländska ortnamn. [Hernösand 1881.] 4:o. 25 s. (Redogörelser för allmänna läroverken i Hernösand och Örnsköldsvik läsåret 1880–1881 ... [: bilaga].) Även: Hernösand 1881. – Om sil ock sel i norrländska ortnamn, jämte ett tillägg innehållande sagan om Gunnhild snälla. Sthlm 1882. 29 s. (Nyare bidrag ..., II, nr 6.) – Anmärkningar ock rättelser till Allmogemålet i norra Ångermanland. Ak afh af dr Karl Sidenbladh ... (ibid, [nr 13.] Smärre medd... 1883 [rubr], 1882–84, s XC–XCIV [1884]). – Kritisk ordbok öfver svenska växtnamn af Elias Fries ... [recension] (ibid, s CX-CXVI). – Beskrifning öfver Vesternorrlands län, af D. Åslund ... [rec] (ibid, s CXXXVII–CXLIII). – Sagor, sägner ock visor, medd. Sthlm 1885. 105 s. (Tills med R Bergström; ibid, V: 2.) – Fäbodväsendet i Ångermanland, med sidoblick på förhållandena i närliggande landskap i korthet framställdt. Sthlm 1885. 46 s. [S 40-51: Hornlåtar ock vallvisor.] (Ibid, V:3.) – Herjedalen / Ångermanland och Medelpad (Svenska biblioteket, afd 7. Vårt land, en skildr i ord o bild, Sthlm 18[84-]88, 4:o, s 58-70 [1885]). – Svenska barnvisor ock barnrim, saml ock ordnade. Text. Sthlm 1886. 285 s. (Nyare bidrag V:5.) Facsimileutg med tillägg, inl o reg av L Furuland. [Sthlm, tr i] Finland 1971. XIX, 326 s. [Ny utg] Lund 1975. – Dödsstraff hos lapparna (ibid, VI, [8.] Smärre meddelanden 1885 [rubr], [1886-88,] s XX; sign:-dk). – Lappbönder ... af P. A. Lindholm ... [rec] (ibid, s XXX–XXXIV). – Till lärare ock folklorister (ibid, s XCIX f [1886]). – [Medv i:] E. O. Nordlinder, Förteckning öfver Lule-socknarnas person-ock ortnamn. Sthlm 1887. 28 s. (Ibid, VI: 3.) – Svenska barnboken. Texten saml. Saml [1]–2. Sthlm 1886-87. 4:o. 58, 55 s. Ny genoms uppl 1902. 53, 48 s. [Ny utg Sthlm, tr] Avesta 1979. III, 53, 48 s. – Djurens språk (Runa, minnesblad från Nordiska museet, 1888, Sthlm u å, fol, s 6 f). – Småplock. Historier ock mässningar, grötrim ock hvarjehanda, meddeladt. Sthlm 1889. 36 s. (Nyare bidrag VII:8.) – Ordbok för rätt-skrifning, upprättad enl Sv akademiens ljud-enligaste stafningssätt. Sthlm 1890. 128 s. 2. uppl 1899. – Svenska rättskrifningsöfningar, överensstämmande med Sv ... stafning. Sthlm 1890. 92 s. [Även tills med följ arb, se nedan.] 2. genoms uppl 1891. 94 s. 3., tillökta uppl 1893. 108 s. 4., omarb uppl 1899. 110 s. 5. uppl 1904. 112 s. 6. uppl: ... rättskrivningsövn, överensstämmande med nådiga brevet d 7 april 1906. 1906. 109 s. 7. omarb uppl [tills med omarb uppl av följ arb]: Sv rättskrivningslära med övningar, överensstämmande ... 1919. 156 s. – Svensk rättskrifningslä-ra, i öfverensstämmelse med Sv ... stafning. Sthlm 1890. 44 s. [Även tills med föreg; se följ arb.] 2. genoms uppl 1891. 46 s. 3. uppl 1897. 51 s. 4. uppl: ... rättskrivningslära ... med nådiga brevet ... 1906. 51 s. [Omarb uppl se föreg.] – Öfningar och regler för svensk rättskrifning, i öfverensstämmelse med Sv akademiens stafning. Sthlm 1890. 92, 44 s. [Jfr de föreg.] – Hvad skall jag diktera? Rättstafningsöfningar i öfverensstämmelse med Sv ... ljudenligaste stafning o uteslutande till lärares o lärarinnors tjänst. Sthlm 1891. 69 s. - Svenska folksagor. Utg. Sthlm 1892. 121 s, 8 pl. – Ångermanländska fiskevatten på 1500-talet. Ett bidr till sv namnforskning (Norrländska samlingar, serie 1, [nr I –VI,] Sthlm, Upsala 1892-1905, s 1–34 [= nr I o h 1, Sthlm 1892]; även sep, 1892: Inbjudning till öfvervarande af årsexamina vid Högre latinläroverket å Norrmalm ... vårterminen 1892 [: 1]). – Hvarjehanda anteckningar (ibid, s 135–179 [= nr V, i h 3–4, Sthlm 1896-99]). – [Omarb:] J O Ekmark, Svensk läsebok för de allmänna läroverkens tre lägsta klasser. Ny omarb uppl. D 1–3. Sthlm 1897-1904. 1 (för klass I). 1897. VII, 182 s. 2. uppl 1904. 200 s. 3. uppl 1906. 206 s. 4. uppl 1908. 211 s. 2 (för klass II). 1901 [okänd] 2. uppl 1906. 232 s. 3 (för klass III). 1904. 268 s. 2. uppl 1906. 244 s. 3. uppl 1908. 246 s. - Norrländska namnstudier. 1. Några sockennamn / 2. Några enskilda ord i ortnamn (VHAA, Månadsblad, bd 8 [: 3 =] årg 24, 1895, Sthlm 1898, s 108–124; även sep, 1899, 17 s). – Från Näktens stränder (STFÅ, 1898, Sthlm, s 80–102). – Jämtländska ortnamn, tolkade. Sthlm 1899. 28 s. (Bidrag till kännedom om de sv landsmålen XV: 2.) – "Åt Helsingland!" Berättelse om en resa i Helsingland o s Jämtland sommaren 1898 (STFÅ, 1899, s 156-209). – Ett besök vid Nämndforsen. Af Tertius interveniens (ibid, 1900, s 175–190; anon). – De äldsta sågkvarnarna_ i Medelpad, Ångermanland och Västerbotten (Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland för år 1900, Sthlm u å, s 71–88). – Med preposition sammansatta ortnamn (VHAA, Månadsblad, 9[:4 =] årg 25, 1896, tr 1901, s 88-97; även sep, 11 s). – Ödesjord i Ångermanland (Nordan, illustr tidskr, årg 1*, 1901, Sthlm, s 77–80). – Onödiga nyheter i svenska språket. [Rubr.] Sthlm 1902. 13 s. [Ur Pedagogisk tidskr s å.] – Några gamla ortnamn i Helsingland (Helsinglands fornminnes-sällskaps årsskrift, 1901, Sthlm 1902, s 34–41). – Medelpads äldre byanamn. Försök till tolkning (Norrländska saml, 1, [I-VI,] 1892–1905, s 219-259 [i nr VI o h 5, Sthlm 1903]; även: Inbjudning till öfvervarande af årsexamen vid Högre allmänna läroverket å Södermalm Sthlm 1903, s 1–42). – En rik Hille- och en skuldsatt Geflebo på 1550-talet [text] (ibid, s 269 f ). – Till Västerbottens äldre kulturhistoria (ibid, s 301–362 [i nr VI o h 6, Upsala 1905]). – Sommarstudier i Medelpad. Sthlm 1906. 22 s. (STF, Vägvisare n° 27.) – Om birkarlarne (Lappland, det stora sv framtidslandet ... utg af Ö. Bergqvist & F Svenonius, Sthlm 19[06-]08, tv--fol, s 239–249). – Kungsgården i Ångermanland [text] (Norrland, [bandtitel o omsl: Småskrifter utg af Norrländska studenters folkbildningsförening, bd] II: 1 [omsl: n:o 1]. E Modin, Olofsmässan [m m], Upps 1906, s 27–32). – Danska infall i Medelpad (ibid, 1:4 [= n:o 5]. Dens, Ryska härjningståg på Norrlands kust [m m], Upps 1907, s 25–32). – Norrlands äldsta sägner (ibid, I: 6 [= n:o 7], Upps 1907, s 1–44; faksimil i arb nedan 1979, s 56–98). – Härjedalens ortnamn och bygdesägner, af Erik Modin ... [rec] (ANF, bd 23, 1907, Lund, s 285-288). - Om lag- och lagman- i ortnamn (Språk och stil, årg 7, 1907, Upps, s 198–200). – En omtvistad namnändring (ibid, s 252–254). – Ångermanland i Stockholms stads tänkeböcker (Norrland, [Småskrifter ...,] 1:8 [= n:o 9]. W. M. Carlgren, Biskop Lars Landgren ... [m m], Upps 1908, s 39–48). -[Anmärkningar och tillägg, 2–9] (ibid, 11:3 [ = n:o 12]. C. G. Colleen, Beskrifning öfver Styrnäs socken Sthlm (tr Upps) 1909, s 45-74). – Försvarskyrkor i Norrland (Fornvännen, årg 4, 1909, Sthlm, s 50–54). – Anmärkningar till J. Burei Sumlen, utg av G. E. Klemming (Språk och stil, 9, 1909, s 29–38). – En humoristisk paskill-författare i Gävle på 1600-talets början (ibid, s 64–67; faksimil i arb 1979, s 169–172). – Om betydelsen av "bottnekarl" (ibid, s 174 f). – Litet om folktraditionens tillförlitlighet (Nordanfrån, årg 9, 1909, Östersund, 4:o, s 2 f). – Den finska invandringen i Gästrikland. Sthlm (trUpps) 1910. 81 s. (Norrland, [Småskrifter ...,] 111:4 [ = n:o 131.) – Om prosten Nils Grubbs härstamning (KA, årg 11, 1910, Upps, Meddelanden o aktstycken, s 129–131). – Mellersta Norrlands näringar i början av 1300-talet (Svenska landsmål ock sv folkliv, tidskr ..., 1911. Fästskrift till H. F. Feil-berg ..., Sthlm ... 1911, [även:] Maal og Minne, norske studier ..., 1911, Kristiania, [o med omsl:] Universitets-Jubilaeets danske Samfund, 206 [= Skrifter, 20]. Festskrift til ..., Khvn 1911,s 356 -363). – Fröal och Gävle. Några ortnamnsförklaringar (Namn och bygd, årg 1, 1913, Upps, s 77–79). – Norrländskt skolliv. Lärare o lärjungar vid Piteå k trivialskola under 1600-talets senare hälft. Sthlm 1914. VI, 173 s, 2 kartor. - Några ortnamnsförklaringar (Nordiska ortnamn, hyll-ningsskr tillägnad Adolf Noreen ... [= huvuddelen av Namn o bygd, 2, 1914], Upps 1914, s 313–320). – Urgamla kyrkliga traditioner i Norrland (KÅ, 15, 1914, s 43–52). – Två ånger-manländska bondesläkter ... Upps 1915. 108 s. (Norrländska samlingar, 2:1 [= h 7].) – Namnen Litslena och Enköping (UFT, bd 7, Upps 1913-17, s 193–196 [i h 30, 1915]). – Om jämtarnas gamla namnskick. Östersund 1916. 16 s. [Ur Jämtlands läns fornminnesförenings tidskr, 6.] – Katolsk propaganda inom en svensk skola. Ett blad ur Gävle skolas hist. Gävle 1918. 66 s. (Medföljer som bilaga Gävle allmänna läroverks årsre-dogörelse för läsåret 1917–1918; [även omsl:] Norrländska samlingar 2:2 [ = h 8].) – Skolan i Härnösand till gymnasiets upprättande därstädes år 1649. Sthlm 1918. 4:o. XXVIII s. (Inbjudning till övervarande av årsexamen vid Högre allmänna läroverket å Södermalm vårterminen 1918 [:1]; [även:] ibid, 2:3 [= h 9].) – Härnösands brand år 1710. Sollefteå 1918. 30 s. [Anon.] (Tr som manuskr.) – Några kulturbilder från Sollefteå-trakten. Sollefteå 1918. 61 s. [Ur Sollefteåbladet 15/1 s å.] (D:o.) – 1573 års skolmästaregård i Uppsala (UFT, 8, 1918-21, s 110–113 [i h 33, 1918]). – Från Sollefteåtrakten. Några anteckningar. Sollefteå 1919. 66 s. (Tr som manuskr.) – Ericus Nicodemi, studiosus Upsaliae (PHT, årg 20, 1918-19, Sthlm 1919, s 142-157). - Strider och tvister på gränsen mellan Jämtland och Ångermanland. [Rubr.] Östersund 1921. 11 s. [Ur Jämtlands läns fornminnesförenings tidskr, 7.] – Från Härnösand och dess omnejd. Kulturhist anteckningar. 1–3. Härnösand 1922–24. [Ur Härnösands-posten så.] 1. 1923. 27 s. 2. 1922. 36 s. 3. 1924. 28 s. – Om underlagmannen Peder Classon Broman och ur hans domböcker. [Rubr.] Östersund 1924. 16 s. [Ur Fornvårdaren, 1.] – Om Köttsjön och bosättningen däromkring. [Rubr.] Östersund 1924. 16 s. – Gävlebornas fiskefärder till Ångermanlands kust (Meddelanden av Gestriklands kulturhistoriska föreningar 1923, Gefle 1924, s 93-109). – Fale Abrahamsson Burman (SBL, bd 6, Sthlm 19[25–]26, 4:o, s 755–758). – Några norrländska ortnamn (Namn och bygd, 14, 1926, s 65–72). – Ett ångermanländskt kalvarieberg (Fornvännen, 21, 1926, s 163-170). – Platsen för Medelpads landsting (ibid, 22, 1927, s 182). - Förteckning över Johan Nordlanders intill jan. 1929 tryckta skrifter. [Omsl: ...januari 1929 utgivna skrifter. Kronologiskt ordnad.] Sthlm 1929. 18 s. [Anon.] – HuIIsta bys ägare på 16-talet (Från Adalsbyg-der, årg 3, 1930, Sollefteå 1931, s 17–28). -Gästriklands äldre tillnamn (Från Gästrikland, Gästriklands kulturhist förenings meddelanden, 1930, Gävle 1931, s 5–21). – Ur regementsfält-skären P, G. Lindroths dagboksanteckningar från en resa genom Jämtland år 1797. Utdrag (Heimbygdas tidskrift, 2. Jämten, årg 25, 1931, Östersund, s 143–162). – Jämtlands och Härjedalens bergsverk och manufakturer år 1717 (ibid, s 184–186). – Om falkfängeri i de härjedalska och jämtska fjällen (ibid, s 187–190). – Hans Eriksson Jämpten (ibid, 1. Fornvårdaren, 4. Festskrift till Carl J. E. Hasselberg ..., Östersund 1931, s 321–334). – Ordbok över Multråmålet. Sthlm (tr Upps) 1933. XVI, 160 s. – Korsmässmarknaden. Sthlm 1933. 113 s. (Norrländska samlingar, 3 (III): 1 = h 11.) – Några konungens fogdar under 1500-talet. Sthlm 1933. 73 s. (Ibid, III: 2 = 11.) – Fisken och sågkvarnar i norrländska vatten. Sthlm 1934. 110 s. (Ibid, 111:3 = 13.) – Drag ur livet i Ångermanland på 1500- och 1600-talen. Sthlm 1934. 174 s. (Ibid, 111:4 = 14.) – Johan Graan, landshövding i Västerbotten 1653–1679. Sthlm 1938. 124 s. (Ibid, IV: 1 = 15.) – Domare och präster, krigare och borgare. Tierp 1942. 172 s. (Ibid, IV: 2 = 16.) – Underlagmannen Evert Hindersson på Holms gård, hans släkt och grannar. Tierp 1943. 108 s. (Ibid, IV: 3 = 17.) – Ångermanländska folkminnen från 1800-talets förra hälft, upptecknade. Tierp 1947 [omsl]. 154 s. (Ibid, V.l = 18.) – [Ett urval uppsatser] (Skrifter utg av Johan Nordlander-sällskapet 1 [omsl]. L-E Edlund, Johan Nordlander 1853 - 1934 ..., Umeå 1979, s 45 -188 [faksimil av Norrland ... (n:o 7), 1907 (se ovan) samt ur Svenska fornminnesföreningens tidskr 5, 7 o 11, 1881–1902, Sagor ... 1885, Ymer 1915, HT 1922, Pedagogisk tidskr 1915 o Språk och stil 1909 (se ovan), s 189–205 faksimil av vissa manuskr]). – Bidrag i: Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 4, 1878-1880,5, 1881-83, 7, 1888-90, 10, [1899-]1900, 11, 19[00-]02, 12, 19[03-]05, Sthlm 1879-1905 (alla även sep); Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift, bd 1, 1887–95,4, 1906–09,5, 1910–13, 6, 1914–17, 7, 1918–21, Östersund 1889-1921; Pedagogisk tidskrift, 1888-89, 1901–06, 1908-10, 1914–17, 1919–20, 1922, 1924–26, Sthlm; HT, 1906, 1913, 1919, 1921-22, 1926, Sthlm; Ymer, 1907-08, 1911-12, 1915-16, Sthlm; Heimbygdas tidskrift, 1: Fornvårdaren, bd 1, 1923/24-26, 4, 1931-32, 5, 1933, Östersund 1925–36; vidare Aftonbladet 16/1 1910, Sundsvallsposten 21 o 23/12 1910, 11/2 1911, Sollefteåbladet 7/10 1910, 16 o 27/10, 22/11, 13/12 1917, 12 o 15/1, 12 o 30/3, 13 o 27/4, 18/6, 29/10, 23/11, 10/12 1918, Nord-Sverige 20/4, 20/5, 3 o 13/7, 23/9, 6/11 1920, Härnösands-posten 29/4, 18/5, 3 o 17/6, 10 o 29/7, 3 o 21/8 1922, SvD; jfr Förteckning ... i arb ovan 1979, s 16-29.

Utgivit (redigerat): Trollformler ock signerier ur häradsprotokoll från 1700-talet [meddelade] (Ny- are bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif bd 2 [1881-84], [h 13-14,] Sthlm 1882-84, s XXXIX-XLVII [1882]). – Norrländska samlingar. Serie 1–3 (111). Sthlm, Upsala, Gävle, Tierp 1892-1934. [IV–V, 1938–47, utg av andra. Egna bidrag se ovan; textutgåvor anförda nedan.] 1 [: nr I –VI (utkommen i h 1 -6)]. Sthlm 1892-1903, Upsala 1905, [titelblad o innchållsfört:] Tierp 1934. 4:o. 362 s. [Texter:] Magn. N. Nordenström, Utkast till beskrifning öfwer Stöde socken ... s 35–81 [= nr II i h 2, 1894], 2. tillök uppl red ... af N.J. Gustaf Wide ... Sthlm 1923, 80 s; Fale A. Burmans koncept-dagböcker förda under resor i Jämtland åren 1793-1802 ... s 83–119 [= nr III ih 2-3, 1894-96]; Skatteboken af Medelpad pro anno 1543 s 121–134 [= nr IV i h 3, 1896], Skatte bokenn aff Ångermanne land pro anno 1550 s 181–217 [i nr VI o h 5, 1899]; Saköres bokan af Medelpadha pro anno 1558 [text] s 259 f ; Fogdefodringsmantalet af Gestrik-land pro anno 1541, s 261-269 ; 1543Jordha boocken wtaaff Westrabotnen s 271–301 [i nr VI o h 6, 1905]. 2 [nr 1 -4 (h 7-10)]. Sthlm, Gävle, Upps 1915–23, [titelbl o innehållsfört:] Tierp 1934. 1. Sthlm 1915. 8:o. 108 s. 2. Gävle 1918. 8:o. 66 s. 3. Sthlm 1918. 4:o. XXVIII s. 4. Ångermanlands landstingsakter 1628–1644. Upps 1923. 8:o. VI, 125 s. 3 (III), nr 1–4 (h 11–14). Tierp 1933-34. 4:o. 1 -2. 1933. 113, 73 s. 3–4. 1934. 110, 74 s. – Några notiser om "Jemptelandz Lappemark" [meddelade] (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd II, Sthlm 19[00-] 02, s 327–334). – Ordlista öfwer jemt-skan och dess bemerkelse på swänska inrättad år 1729 af Erich Sundberg Anderson (Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1906, Sthlm, s 57–66). – Norrland. Småskrifter utg af Norrländska studenters folkbildningsförening genom [omsl]. [Bd] 1:1-8, 11:1, 111:1-4. Sthlm (tr Upps) 1906–10. (Red, enl några av omsl. Egna bidr se närmare ovan.) [Omsl: n:o 1 o 3–9 resp 2 samt 10–13 av följande:] 1. E Modin, Olofsmässan [+ Smärre meddelanden]. 1906. 32 s. 2. A Nordgren, Ungdomsrörelsen. 1906. 34 s. 3. K. B. Wik-lund, Lapparnes sång och poesi. 1906. 60 s. 4. Alfred Pettersson, Finnmarkerna i Södra Ångermanland och Norra Medelpad [+ G Huss, Luleå socken på Gustav Vasas tid]. 1906. 67 s, 1 karta. 5. E Modin, Ryska härjningståg på Norrlands kust [+ J N, Danska infall i Medelpad]. 1907. 32 s. 6. Norrländska sagor, för trycket ordnade av J. A. Lundell. 1907. 47 s. 7. J N, Norrlands äldsta sägner [+ G B Lundgren, Lappkvinnan Margareta]. 1907. 55 s. 8. O Almgren, Medelpads och Ångermanlands fornminnen från hednatiden [+ Kiörkiobok i Stigsiö oprättadh anno 1684, i utdrag utgaf S. A. Hjeltström]. 1908. 57 s. 9. W. M. Carlgren, Biskop Lars Landgren ... [+ J N, Ångermanland i Stockholms stads tänkeböcker]. 1908. 48 s. 10. K. B. Wiklund, Några bilder från det gamla Lappland. 1909. 48 s. 11. S Ekman, Norrlands djurvärld. 1909. 120 s. C. G. Colleen, Beskrifning öfver Styrnäs socken i Ångermanland. Jämte anm o tillägg. 1909. 74s. 13.J N, Den finska invandringen i Gästrikland. 1910. 81 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: M Andree, Norrlands nation 1827–1927 (1927); [W] C[arl]g[re]n, nekr över N (HT 1934); L-E Edlund, J N (Skr utg av J N-sällsk, 1, 1979); L Furuland, Inledn (J N, Sv barnvisor o barnrim, faksimilutg, 1971); H Geijer o D O Zetterholm, Inledn (J N, Ordbok över Multråmålet, 1933); L Huldén, Om konamn o kommunikation (Saga o sed 1989); E Kölgren o C G Tengström, Lärov:s- o seminariematr (1915); L Nordström, J N (Arkiv för norrländsk hembygdsforskn 1929); K Tarschys, "Svenska språket o litteraturen" (1955); E v Zweigbergk, Barnboken i Sverige 1750–1950 (1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Nordlander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8302, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8302
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Nordlander, urn:sbl:8302, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-20.