Margareta Nordström

Född:1907-08-01 – Norrköpings Hedvigs församling, Östergötlands län
Död:1986-04-18 – Enskede församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Socialpolitiker


Band 27 (1990-1991), sida 454.

Meriter

Nordström, Margareta, f 1 aug 1907 i Norrköping, Hedvig, d 18 april 1986 i Sthlm, Enskede. Föräldrar: godsägaren Carl N o Hilma Karolina Hultman. Studentex vid Linköpings gymn för flickor 25 maj 27, anställd vid Östgöta Correspondenten i Linköping 1 maj 281 juni 37, assistent av 2 kl vid Värmlands läns arbetsförmedling i Karlstad 1 aug 3731 maj 42, sekr i Kvinnofören:arnas beredskapskomm där 4142, assistent av 1 kl vid länsarbetsnämnden i Örebro 1 juni 4210 jan 43, konsulent i statens arbetsmarknadskommission 11 jan 43, hemhjälpskonsulent i socialstyr 16 febr 44, konsulent 13 juni (tilltr 1 juli) 61, byrådir i socialvårdsbyrån där 18 dec 64 (tilltr 1 jan 65)dec 70, genom Förenta nationernas förmedl social welfare-expert i Österrike septokt 51, v ordf o ordf i socialhjälpsstyr i Enskede 5574, v ordf i kyrkofullm där 5659, led av styr för Sv kvinnors nationalförb 5871, av stadsfullm i Sthlm 24 aug 5970 (v ordf i komm för kvinnofrågor 6066, led av personalutbildn:nämnden 6166, av pensionsdelegationen 62 72, av arbetsvårdsnämnden 6673, v ordf där 6770, led av socialnämnden 6770), led av centralstyr o arbetsutsk för International Council of Homehelp Services (ICHS) 5970, av FK 6063 (led av andra lagutsk 61 63), av folkpartiets arbetsutsk 6367, ordf i folkpartiets kvinnoförb 6467, i De handikappades riksförb:s (DHR) stockholmsavd 6568, led av styr för Cancerfören i Sthlm 6772 o 7479, av styr för Frälsningsarméns vårdyrkesskola 68, av DHR:s förb:styr 6871, nämndeman i Sthlms tingsrätt 6976, ordf i Folkpartikvinnornas centrala klubb 6983, v ordf i folkpartiets riksorganisations pensionärsråd 7084, led av Sthlms läns landsting 7173, av länshandikapprådet o handikappråden i Botkyrka, Täby o Vallentuna, alla Sth, från 72, av styr för Reumatikerförb:s avd för Sthlms län 7477, andre ordf där 77, led av styr o arbetsutsk för Psoriasisförb:s länsavd 75, v ordf i soc distr:nämnden i Enskede 7576, ordf där 7779, led av Handikapporganisationernas centralkomm:s länsavd 7677, ordf där 7778, dessutom bl a v ordf i Kvinnoorganisationernas komm för handikappade husmödrar o led av liberala kvinnorådet i Sthlm. Ogift.

Biografi

Riksdagen beslöt 1943 att statsbidrag skulle utgå till social hemhjälp. Socialstyrelsen blev statlig tillsynsmyndighet för den planerade verksamheten och N, som hade ett förflutet inom bl a kommunal arbetsförmedling och länsarbetsnämnd, erhöll en nyinrättad tjänst som hemhjälpskonsulent. Hon arbetade direkt under generaldirektören och fick befogenheter att självständigt "bereda och föredraga å styrelsen ankommande ärenden rörande den sociala hemhjälpsverksamheten''.

Med den nya förordningen som utgångspunkt började N bygga upp den sociala hemhjälpsverksamheten. Den inriktades från början på stöd till barnfamiljer men utvidgades till att omfatta även hjälp till ensamstående och äldre och blev snart ett komplement till vården på ålderdomshem. I socialstyrelsens Råd och anvisningar utformades konkreta förslag till dessa sociala insatser. Statsbidraget var kringgärdat med villkor som var invecklat konstruerade och administrativt otympliga. Genom N:s erfarenheter och kunskaper om förhållandena på det kommunala planet gjordes bestämmelserna efter hand mera hanterbara för kommunerna.

Hemhjälpsverksamheten i landet växte snabbt och efterfrågan på utbildad personal kunde inte tillgodoses. N drev därför frågan om personalens utbildning tillsammans med överstyrelsen för yrkesutbildning, och socialstyrelsen fick som ett komplement till redan befintlig utbildning anordna kurser i egen regi. Hon utarbetade också förslag till hemhjälpstaxor, vilka sedan fastställdes av en politiskt sammansatt rådgivande nämnd, som behandlade hemhjälpsfrågor av övergripande betydelse.

Redan under 1940-talet fick N under en studieresa till England impulser rörande öppen åldringsvård. Idéerna om hemhjälp som ett led i åldringsvården utvecklades sedan under 1950-talet inom frivilligorganisationerna. N understödde tidigt samverkan mellan dessa och kommunerna. Genom sin omfattande reseverksamhet spred hon information om den sociala hemhjälpen. Budskapet om verksamheten nådde fram till alla kategorier beslutsfattare. N blev därigenom opinionsbildare i hemhjälpsfrågor och inspirerade kommunerna vid den praktiska utformningen så att den anpassades efter det lokala behovet. Löpande statistik speglade förändringar i verksamheten. Efter hand utvecklades andra sociala serviceinsatser, bl a fot- och hårvård, matdistribution, gymnastik och terapi. N bidrog också till utvecklingen av barnvårdarverksamheten, dvs hjälp för tillsyn i hemmet av kortvarigt sjuka barn som i vanliga fall vistades på daghem. Hon pekade tidigt på hemvårdens flexibilitet och möjligheter när det gällde bl a handikappade, utvecklingsstörda och missbrukare. N var en av initiativtagarna till bildandet av den internationella hemhjälpsorganisationen ICHS. Hon medverkade även vid tillkomsten av hemserviceverksamhet i de nordiska länderna samt i Österrike, där hon arbetade på uppdrag av FN.

N:s insatser på hemhjälpens område och hennes politiska engagemang ledde till att hon invaldes i riksdagen och i olika organ inom kommun och landsting. Många av hennes motioner, bl a i Sthlms stadsfullmäktige, resulterade i förbättringar i de yttre förhållandena för äldre och handikappade. Efter sin pensionering verkade N som föreläsare.

Författare

Maria Stenmark Tullia v Sydow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om social hemhjälp (Tidskrift för fattigvård och annan hjälpverksamhet, årg 38, 1944, Sthlm, s 208-210). Social hemhjälp i England. Några intryck från en studieresa (Svenska .socialvårdsförbundets tidskrift, årg 45, 1951, Sthlm, s 127130). Organiseringen av hemhjälp i Österrike (Statistiska meddelanden, ser. F. Sociala meddelanden, bd 62, 1952, Sthlm, s 1519). Nya uppgifter för hemhjälpen (Svenska socialvårdsförbundets tidskr, 50, 1956, s 210214). Hemhjälp åt gamla (Landskommunernas tidskrift, årg 37, 1956, Sthlm, s 428432, 435; även sep, 6 s). Hemhjälpsverksamheten 15 år. Några synp på en värdefull samhällsinsats (ibid, 39, 1958, s 799804). Hemsjukvård i Helsingfors (Sveriges landstings tidskrift, årg 45, 1958, Sthlm, 4:o, s 1618). Social hemhjälp 1958 (Sociala meddelanden, Statistisk information, 1959, Sthlm, s 527529). Hemhjälpen ett familjestöd (Barnavård och ungdomsskydd, årg 35, 1960, Sthlm, s 206213). Hemvårdarinnan i dagens samhälle (Svenska socialvårdsförbundets tidskr, 54, 1960, s 232-240). Hemvården en god bit på väg (Svensk handikapptidskrift, årg 47, 1970, Sthlm, 4:o, nr 2, s 13 f) Bidrag i Sociala meddelanden (Allmänna häftet), 1954, 1959-66, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Handhar ang N, Socialstyns arkiv, Sthlm.

M Stenmark o T v Sydow, nekr:er över N (DN o SvD 24 april 1986); Sthlms stadsfullm 19381963 (1967); Tvåkammarriksdagen 18671970, 1 (1988); Väd 1985. Nekr:er över N i DN 24 april o 12 maj 1986.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Margareta Nordström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8334, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maria Stenmark Tullia v Sydow), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8334
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Margareta Nordström, urn:sbl:8334, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maria Stenmark Tullia v Sydow), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se