Meriter

Norström, Carl Edvard, f 30 maj 1815 i Gärdhem, Älvsb, d 5 sept 1871 i Norrköping (kbf i Kristina, Jönköping). Föräldrar: bygg- o slussmästaren Holsten N o Marie Louise Orup. Elev hos N Ericson (bd 14) vid ombyggn av Trollhätte kanal 30, elev vid flottans mek kår i Sthlm 32–34, ingenjörselev vid byggandet av Göta kanal 34, nivellör vid Säffle kanal 35, mekanikus o arbetschef vid Karlstads hamn o kanal 35–37, löjtn vid flottans mek kår 19 mars 36, uppbördsman o vågmästare i Karlstad 38, kapten vid flottans mek kår 12 febr 46, vik chef inom västra väg- o vattenbyggn:distr 47, studieresa i Danmark, Tyskland, Belgien, Holland, England o Nordamerika maj–nov 48, arbetschef för Frykstabanan maj–sept 49, chef för järnvägsbygget Sjöändan–Kristinehamn 50, led av komm ang järnväg mellan Köping o Hult okt 51–april 52, chef för byggandet av transportjärnvägen Långban–Yngen–Filipstad 51, arbetschef för arbetet med Skeppsbrons kaj o slussområdets reglering, Sthlm, 51–nov 54, major vid väg- o vattenbyggn:kåren 13 mars 52, chefsingenjör vid järnvägsprojekten Hult–Köping o Örebro–Ervalla 53–56, ledande ingenjör vid statens järnvägsbyggn:er 31 jan 55–62, arbetsledare vid projekteringen av västra stambanan o Gävle–Dala järnväg 55–59, studieresa i Nordeuropa 57, överingenjör vid byggandet av västra o södra stambanorna 58–65, överstelöjtn vid väg- o vattenbyggn:kåren 2 okt 63, tf chef för tekn avdeln vid styr för statens järnvägsbyggmer 13 april 66, distriktsingenjör vid västra, södra, nordvästra o östra stambanorna 68. – LVVS 59.

G 23 okt 1842 i Karlstad m Emma Margaretha Lundberg, f 29 april 1822 där, d 30 maj 1900 i Sthlm, Hedv El, dtr till köpmannen Peter L o Anna Elisabet Frykman.

Biografi

N:s far var av bergsmanssläkt från Norbergs socken i Bergslagen och hade fått anställning vid Trollhätte kanal. N blev vid 15 års ålder biträdande ingenjör till Nils Ericson vid de förbättringsarbeten som gjordes för att bredda slussarna. Han utbildade sig sedan vid flottan och blev löjtnant vid 21 års ålder, för övrigt vid samma kår som Ericson. I denna egenskap ledde han under Ericson arbetena då Karlstads kanal byggdes 1837. Dessförinnan hade han förordnats som mekanikus och arbetschef vid Karlstads hamn och kanal.

I samband med att intresset för att bygga järnvägar ökade i Sverige kom N att engageras. Innan järnvägsbyggena igångsattes sändes han på en omfattande studieresa till John Ericsson – Nils' berömde broder – i Amerika 1848. Resan varade i sju månader. Färden påbörjades i maj och gick via Gbg, Khvn, Hamburg och London till New York. Överallt gjorde N intressanta iakttagelser vad gällde såväl vägar och järnvägar som byggenskap och levnadsförhållanden i största allmänhet. Han träffade många betydelsefulla och namnkunniga personer framför allt på båtfärderna till London, i London och med fullriggaren American Eagle till New York. Väl framme blev han väl omhändertagen av John Ericsson, som presenterade honom för de personer han kunde ha nytta och glädje av att känna och lät honom studera och göra kopior av ritningar och utkast på sitt kontor. Dessa skickades hem till Sverige för framtida bruk. Efter en första period av intensivt arbete i Ericssons ångmaskinsfaktori gjorde N en studieresa till Boston, som hade den då största järnvägsdepån med sju sammanstrålande linjer. Han fick även tillfälle att företa en fem veckor lång rundresa med järnväg och ångbåt och med diligens där järnväg ännu inte fanns i väster. Hans dagbok från resan innehåller många iakttagelser som rör broar, kanaler och järnvägar. Han medförde till Sverige egenhändiga konstruktionsritningar, teckningar och beskrivningar.

Sedan N i nov 1848 kommit tillbaka till Sverige ledde han arbetet med den åtta km långa Frykstabanan mellan Fryken och Klarälven samt Kristinehamns järnväg mellan Kristinehamn och Sjöändan. Båda låg i Värmland och var från början hästdragna och tillkomna på privat initiativ. Den förstnämnda byggdes på fem månader under sommarhalvåret 1849 och den andra 1850. N engagerades sedan i den statliga järnvägskommitté som 1852 lade fram sitt betänkande. Aret innan hade N blivit arbetschef under Nils Ericson vid arbetena med slussområdets reglering i Sthlm. 1854 invigdes Karl Johansslussen.

När beslutet fattats av riksdagen 1853/54 om statens engagemang vid tillkomsten av järnvägar i Sverige blev N planerare, projektor och arbetsledare vid flera av stambanorna. Nils Ericson utsågs 1855 till chef för Statens järnvägsbyggnader; N blev hans högra hand. Vid tillkomsten av Västra stambanan mellan Sthlm och Gbg arbetade 200 ingenjörer och 6 000 man. Den invigdes 1862. Detta stora arbete avlöstes för N:s del av ytterligare krävande projekt i statlig och enskild tjänst. Han var fram till sin död – vid 56 års ålder – intensivt verksam som järnvägsbyggare.

N hade även kulturella intressen. Sång-och musikprogram förekom ofta i hemmet. I London mötte han Jenny Lind. – N var aktad av kolleger som Ericson, C Adelsköld och A v Rosen och skall ha varit en försynt person.

I N:s levnad speglar sig hela det tidiga 1800-talets teknikhistoria, från kanal till järnväg, från segelfartyg till ångfartyg, från hästdragna vagnar till ånglokomotiv. Han var en viktig länk i den revolutionerande omdaningen av kommunikationsväsendet i Sverige.

Författare

Dag Störtebecker

Arkivuppgifter

Brev från N i GUB o RA (till A v Rosen).

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Studieresa till John Ericssons Amerika 1848 (Kungliga väg- och vattenbyggnadskåren 1851–1937 ... red: R Smedberg, Sthlm 1937, 4:o, s 181-290).

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s registr 31 jan 1855 o 13 april 1866, RA.

C Adelsköld, Utdrag ur mitt dagsverks- o pro diverse-konto, 1–3 (1899–1900); J A Bodstedt, Historik över Sveriges småbanor ... 1862–1865 (1945); L v Celsing, C E N. Den glömde järnvägsbyggaren (1986); K W Gullers, L O Karlsson o C-A Alrenius, Statens järnvägar 125 år (1981); C E Nygren, Carlstads hist, 1 (1914); R Smedberg, K Väg- o vattenbyggmkåren 1851–1937 (1937); V Ståhle, Ensk järnvägars entreprenörer o arbetschefer 1802–1940 (1949); D Störtebecker, C E N – Sveriges förste järnvägsbyggare (Bebyggelse-hist tidskr 1986, nr 12); Underdånigt betänkande i fråga om anläggandet af en jernväg mellan Köping o Hult (1852); E Upmark, Nils Ericson, en minnesteckn (IVA. Tidskr för tekn- vetensk forskn, 1956, nr 7).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Edvard Norström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8414, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Störtebecker), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8414
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Edvard Norström, urn:sbl:8414, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Störtebecker), hämtad 2024-04-26.