Oscar F Nordqvist

Född:1858-05-19 – Ryssland (i Viborg)
Död:1925-10-15 – Lidingö församling, Stockholms län

Zoolog, Fiskeribiolog


Band 27 (1990-1991), sida 434.

Meriter

Nordqvist, Oscar Frithiof, f 19 maj 1858 i Viborg, Finland, d 15 okt 1925 i Lidingö. Föräldrar: prof Arvid Frithiof N o Sophie Grabbe. Utex från Finska kadettkårens skola i Fredrikshamn, Finland, 78, fänrik vid Livgardets fjärde (kejserl) skarpskyttebataljon 16 april 78, etnograf, zoolog o tolk vid A E Nordenskiölds ishavsexp med Vega 7880, löjtn vid Livgardets femte (finska) skarpskyttebataljon 17 maj 81, ord vapenförest där 21 dec 817 jan 84, FK vid Hfors univ 17 maj 83, bedrev zoolog studier vid univ i Freiburg aprilnov 84, vid univ i Kiel sommaren 88, adjutant hos generalguvernören över Finland 15 jan 85, FL vid Hfors univ 16 april 86, FD där 31 maj 86, stabskapten 30 aug 86, entledigad ur militärtjänsten 16 april 89, fiskeriinspektör i Finland 30 april 891 okt 02, led av en komm ang nya vattenrättslagar okt 89, sakk i en internat kommission ang Torne älvs laxfiske okt 90, stiftare av o ordf i Fiskerifören i Finland 91maj 04, red för Fiskeritidskr för Finland jan 92, grundare av o chef för Evois fiskeriförsöksstation i Lampis, Tavasteh, 11 okt 92, led o sekr i fiskerikomm dec 95, led av en kommission ang Rysslands o Finlands deltagande i en internat undersökn av de nordeuropeiska haven 00, konsulent hos Fiskerifören i Finland nov 0204, fiskeriövertillsyningsman i Malmöhus län 16 nov 04 (tilltr 1 jan 05), extra fiskeristipendiat i LA 29 dec 04, bosatt i Sverige från 05, sekr i Malmöhus läns fiskerifören 05, sv medborgare 29 sept 05, fiskeriintendent i södra distr 2 dec 05, initiativtagare till Södra Sveriges fiskerifören i Aneboda, Kron, 06, förest för fören:s försökskurs o fiskeriskola där 0813, led av komm ang bl a lag om fiskeriområden sept 06april 07, ordf i Kristianstads läns fiskerikomm 11, byråchef vid lantbruksstyr:s fiskeribyrå 11 mars 13maj 25, led av sv hydrografiskbiologiska kommissionen från 15, av komm ang överarbetn av förslag till vattenlag okt 15mars 17, av en svensk-finsk komm ang laxfisket i Torne älv april 20april 24. KorrespLÖS 80, LFS 07, LLA 13.

G 17 aug 1881 i S:t Johannis, Viborgs län, m frih Ebba Mathilda v Alfthan, f 19 nov 1860 i S:t Petersburg, S:ta Kat, d 3 juni 1921 i Lidingö, dtr till senatorn o generallöjtn frih Georg v A o Ebba Matilda Geschwend.

Biografi

Oscar N kom tidigt in på den militära banan, men hans håg stod till naturvetenskapliga studier. Som endast 20-årig fänrik blev han erbjuden att deltaga i A E Nordenskiölds expedition med fartyget Vega, som gick nordostpassagen genom Berings sund. Under Vegas färd runt Europa och Asien tjänstgjorde N som tolk och biträdande zoolog. Bland de arbeten N publicerade efter expeditionen var en tschuktschisk ordlista, som utkom 1882, och de skrifter han gav ut året därpå: Bidrag till kännedomen om tschuktscherna och Anteckningar och studier till sibiriska ishafskustens däggdjursfauna.

Efter återkomsten från Vegaexpeditionen bedrev N zoologiska studier, framför allt i Hfors men även i bl a Freiburg i Baden i Tyskland. Småningom kom hans vetenskapliga verksamhet att inriktas på lösandet av Fiskeribiologiska frågor. Detta ledde till att han fick tjänsten som inspektör för fiskerierna i Finland. Senare delen av 1880-talet ägnade N åt att utforska djurlivet i Finlands sjöar och i norra Östersjön i syfte att fastställa hur denna fauna var sammansatt och de olika arternas ursprung. Liksom åtskilliga andra tjänstemän i Finland accepterade han emellertid inte det ryska styret med generalguvernör Bobrikov i ledningen. Denne svarade med att avskeda de tjänstemän som hade avvikande politiska åsikter. För dessa blev det därefter omöjligt att verka i Finland. N tjänstgjorde dock efter uppsägningen som konsulent vid Fiskeriför-eningen i Finland, som han själv tagit initiativet till, men då regeringen hotade att dra in föreningens statsanslag, fick han avgå även från denna befattning.

Tillsammans med sin familj flyttade N 1905 till Sverige och fick först anställning som fiskeriövertillsyningsman i Malmöhus län. Sedan han fått sv medborgarskap utnämndes han till fiskeriintendent i södra distriktet med bostadsort i Lund. När posten som byråchef för fiskeriärenden vid lantbruksstyrelsen 1913 blev ledig erhöll N denna tjänst, som han innehade till sin pensionering.

N var övertygad om att förutsättningen för att fisket skulle kunna utvecklas var en ingående kännedom om fiskarnas livsvillkor. Som chef för fiskerierna, först i Finland och sedan i Sverige, lade han ner mycket arbete på att främja i första hand sötvattensfisket. Ett naturligt initiativ var därför bildandet av Södra Sveriges fiskeriförening i Aneboda, där han blev sekreterare, föreståndare för försöksarbetena och redaktör för föreningens skrifter. Då verksamheten utökades med en fiskeriskola blev N föreståndare även för denna. Föreningen skulle underhålla en försöksstation med biologiskt laboratorium och på ett ändamålsenligt sätt ordna fisket i arrenderade sjöar. En svårighet för rationellt insjöfiske var de splittrade fiskerättigheterna även i små sjöar. N arbetade därför på en ny lagstiftning som skulle möjliggöra en mera enhetlig och planmässig skötsel av fisket, vilket resulterade i lagen om gemensamhetsfiske. N propagerade även för fiskodling i stor skala i Vänern, Vättern och Mälaren.

N hade ett levande intresse för fiskeribiologi och för fiskerinäringen. Han var initiativrik och hans verksamhet har betecknats "som i hög grad fruktbringande för den vetenskap, vars målsman han var". Hans insatser anses ha "gjort honom till en märkesman på fiskerinäringens område" (Swenander). N:s personliga egenskaper skaffade honom sympatier i vida kretsar.

N:s son Harald Oscar N (18841947) följde i faderns fotspår. Han inledde sina akademiska studier i Hfors men flyttade senare till Sverige, där han vid LU avlade lic:examen och 1921 promoverades till fil dr. S å antogs Harald N som docent i fiskeribiologi vid LU. Från 1908 var han knuten till Södra Sveriges fiskeriförening som assistent vid försöksanstalten, lärare vid fiskeriskolan och föreståndare vid fiskeriföreningens biologiska anstalt. 1935 blev han föreningens VD och kassaförvaltare. Från 1936 var N också föreståndare för fiskeriskolan. I Aneboda påbörjades omfattande gädd-, gös- och sikodling, och under många år praktiserades växelbruk mellan fiskodling och jordbruk i dammarna där. Han publicerade ett stort antal arbeten i fiskeribiologiska ämnen, bl a om gösen, ålen och sjöarnas produktionsförhållanden.

Författare

Oscar Nordavist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O N:s anteckn:ar från Vegaexp i UUB. — Brev från O N i LUB (bl a många till A Stuxberg) o i StUB/VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tschuktschisk ordlista (Vega-ex-peditionens vetenskapliga iakttagelser, bearb af deltagare i resan o a forskare, utg af A. E. Nordenskiöld, bd 1, Sthlm 1882, s 373–399). – Anteckningar och studier till sibiriska ishafskus-tens däggdjursfauna (ibid, 2, 1883, s 61–117). – Bidrag till kännedomen om tschuktscherna (ibid, s 227–246). – Beitrag zur Kenntniss der inne-ren männlichen Geschiechtsorgane der Cypriden. [Akad avh.] Hfors 1885. 4:o. 41 s, 6 pl-bl. Omtr: Acta Societatis scientiarum Fennicse, T 15, Hfors 1888, 4:o, s 129–168, 6 pl-bl. – Om förekoms- ten af ishafscrustacéer uti mellersta Finlands sjöar (Meddelanden af Societas Pro fauna et flora Fennica, h 11, Hfors 1885, s 28–32). – Bidrag till kännedomen om crustacéfaunan i några af mellersta Finlands sjöar. Hfors 1886. 26 s. (Acta Societatis Pro fauna et flora Fennica, T. 3 [1886–88], nr 2.) – Om insjöarnes temperatur (Öfversigt af Finska vetenskaps-societetens förhandlingar, 29, 1886-1887, Hfors 18[86-]87,s 23–32, 1 pl; även sep, 1886, 10 s, 1 pl). – Höjdmätningar och djuplodningar i norra Finland och ryska Karelen (ibid, s 119–142; även sep, 1887, 21 s). – Die pelagische und Tiefsee-Fauna der grösseren finnischen Seen (Zoologi-scher Anzeiger, Jahrg 10, 1887, Leipzig, s 339–345, 358–362). – Iakttagelser öfver hafsvattnets salthalt och temperatur inom Finlands sydvestra skärgård och Bottniska viken sommaren 1887 (Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. Utg af Finska Vetenskaps societeten, h 46, Hfors 1888, s 91–108, 6 tab; även sep, 18 s, 6 tab). – Die Calaniden Finlands (ibid, 47, 1888, s 191-275, 10 pl; även sep, 85 s, 10 pl). – Bidrag till kännedomen om Ladoga sjös crustacéfauna (Meddelanden af Societas Pro fauna 14, 1888, s 116-138). - Ueber einen Fall von androgyner Missbildung bei Diaptomus gracilis G. O. S. (Archiv fiir Naturgeschichte, Jahrg 55, 1889, Berlin, s 241–243). – Åtgärder för fiskeriernas skyddande mot industrin. Hfors 1890. 115 s. (Meddelanden af inspektören för fiskerierna i Finland, 1.) – Förslag till åtgärder för fiskeriernas höjande. Hfors 1890. 32 s. (Ibid, 2.) – Bidrag till kännedomen om Bottniska vikens och norra Östersjöns evertebratfauna (Meddelanden af Societas Pro fauna 17, 1890–92, s 83-128, 1 tab [1891]). – Om fiskvägar. Hfors 1893. 43 s. [Ur Fiskeritidskrift för Finland 1892.] -Some notes about American fish-culture (Bulletin of the United States Fish commission, vol. 13, for 1893, Washington 1894, s 197–200). - Fiskevården och fiskodlingen i Nord Amerika. Berättelse afgifven till Kejserliga senaten för Finland. Hfors 1895. 4:o. 114 s, 20 pl. (Meddelanden af inspektören ..., 3.) – Evois fiskeriförsöksstations verksamhet åren 1892–1895. Hfors 1896. 4:o. 36 s, 2 kartor. [Föret.] (Ibid, 4.) – Berättelse öfver den resa han, enligt Kejserliga senatens förordnande ..., företagit för undersökning af fiske-riförhållandena vid Tana, Neiden och Patsjoki elfvar samt hans förslag till ordnande af dessa förhållanden. [Rubr.] Hfors 1899. 4:o. 15 s, 1 karta. – Beitrag zur Kenntniss der isolirten Formen der Ringelrobbe (Phoca foetida Fabr.). Hfors 1899. 43 s, I tab, 3 pl. (Acta Societatis Pro fauna ..., 15 [1898-99], 7.) - Den amerikanska insjöstören (Acipenser rubicundus) (Tidskrift för jägare och fiskare, årg. 7, 1899, Hfors, s 125–127, 180-186, 1 pl). – La péche en Finlande. Hfors 1900. 31 s. (Exposition universelle de 1900. [Paris.]) – Inre befruktning hos Cottus scorpius och C. qvadricornis (Meddelanden af Societas Pro fauna ..., 26, 1899-1900, tr 1900, s 31–34). – År 1900 verkställda undersökningar rörande några hafsfiskars lek och förekomsten af deras ägg och yngel i Finska viken. Hfors 1901.30 s. (Acta societatis Pro fauna 20 [1900-1901], 7.) – Anvisning för observatörer af fiskarnes lektider. [Rubr.] Hfors 1901. 4: o. (2) s. [Undert.] -Handbok i fiskerihushållning. Hfors 1902. VIII, 200 s. (Bibliotek för fiskare och jägare 1.) Overs: Kalastusalouden käsikirja, Hfors 1902, VII, 202 s. – Fiskarens lagbok. Saml af i Finland rörande fiske o vattenrätt gällande författningar med förklaringar utg. Hfors 1903. 145 s. (Ibid, 2.) -Some biological reasons for the present distribution of freshwater-fish in Finland. [Rubr.] [Hfors 1903.] 4:o. 29 s, 3 bl kartor. (Fennia. Bulletin de la Société de géographie de Finlande, T 20 [1902-03], n:o 8.) – Ein Vorschlag zum Pro-gramm der Fischereiuntersuchungen in der Ost-see. [Rubr.] Hfors 1903. 4:o. 4 s. – Das Auf-steigen des Lachses in den Fliissen Finlands. (Eine vorläufige Mittheilung) (Congrés international de péche et de pisciculture, 1902 å St.-Pétersbourg, Mémoires et comptes-rendus des séances, S.-Peterburg 1903, 4:o, s 121-126; även: Förhandlingar vid Nordiska naturforskare- och läkaremötet i Helsingfors ... 1902 (Comptes rendus du Congrés des naturalistes et médecins du Nord ...), Hfors 1903, [Sektionernas sammanträden,] 6, s 32–37: Das Aufsteigen der Lachse in die Fliisse ...). – Dai Nipon eller Japan. Hfors 1904. 206 s, 8 pl-bl, 1 karta. – Laxens uppstigande i Finlands och norra Sveriges elfvar. [Rubr.] [Hfors 1904.] 58 s, 17 tab, 11 diagr. (Fennia, 22 [1904-05]: 2.) – Some observations about the eel in Finland (Meddelanden af Societas Pro fauna ..., 29 [1902-03], tr 1904, s 48-54). – Försäkring af fiskefarkoster. Malmö 1906 [omsl]. 50 s. – Södra Sveriges fiskeriförenings ändamål (Skrifter utg af Södra Sveriges fiskeriförening, n:o 1, Lund 1906, s 1–6). – Södra Sveriges fiskeriförenings försöksstation i Aneboda (ibid, s 7–13). – Kooperationen i fiskerinäringens tjänst (Svenska landtmännens föreningsblad, årg 1, 1906, Malmö, s 33–35). – Södra Sveriges fiskeriförening. [Rubr.] Linköping 1906. 4:o. 4 s. [Undert; ur Landtmannen s å.j – Undersökning af kräftor från sjön Rottnen. Sthlm 1907. 16, VII s. (Meddelanden från Kungl. landtbruksstyrelsen, n:r 128 (1907:9).) - Om uppfödande af ål och om Hov-Vigs ålfiskeri på Själland. [Rubr.] Upsala 1907. 11 s. [Ur Svensk fiskeritidskrift s å.] - Om försöksverksamheten i sötvattensfiskeriets tjänst. Meddelande vid ... sammankomst d 19 nov 1906 (LA, Handlingar o tidskr, årg 46, 1907, Sthlm, s 50–64, 1 karta). – Olika metoder för att bestämma fisks ålder och tillväxt. Föredr ... (Skrifter utg af S Sveriges fiskerifören, 2, 1907, s 38–46). – Fiskodling i dammar (ibid, s 47 –64; även sep, 18 s). – Om nödvändigheten af de föreslagna lag-stadgandena om föreningsfisken. Föredr hållet vid ... sammantr i Aneboda d 16 okt 1907 (ibid, 3, 1908, s 15-22; även sep, 8 s). – Die Längen-masse von in der sudlichen Ostsee gefangenen Lachsen und Meerforellen als Vorbereitung einer eventuellen Einfuhrung von vereinbarten Min-destmassen dieser Fische (Conseil permanent international pour 1'exploration de la mer, Rapports et procés-verbaux, vol 9. Bericht ueber die Taetigkeit der Commission C, ... Februar 1903 - Juli 1907, Khvn 1908, s 23-28). – Zur Kenntnis der Kolbenzelle der Schleie (Tinca vulgaris Cuv.) (Zoologischer Anzeiger, Bd 33, 1908-09, s 525–528 o Nachtrags 783). – Berättelse om en till den internationella fiskerikongressen i Washington den 22–25 september 1908 företagen resa. [Rubr.] Upsala 1909 [omsl]. 12 s. [Ur Sv fiskeritidskr s å.] – Södra Sveriges fiskeriförenings vårsammanträde den 14 april 1909. Referat (Skrifter utg af S Sveriges fiskerifören, 5, 1909, s 6–9). – Arbetsplan för Fiskeriförsöksstationen i Aneboda år 1909 (ibid, s 23-27). - Erfarenheter gjorda under fiskodlingen år 1908 (ibid, s 27–55; även sep, 28 s). – Fiskåldersbe-stämningar för 150 år sedan (ibid, s 62–64). – Några ord om den vid Limhamn fångade småålen [text] (ibid, s 67 t). – Zur Biologie des Stintes (Osmerus eperlanus L.). Hfors 1910. 18 s, 3 tab. (Acta Societatis Pro fauna 33 [1910-1911] : 8.) – Fiskeristudier i mellersta Europa (Skrifter utg af S Sveriges fiskerifören, 6, 1910, s 106–128). – Södra Sveriges fiskeriförenings vårsammanträde i Aneboda den 30 maj 1910. Referat (ibid, 7, 1910, s 129-131). – Om ålens lif och inplantering i sjöar. Föredr ... (ibid, s 147–160; även sep, 14 s). – Anteckningar från en studieresa till Tyskland (ibid, s 161–171; även sep, 11 s). – Fiskdöden i Ringsjön våren 1910 [text] (ibid, s 174–177). – Godsegaren W. Eggers fiskodling på Dänischburg vid Lubeck [text] (ibid, 8, 1911, s 108–110). – Uber das Eindringen des Lichtes in von Eis und Schnee bedeckten Seen (Internationale Revue der gesamten Hydrobiologie und Hydrogeographie, Bd 3, 1910–11, Leipzig, s 79–83 [1910]; även med omsl som Mitteilungen aus der Fischereiversuchs- und siisswasserbiologi-schen Station Aneboda, Schweden, Nr. 1). – Södra Sveriges fiskeriförening 1906–1911. Lund 1911. 39 s, 1 karta. – Berättelse (Meddelanden från K landtbruksstyr, 163(1911:2).ON, T Ekman & C Schmidt, Undersökningar rörande svenska laxförande vattendrag, 3. Dalälfven, Sthlm 1911, s 1–31). – Sjöundersökningar i Blekinge år 1910 (Hushållnings-sällskapets i Blekinge län tidskrift för år 1910, Karlskrona 1911, s 274–280). – Om gäddan och gäddodling (Från skog och sjö, tidn för jägare o fiskare, årg 4, 1911, Upps, 4:o, s 134 f). – Fiskevård. Sthlm 1912, 96 s. (Aftonbladets och Dagens populära bibliotek, 10. O N o C H Schager, Kortfattad vägledning i fiske och fiskevård 1.) Övers: Kalastuksen hoito, Hfors 1915, 101 s. – Om åtgärder för salarnas minskande i Sverge. [Rubr.] Upps 1914. 12 s. – Fiskhushållning (Ekonomiska studier tillägnade Marcus Wallenberg Sthlm 1914, 4:o, s 404-433; 2. uppl s å). – Ett enhetligt system för utmärkande af vattenvegetationen på kartor. Särtr ur Undersökningar rörande Sveriges fiskerier, fiskar o fiskevatten, utg av K lantbruksstyrelsens fiskeribyrå, 1. Sthlm 1915. 6 s. [Nämnda "Undersökningar" dock ej tr.] (Meddelanden från K lantbruksstyr, 195 (1915:2).) – Under Vega-expeditionen gjorda anteckningar om fasta fornlämningar vid Ostsibiriens ishafskust (Till Louis Palander af Vega på trettiofemårsdagen af Vegas återkomst till Stockholm ... [sep ur Ymer, 1915, h 1], Sthlm 1915, s 58–66). -Hvad kunna Stockholms läns fiskare göra för att öka fiskets afkastning? Föredr hållet vid ... sammankomst d 31 jan 1916 (Tidning för Stockholms läns hushållningssällskap år 1916, Sthlm, s 181–187, 197–201). – Vattendragens öfverbyggande och fiskeriintressets tillvaratagande ... Föredr i K. landtbruksakad d 20 mars 1916 (LA, Handl o tidskr, 55, 1916, s 393-403; omtr: Svenska vattenkraftföreningens publikationer, 90 (1917:11). O N o C Schmidt, Vattendragens öfverbyggande ... [omsl], Sthlm 1917, s 1–16). – Om uppfödande af laxyngel till smoltstadiet och inrättande af en försöksanstalt härför (Svenska vattenkraftföreningens publ, 90, Sthlm 1917, s 17–33). -Aalstudien. [Rubr.] Upps 1917. 22 s. ([VA,] Arkiv för zoologi, bd 11, n:o 6.) – Våra sjöars fiskavkastning. Lund 1918. 48 s. ([Omsl:] Statsvetenskaplig tidskrift för politik – statistik – ekonomi..., årg 21, 1918, Extrahäfte.) – Fiskets organisation på skogsegendomar. Sthlm 1919. 15 s. [Ur Landt-mannen s å.] – Johan Axel Palmen t (Fauna och flora, populär tidskr för biologi, årg 14, 1919, Upps s 131–139). – Undersökningar om ålens ålder, storlek och tillväxthastighet i Sverige. [Rubr.] Gbg 1920. Stor fol. 16 s. (Tills med G Alm; även med omsl: Ur Svenska hydrografisk--biologiska kommissionens skrifter, 6.) – P. M. för Västerbottens läns hushållningssällskaps fiskodlingsverksamhet under de närmaste åren. [Rubr.] Umeå 1920. 3 s. – Kan vårt fiske ha nytta av acklimatisering av utländska fiskslag? [Rubr] Sthlm 1920. 16 s. [Ur Lantmannabladet, Hfors, s å.] – Om vegetationens betydelse för fisket och fiskproduktionen (Skrifter utg av S Sveriges fiskerifören, 1920, s 37–51). – Sötvattensfiske och fiskodling ... under medv av G Alm, I[var] Arwidsson ... Sthlm 1922. 4:o. 824 s. (Svenskajordbrukets bok, illustr handbok för jordbruket o dess binäringar [2].) – Untersuchungen uber Aalbrut, ihre Einwanderung in die Ostsee und längs der Ostseekiiste Schwedens. [Kiel & Leipzig 1924.] 4:o. 22 s, 3 pl. (Tills med S Vallin; Wissenschaftliche Meeresuntersuchungen hrsg von der Kommission zur Wissenschaftlichen Untersuchung der deutschen Meere in Kiel und der Biologi-schen Anstalt auf Helgoland, Abt Helgoland, Bd 15. Festschrift fur Friedrich Heincke, Abh Nr 11.) – Times of entering of the Atlantic salmon (Salmo salar L.) in the rivers. Khvn 1924. 4:o. 58 s, 2 pl-bl. (Conseil permanent international pour 1'exploration de la mer, Rapports et procés--verbaux, 33.) – Arvid M. Bergman t (Skrifter utg av S Sveriges fiskerifören, 1924, s 4 f). -Utvecklingen av vår kunskap om ålens vandringar i Östersjön och närliggande vatten (ibid, s 73–94). – Uppfödning av laxyngel. Redogörelse över försök vid Kälarnes fiskodlingsanstalt. Sthlm 1927. 50 s, 7 tab. (Tills med G Alm; Meddelanden från K lantbruksstyr, 268 (1927:7). Undersökningar rörande Sveriges fiskerier, fiskar o fiskevatten 29.) – Fisket under 1800-talet (Skrifter utg av de skånska hushållningssällskapen 10. Skogshushållning ... Jakt och fiske ... Trädgårdsskötsel, Malmö 1932, 4:o, s 141–166). - Bidrag i bla: Ymer, 1882, 1910, 1915, 1920, Sthlm, Fiskeritidskrift för Finland, 1892-1904, Hfors, Svensk fiskeri-tidskrift, 1896–97, 1899, 1905–07, 1909, 1911, 1913, 1915–16, 1918–19, 1923–24, Sthlm, Fischerei-Zcitung, Wochenschrift 1903, Neudamm, Deutsche Fischerei-Zeitung, Wochenschrift ..., 1904, Stettin, 4:o, Mittheilungen des Deutschen Seefischereivereins, Bd 20, 1904, Berlin, Landtmannen (Tidskrift för landtmän), 1905-07, 1909, 1912, 1919, Sthlm, 4:o, Allgemeine Fischerei-Zeitung, 1906, Munchen, Malmöhus läns hushållningssällskaps kvartalsskrift för år 1906 (1907–1908, 19101912), Malmö 190713; se Förteckning ... i G Swenander, nedan a a, s 97–104.

Utgivit: Handlingar rörande laxfisket i Torneå elf enligt uppdrag af Kejserliga senaten för Finland. Hfors 1894. XII, 476 s.

Redigerat: Fiskeritidskrift för Finland, utg af F"iskeriföreningcn i Finland. Arg 1–13, 1892–1904. Hfors. – Skrifter utg af Södra Sveriges fiskeriförening. N:o 1–10. Lund 1906–12. [1–5, 1906–09: anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 2 dec 1905, nr 11, o justitiedeprs d:o 29 sept 1905, nr 16, RA.

E Almqvist, O N (TiS 1925); K A Andersson, nekr över N (LA:s handkar o tidskr 1925); G Eriksson, Kartläggarna (1978); SMoK; G Swenander, O N (Skrifter utg av Södra Sveriges fiskerifören, 1925); T Söderqvist, The Ecologists (1986). Harald N: Eriksson ovan a a; nekr i SvD 6 april 1947; SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar F Nordqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8321, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Nordavist), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8321
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar F Nordqvist, urn:sbl:8321, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Nordavist), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se