Meriter

3 Norlind, Gottfrid Arnold, bror till N 1 o N 2, f 17 juni 1883 i Vellinge, Malm, d 17 febr 1929 i Sthlm, Matt. Mogenhetsex vid h a l i Lund 30 maj 01, inskr vid LU 20 sept 01, FK där 28 maj 03, vik adjunkt vid Trelleborgs samsk april–juni 08 o ht 11, FL vid LU 27 okt 10, disp 18 maj 12, FD 31 maj 12, doc i geografi 14 juni 12, tf prof i samma ämne 16 sept 12–30 juni 16 o periodvis 21, allt vid LU. Förf, översättare. – LVSL 20.

G 30 sept 1922 i Järfälla, Sth, m förf TD Emilia Maria Fogelklou (bd 16, s 243), f 20 juli 1878 i Simrishamn, d 26 sept 1972 i Uppsala, Domk, dtr till häradsskrivaren, rådmannen Johan Fredrik F o Maria Persson.

Biografi

Genom fadern torde Arnold N relativt tidigt kommit i kontakt med de klassiska språken. Efter mogenhetsexamen studerade N geografi, astronomi, romanska språk och estetik med litteratur- och konsthistoria samt historia och tyska. 1912 blev han docent i geografi, i vilken befattning han kvarstod till sin död.

N, som var en skicklig pedagog, hyste i likhet med många av sina akademiska kolleger ett stort folkbildningsintresse, som tog sig uttryck i en livlig populärvetenskaplig föreläsnings- och publiceringsverksamhet i geografiska och litterära ämnen. Han var även en flitig debattör i livsåskådningsfrågor.

När tiden löpt ut 1922 för det sexåriga innehavet av docentstipendiet lämnade N Lund för att bli lärare vid Birkagårdens folkhögskola i Sthlm, där hans blivande maka tidigare verkat och nu återinträdde som lärare. De bosatte sig i Jakobsberg utanför Sthlm. N:s insats vid skolan blev dock kortvarig på grund av en allt svårare tuberkulos i struphuvudet, som efter ett nära tioårigt lidande ändade hans levnad.

Livet igenom synes N ha bevarat en glädjefylld och odogmatisk religiositet av panteistiskt och ekumeniskt slag. Med detta förenades asketism och mysticism, men framför allt hade han en förmåga att inplacera små och nära ting och händelser i stora och övergripande system och skeenden. En opublicerad diktsamling av N har, signifikativt nog, "Innervärldsnära" och "Yttervärldsfjärran" som namn på de två länder, från vilka de viskande vindarnas sånger i samlingen tankes komma. De gnostiska influenserna är tydliga.

N:s djupa humanistiska bildning omfattade inte endast de klassiska språken utan även den antika kulturen över huvud. Han hade känsla för och insikter i såväl naturvetenskapliga bakgrundsvariabler som politiska och ekonomiska villkor för människors tillvaro och handlande i de länder och orter som berördes av hans omfattande och mångskiftande studier. N framhöll även de estetiska värdenas betydelse inom kunskapssökande och kulturförståelse. Han var en tidig företrädare för vad som först senare skulle förknippas med begrepp som paradigm, vetenskapssyn, innovatör, helhetsuppfattning, tvärvetenskap och andra sammanhangsskapande, delvis existentiella, delvis instrumentella in- och anslag i forskning och skriftställen.

N författade ett stort antal böcker, uppsatser och artiklar. Med utgångspunkt i temata och budskap kan hans produktion indelas i fem huvudkategorier, mellan vilka dock anknytningarna är många och påtagliga, särskilt i fråga om tid och rum men även beträffande sådana kvalitativa aspekter som berörts ovan.

En kategori utgörs av de arbeten som N utförde inom geografin, främst doktorsavhandlingen Die geographische Entwicklung des Rheindeltas bis um das Jahr 1500. Eine historisch-geographische Studie (1912). Dels anknöt den till en forskningstradition inom den humanistiskt inriktade delen av geografin som företrätts av bl a hans akademiske lärare H H v Schwerin, dels förebådade den en kommande forskningsinriktning som behandlade landskapets långsiktiga förändringar genom naturens men framför allt människans inverkan, en inriktning som i sin tur bl a gett underlag för en alltmer betydelsefull verksamhet inom landskapsvården. Även efter avhandlingsarbetet följde N med intresse landskapsförändringarna i Nederländerna, särskilt torrläggningen av Zuiderzee, vilket framgår av ett flertal uppsatser, den sista publicerad hösten 1928.

I samband med arbetet på doktorsavhandlingen kom N även in på frågor om och i vilken grad periodiska förändringar av klimatet – kortvariga liksom mera långtidsbetonade – påverkat vattenföring och vattennivå, landskapsbild och levnadsbetingelser men också om huruvida dessa förorsakat översvämningskatastrofer eller skapat oro inför dylika. Dessa studier, som även röjer N:s astronomiska och fysikaliska kunnande, grundades i stor utsträckning på en genomgång och analys av de väder- och skördenoteringar som gjordes i nord- och mellaneuropeiska kloster under medeltiden. Resultaten redovisas, tillsammans med vissa jämförelsedata för modern tid, i två skrifter (1914 och 1915). N fann att klimatet i berörda delar av Europa under medeltiden sannolikt var relativt stabilt men kontinentalare, dvs hade varmare somrar och kallare vintrar, än under 1800-talet.

En annan grupp av N:s skrifter avser upptäcktshistoria och kolonisationsförlopp, religionsgeografi och geopolitik och därtill anslutande temata av bl a etnisk, kulturell, social och ekonomisk natur. Till denna kategori kan även föras de skrifter av N som behandlar geografiämnets utveckling och indelning m m liksom också hans bidrag rörande de kunskapsmässiga landvinningar som vissa ämnesföreträdare svarat för. I åtskilliga arbeten behandlar N den såväl idé- och religionshistoriskt som pedagogiskt-geografiskt intressanta frågan om hur den geografiska bilden av världen förändrats från "kulturens gryning" och fram till medeltiden eller början av nyare tiden. Särskilt gäller detta fördelningen av vatten och land samt landområdenas konfiguration, sammanhang och utsträckning. Detta var ett tema som N berört redan i avhandlingen men som genom hans fortsatta studier, bl a rörande Dante, fått ökad räckvidd.

N lade stor vikt vid att visa hur den medeltida kartbilden successivt utvidgades och förfinades genom de allt längre resorna från Europa och de förbättrade geografiska, kartografiska, matematiska och tekniska metoderna och kunskaperna samt genom frigörelsen från dogmatiska religiösa föreställningar. N väjde inte för att även redovisa de strävanden efter bl a ekonomisk och politisk makt som styrt expansionen.

Till denna kategori hör bl a boken om den portugisiske prinsen Henrik Sjöfararen (1918), vars resa vid mitten av 1400-talet runt Afrika med sikte på Indien blev en viktig kunskapskälla för senare upptäcktsfärder, bl a Vasco da Gamas, som N skildrade i andra arbeten. Viktiga är också N:s studie Fernão Magalhães och den första världsomseglingen 1519–22 (1921) liksom hans båda eleganta översikter över de stora geografiska upptäckternas tidevarv (1923 och 1930) med många inslag av estetisk och etisk karaktär, det senare rörande t ex slaveriet och européernas framfart och förstörelse av indianernas kultur. Till gränsområdet mellan religionsgeografi och geopolitik, kulturhistoria och ekumenik hör bl a N:s skrifter Järnriddarna rida till Jerusalem. En bok om första korståget (1918), Världsherradöme. Babylon-Rom-London (1920) och Det senmedeltida Rom. Världsstat och Gudsstat (1924).

Den tredje kategorin av N:s skrifter utgörs av hans bidrag till och inlägg i den estetiska och etiska debatten. N upptäckte tidigt (1907) storheten i t ex Axel Törnemans konst – konstnären som senare blev känd för sina stora fresker med historiska motiv i Riksdagshuset i Sthlm och för målningen Gatans rytm, som med sin uppbyggnad och sociala symbolik torde ha legat nära N:s estetiskt och etiskt influerade stadsbeskrivningar.

Från Nederländerna förde N med sig hem också intryck från de tre universitetsstäderna Leiden, Utrecht och Groningen. Med studier över dessa (SDS 30/6, 7 o 14/7 1907) förebådade han stadsgeografin som snart skulle komma att utvecklas till en viktig forskningsgren. Med sina holländska stadsstudier föregrep N också vad som senare kommit att förknippas med bevarandeforskning och byggnadsvård, temata som började bli verkligt betydelsefulla på olika håll i världen under 1970-talet. Kännetecknande för hans många bidrag i NF rörande städer och olika topografiska företeelser är hans framhållande av den roll berörda orter med omgivningar spelat i litterära och konstnärliga sammanhang, dvs som inspirationskällor eller meditationsställen eller som platser för arbete, boende och den sista vilan.

Redan under avhandlingsarbetet blev N bekant med den internationellt kände samhällsetikern F van Eeden. Mycket förenade dem alltifrån landskapskänsla, poetik och skönlitteratur via intensiv människoinriktad yrkesutövning till oegennyttigt arbete bland människor.

N översatte bl a van Eedens bok Välstånd och lycka genom frivilligt samarbete (1921), vilken bygger på dennes ideellt präglade försök att på en begränsad areal skapa säker försörjning genom kooperativt drivna jordbruk med därtill knutna småföretag. I skriften framhålles kollektivets företräde i kampen mot fattigdomen framför det individuella och ofta egoistiska handlandet. Samtidigt poängteras småskalighetens värde inom det kollektivas ram. Sådana sociala och ekonomiska frågor intog vid denna tid en viss plats även bland geografer, vilket tillsammans med N:s grundläggande känsla för solidaritet torde förklara dennes intresse för saken. Även härvidlag kom verkligheten i form av lokalsamhällen och ekologibyar omkr 60 år senare i fatt visionerna.

På den fjärde kategorin av N:s skrifter kan man sätta rubriken litterära arbeten. Huvudinnehållet utgörs av verken om Dante Alighieri, vars liv och verksamhet tidigt väckt N:s intresse ur både psykologiska och ämnesmässiga aspekter. Det finns även många likartade drag i Dantes och N:s personligheter och erfarenhetsvärldar.

N:s första skrift rörande Dante utkom 1917 och byggde på dennes avhandling om relationerna mellan vatten och jord i den då kända världen. Till denna fråga, som direkt anknöt till N:s intresse och kunnande inom geografin, återkom han i en senare uppsats, där han närmare belyste just kopplingen mellan Dantes tankar och geografiämnet.

En mera grundlig presentation av Dante, hans tid och miljö, världsbild och verk gav N i boken Dante (1925). Den inleds med en detaljrik socialgeografisk och politisk-historisk skildring av medeltidens Florens, staden där Dante föddes och verkade som poet och politiker fram till 1302 då han av politiska skäl för alltid förvisades från orten.

N ger en ingående levnadsteckning av Dante och en redogörelse och analys i fråga om dennes tidigare skrifter, dvs dem som ledde fram till Divina Commedia. Till de "milpelare på vägen" som han därvid uppehåller sig vid hör boken om Vita Nuova. Han behandlar också Dantes under landsflykten utförda språkgeografiska studier, enligt N baserade på en utomordentlig sak-och lokalkännedom. I den sista tredjedelen redogörs för komedins bakgrund och tillkomsthistoria, syfte och slutliga struktur.

N:s filosofiskt präglade text i Dante är rik på kommentarer och översatta utdrag ur Dan tes diktverk. I N:s tolkning är Den gudomliga komedin en storslagen, eskatologiskt grundad lärodikt med syfte att visa mänskligheten hur man genom skötsamhet och skonsamhet på jorden kan nå skönhet och sällhet i himlen. I boken redovisar N en del av de partier ur Inferno, Purgatorio och Paradiso som han arbetat med. Den fullständiga översättningen av den första delen utkom 1921, medan Purgatoriotexten utgavs postumt 1930. N:s Purgatorioframställning omfattar 27 av de totalt 33 sångerna; de sista sex sångerna hann han ej färdigställa. Av Paradisotexten översatte han endast den första sången. N:s framställningar är, i likhet med den italienska originaltexten, på rimmad vers – terziner.

Enligt N ger komedin "en politisk-moralisk situationsbild av samtiden, framför allt av Dantes Italien, dock sedd från den andliga sidan, med ett bortryckande av varje förskönande slöja". De igenkännbara detaljerna skänker legitimitet åt texten och får därigenom läsaren att "svälja" helheten. Det förefaller som om N mycket tack vare just anknytningarna till geografiskt präglade tankar och fakta lyckats väl i dessa avseenden.

N:s Dantetolkningar har upptagits till behandling och bedömning i ett flertal arbeten, ibland kritiskt men i allmänhet i mycket uppskattande ordalag. Oavsett om uppfattningen om N:s verk beträffande Dante är positiv eller negativ och oavsett om de därvid fällda omdömena är berättigade eller ej står det klart att N:s arbeten lever alldeles påtagligt ännu 70 å 80 år efter tillkomsten. De har kommit att bli delar av det sv kulturarvet. Det ligger inget av nedvärderande omdöme om N:s vetenskapliga insatser inom geografin i att påstå att hans berömmelse i vidare mening inför eftervärlden vilar på hans Dantestudier. Samtidigt finns skäl att understryka de många både intellektuella och ämnesmässiga anknytningarna mellan N:s båda huvudintressen – studier av geografiska processer rörande landskap och klimat och penetration och analys av Dantes värld och verk.

Den sista kategorin av N:s skrifter omfattar hans meditativa och biografiska verk. Viktigast är den ödmjuka och sökande framställningen i Från min veranda. Meditationer (1928) och den vittfamnande essäsamlingen Skapande liv. Studier och bekännelser (1929), som utkom postumt under redaktion av Klara Johanson (bd 20) och med inledning av N:s hustru. Postumt utgav dessa två också ett urval av N:s tidigare dagboksanteckningar under titeln Det osynliga bygget 0930).

I Från min veranda, med yttre intryck från den blommande omgivningen i Jakobsberg och från fäbodvistelser utanför Leksand somrarna 1925–27, beskriver N bl a den glädje han känner av "att höra livet till" och sin "inneboende fasa för både teologiska och filosofiska termer". Det rör sig således om en samling meditationer, framförda på ett enkelt och anspråkslöst sätt, rörande viktiga livsfrågor. Slutsatsen blir att ju mer vi söker och skapar av skönhet och sanning, desto ymnigare blir även vårt givande.

Huvudinnehållet i Skapande liv utgörs av 13 essäer, samtliga från N:s yngre år, vilka sakligt spänner över vida områden: Här ges personteckningar av t ex Hölderlin och Whitman och inblickar i Rembrandts konstnärskap. Bidragen bygger huvudsakligen på tidigare publicerade tidningsartiklar. Samlingen avslutas med en impressionistiskt betonad beskrivning av det holländska dyn-landskapet som N i samband med avhandlingsarbetet mötte det i ett fysiskt och mentalt gränsområde mellan jord, vatten och himmel.

Den tredje boken Det osynliga bygget innehåller ett urval av N:s dagboksanteckningar från perioden 1905–1921 med tonvikt på tiden t o m 1913. Också här finns många exempel på existentiella frågor och aspekter, redovisade av en drömmande ung man. N:s känsla för landskapets – särskilt den skånska slättens – skönhet och rymdens ljus är återkommande temata i anteckningarna liksom hans mjuka erinran om det nödvändiga med helhetssyn och inlevelse rörande det som man tagit på sin lott att syssla med. Och "för att förstå något måste man själv vara med eller ha varit med". N föregriper här J G Granös starka framhävande av vad man kan kalla "känslans erfarenhetsgeografi" och H Nelsons (bd 26) poängtering av den stora roll som självsynen spelar – eller borde spela – inom geografistudiet. N var en "främling i tiden": han kunde se längre bortåt och längre framåt än många av sina samtida (Wägner).

Författare

Sven Godlund

Arkivuppgifter

N:s arkiv (bl a ms, dagböcker o brev) i LUB. – Brev från N i GLA (till M Jacobsson), GUB (bla till E Norlind o många till hustrun), KB (bl a till Ellen Key o E Michelsen), LUB (bla till P Nodermann, H Wrangel o många till Frida Linncranz), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Det nederländska polderområ-dets hydrografi (Ymer, årg 30, 1910, Sthlm 19[10–]]], s 46– 64). – Die geographische Entwicklung des Rheindeltas bis um das Jahr 1500. Eine historisch-geographische Studie. Akad Abh. Lund & Amsterdam (tr Lund) 1912. XVIII, 272 s. – t H. H. vonSchwerin (Ymer, 33, 1913, s 77–81). – Einige Bemerkungen iiber das Klima der historischen Zeit nebst einem Verzeicbnis mittelalterlicher Witterungserscheinungen. Lund 8c Leipzig (tr Lund) 1914. 53 s. (LUÅ, N. F., afd 1 [Teologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 10 [1914], nr 1.) – Till frågan om det historiska klimatet, särskilt i Nord- och Mellaneuropa (Ymer, 35, 1915, [även i sep tr av h 1 härur: Till Louis Palander af Vega ...,] s 83-97). - Grekiska hjältesagor. Sthlm 1917. 260 s. – Militärisk bravur och fredslängtan (Forum, frisinnad veckoskrift, årg 4, 1917, Sthlm, 4:o, s 91 f; undert: A. Nordlind). – Das Problem des gegenseitigen Verhältnisses von Land und Wasser und seine Behandlung im Mittelalter. Lund ... 1918. 56 s. (LUÅ, [1918. Festskrift utgav Lunds univ vid dess tvåhundrafemtioårsjubileum 1918], avd. 1, bd 14:12; även med omsl: Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution, Ser. B, n:r 1.) – Henrik Sjöfararen, hans män och hans karave-ler, Sthlm 1918. 135 s, 1 pl. – Järnriddarna rida till Jerusalem. En bok om första korståget. Sthlm 1918. 189 s. – Tre sagospel: Vinterkungen och fru Sol, Hertiginnan Havsbris, Prins Valter och Drömmens fé. Sthlm 1918. 78 s. – Den geografiska kartans betydelse för historieundervisningen (Pedagogisk tidskrift, årg 54, 1918, Upps, s 1–9; även sep). – Världsherradöme. Babylon – Rom – London. Lund 1920. 118 s. – Fernäo de Magal-häes och den första världsomseglingen 1519–22. Till 400-årsminnet (Ymer, 41, 1921, s 1-24). – Världshistoriens tre kulturepoker. En överblick i fågelperspektiv (Studiekamraten, årg 4, 1922, Sthlm, 4:o, nr 17, s 4 f). – De stora geografiska upptäckternas tidevarv. Sthlm 1923. 164 s. (Ur världshistorien [omsl].) – Det senmedeltida Rom, världsstat och gudsstat. Sthlm 1924. 163 s. (D:o.) – Dante som geograf och medeltidens behandling av frågan om land och vatten (Ymer, 44, 1924, s 260-278). – Dante. Sthlm 1925. 351 s. – Arbetare och fascister. Ett minne från Italien (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml 6, Upps 1925, s 283-288). - Landet på andra sidan Okeanos. Ett kort kapitel om källorna till Kosmas Indikopleustes' bok om världsbyggnaden (Ymer, 45, 1925, [även i sep tr av h 3–4 härur: Hyllningsskrift tillägnad Gunnar Andersson ...,] s 253–260). – Dantes porträtt (Studiekamraten, 7, 1925, nr 4, s 7–10). – Om Zuiderzees torrläggning (Sydsvenska geografiska sällskapet i Lund, årsbok, 1925, Lund, s 152–162). – Upptäckten och de första kolonisationsförsöken (Sydamerika, utg av I Sefve, dl*, Sthlm 1927, s 9–61). – Barndomshemmet (Till Ernst Norlind Malmö 1927, 4:o, s 1–6). – Okeanos (Svensk geografisk årsbok, utg av Sydsvenska geogr sällsk, 1927, Lund, s 9–21). – Från min veranda. Meditationer. Sthlm 1928. 76 s. 2.-3. uppl 1929, 1936. 4.-5. uppl 1950. 87 s. 6. uppl 1954. [Ny utg] 1961. 81 s. (Bonnierbiblioteket.) Övers: Fra min veranda ..., Khvn [1965], 83 s. – Den geografiska horisonten (Ur de geografiska upptäckterna, red av H. Wallengren, Malmö 1928, s 9–14, o i dess övers De store Opdagelses-rejser, Khvn ... 1928, s 9–15: Den geografiske Horisont). – Jordmätning i antiken och frågan om fördelningen av land och vatten (ibid, s 15–25, 1 pl, o i övers, s 16–27, 1 pl: Jordmaaling i Oldtiden). – Fenicierna. Forntidens främsta sjö-fararnation (ibid, s 26–41, 2 pl, o i övers, s 28 –45, 2 pl: Fonikeme ...). – Pytheas av Massilia och det yttersta Thule (ibid, s 42–54, o i övers, s 46–60: Pythea fra Massilia og det yderste Thule). – Vasco da Gama och upptäckten av sjövägen till Indien (ibid, s 123–146, 2 pl, o i övers, s 136-161, 2 pl: Vasco da Garna og Opdagelsen af Sovejen til Indien). – Zuiderzees torrläggning (Ymer, 48, 1928, s 119-132). - Skapande liv. Studier o bekännelser. Sthlm 1929. 206 s, 1 portr. [Utg av E Fogelklou N med ett förord.] – Det osynliga bygget. A Norlinds dagböcker i urval av Klara Johanson. Sthlm 1930. 251 s, 1 portr. [Med förord av E Fogelklou N.] [Ny uppl] 1952. – De geografiska upptäckternas tidevarv (Världshistoria, utg av S Tunberg o S. E. Bring, d 7. A N o H Holmquist, De geografiska upptäckterna och reformationen (1500–1560), Sthlm 1930, s 5–198, 1 karta). – Artiklar, sign A. N-d, i Nordisk familjebok, Ny, revid ... uppl, bd 31–34, Sthlm 1921–22 (bl a Wadi, Waldseemuller ..., Martin, Wallis-öarna, Varenius, Bernhard, Wegener, Georg, Weichsel, Weimar, Vespucci..., Amerigo, Vesuvius, Vevey, Via Egnatia, Via Mala, Vidal de Lablache, Paul, Wight, Viterbo, Wittenberg, Vivaldo ..., Ugolino de, Världsdel, Väst-Australien, Västindien, Yass-Canberra, Yellowstone national park, Yezo, Yokohama, Yosemitedalen, Zimbabwe, Zuiderzee, Zilrich, Öken, Östersjö – Svarta-hafskanalen, Östra indiska halfön o Ö), samt 3. uppl, bd 3, 1925 (Biscayabukten), o 8, 1928 (Geografi); recensioner i Pedagogisk tidskrift 1915-23, Sthlm, Ymer 1917, 1925, Sthlm 19[17-]18, 1925, o Studiekamraten 1922-23, 1927-28, Sthlm, 4:o; vidare i bla SDS 30/10 1904, 28/5, 6/8, 5/11 o 10/12 1905, 27/1, 22/2, 30/6, 7 o 14/7 1907, 3/7 1910, 2/4 1913, 31/5 1919, 25/5 1920, 22/10 1921, 28/10 1928, Skånes nyheter, Malmö, 27/4 o 14/7 1906, 16/2 o 22/3 1907, SvD 23/2 o 2/3 1907, 9/10 1921, Lunds dagblad 19/12 1912, GHT 27/11 1918, 12 o 13/3, 2 o 17/4, 5 o 14/5, 6 o 16/6, 11/7, 30/9, 11 o 24/10 1919, 20/2, 8/4 o 24/5 1920, Tidevarvet, Sthlm, 3/1 1925, Social-demokraten, Sthlm, 3/2 1925, 5/9 1926, 2/11 1927.

Utgivit: Solstrålen, sagostundsbarnens tidning. [Nr 1-20.] Malmö. 1906. Fol. 16 s. 1907-09. 4:o. 8x8, 16 s, 7x8, 16 s, 4x8 s. [Anon; tills med Malte Jacobsson.]

Översatt: Holländsk lyrik. Några öfversättningar [F van Eeden, L Couperus, W Cloos] (Skånes nyheter 1906, 1/5). – Några Hölderlin-översätt-ningar. Jämte randanmärkningar. 1–3 (Lunds dagblad 1907, 24–26/4; sign A. N.). – Kleanthes' hymn. Med inl o anmärkningar. Lund 1916. 4:o. 23 s. – F van Eeden, Häxan från Haarlem, en tragedi om osäkerheten. Sthlm 1916. 158 s. – Dens, Vid skenet av krigslågan. Sthlm 1916. 96 s. – Dens, Välstånd och lycka genom frivilligt samarbete. Kävlinge (tr Sölvesborg) 1921. 23 s. – J E Hohlenberg, Kheopspyramiden och dess hemlighet. Sthlm 1918. 85 s. – Dante Alighieri, Samlade verk. *10*. Om vatten och jord. Lund 1917. 55 s. [Med inl s 5–23 o anmärkn s 46–55.] – Dante Alighieris Gudomliga komedi. 1–2*. Sthlm 1921–30. (Bonniers klassiker bibliotek.) 1. Inferno. 302 s. 2. Purgatorio. VII, 192 s. Härur: Helvetet (ur Den gudomliga komedien) (Världslitteraturen: De stora mästerverken, valda av F Böök, P Hallström, M Lamm, [bd 12,] Sthlm 1928, s 83-355 [inkl kommentarer]). - Dantes poetiska brevväxling med Giovanni del Virgilio (Vår tid, årsbok utg av Samfundet De nio, årg 10, 1925, Sthlm, s 113–127). – J Fairgrieve, Geografi och världsvälde. Till sv av E. Nyman. Lund 1924. 348 s. [Medv, enl efterskrift i sht med de första sidorna.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslerns för rikets univ arkiv, avgjorda ärenden 1912, RA.

H W:son Ahlraann, Hollands kamp mot havet (Ymer 1939); K E Bergsten, Forskartraditioner i kulturgeografi vid sv univ under 1900-talet (Forskarutbildn:s resultat, UHÄ:s rapport 1980:5); K Björk, Livet är kort. Om en man o hans tid (1988); B Celin, Dante o Florens (1988); Dante i Sverige. Jubileumsskr (1965); Emilia Fogelklous verklighetsupptäckt, ed B Sahlin (Gnosis 1989:3–4, 1990); E Fogelklou, förord (A N, Skapande liv 1929); dens, förord (A N, Det osynliga bygget... dagböcker, i urval av K Johanson, 1930); dens, Arnold (1944); dens, Resfärdig (1954); dens, Minnesbilder o ärenden (1963); dens, A N:s Dantevärld (Dante i Sverige, 1965); dens, Brev till vännerna, ed G Vallquist (1979); G Freden, Dante (1965); I Harrie, Orientering (1932); M Jacobsson, Minnesbilder (1964); H Krook, Projekten till torrläggn av Zuiderzee (Ymer 1955); Kära Ili, käraste Elin. Emilia Fogelklou o Elin Wägner växlar brev åren 1924-1949, ed G Vallquist (1988); O Lagercrantz, Från helvetet till paradiset (1964); J Landquist, A N död (AB 18 febr 1929); LUM 1924–1925 (1925); H Nelson, A N 17 juni 1883–17 febr 1929 (Sv geogr årsb 1929); E NorIind, De tre brödernas ballad (Lundavår 1924); dens, Barndoms- o ungdomsminnen från skånska prästgårdar under 80- o 90-talet (Skånsk kal 1927); dens, Livsouvertyr (1940); V Norlind, A N (Sv uppslagsbok, 20, 1934); I Petander, A N död (Soc-dem 19 febr 1929); H Richter, A N (Ymer 1929); M Röhl, Ur den sv trecentobildens hist. Två studier rör framför allt Dante, Divina Commedia o Inferno (1986); Studiekamraten 1922; Under Lundagårds kronor, 4 (1957); A Werin, Sv idealism (1938); H Vessby, A N ur tiden (Studiekamraten 1929); E Wigforss, Minnen, 1 (1950); E Wägner, En främling i tiden (SvD 20 nov 1944); A Österling, Minnets vägar (1967).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Arnold Norlind, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Godlund), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8381
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Arnold Norlind, urn:sbl:8381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Godlund), hämtad 2024-04-19.