J Axel Nyblæus

Född:1821-05-20 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1899-02-24 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Filosof, Filosofihistoriker


Band 27 (1990-1991), sida 658.

Meriter

2 Nyblaeus, Johan Axel, kusin till N 1, f 20 maj 1821 i Sthlm, Ad Fredr, d 24 febr 1899 i Lund. Föräldrar: barnhusläkaren MD Johan Eric N o Charlotta Rebecka Windahl. Studentex vid UU o inskr där 10 juni 39, disp pro exercitio 20 febr 50, FK 9 mars 50, disp pro gradu 16 april 51, mag 16 juni 51, doc i filosofins hist 16 febr 52, allt vid UU, adjunkt i filosofi vid LU 27 aug 53, prof i prakt filosofi 23 maj 5627 aug 86, led av mindre konsistoriet 6061, 6466, 7172, rektor ht 63vt 64, allt vid LU. LFS 78, LWS 78, LVA 79.

G 14 maj 1859 i Marstrand, Karlstens slottsförs, m Emilie Johanna Christina Hortensia Tauson, fil febr 1833 i Kristianstad, Garnisonsförs, d 8 aug 1901 i Lund, dtr till översten Johan Magnus T o Fredrika Margareta Ekstrand.

Biografi

Axel N studerade filosofi med C J Boström (bd 5) som lärare och blev snart en hängiven anhängare av mästarens läror. Boström ingrep personligen för att främja N:s karriär, och denne anförtroddes den makt-påliggande uppgiften att sprida boströmianismen i Lund, där den tidigare inte haft någon företrädare. Som föreläsare blev N uppskattad, men han torde ha betytt mer som filosofisk skriftställare där hans stilistiska talang kom väl till pass.

N:s politiska uppfattning präglades till en del av skandinavismen, som han med värme omfattat alltsedan uppsalaåren, och som han delade med sin kusin och livslånge nära vän Gustaf N (N 1). De skandinavistiska sympatierna bidrog till att Boströms statsfilosofiska konservatism hos N något uppmjukades och blandades med liberala in- slag. Att han likväl huvudsakligen stod fast vid den Boströmska ståndpunkten framgår bl a av hans skrifter Om statsmaktens grund och väsen (1864) och Om politisk frihet och sjelfstyrelse (1869). I anslutning till Boström och i polemik mot dem som hävdade folksuveränitetens idé förfäktade N åsikten att staten inte kunde "vara någonting blott timligt eller någon blott mänsklig uppfinning eller inrättning, utan måste hava någonting evigt eller gudomligt uti sig eller hava sin yttersta grund i den evige själv, i det gudomliga väsendet" (cit efter Nordin, s 67).

Om det i N:s statsfilosofi fanns ett inslag av liberalism var detta än mera prononcerat i hans religionsfilosofi. Här hade Boströms kritik av den teologiska ortodoxin berett vägen. I den strid som bröt ut kring Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus tog N parti för Rydberg. Till saken hör att han stod i ett vänskapsfullt förhållande till denne. N tog även Georg Brandes i försvar då denne gentemot danska religionsfilosofer hävdade förnuftets domsrätt i religiösa frågor. Överhuvud blev N en bundsförvant till dem som kämpade mot förstelnad teologisk dogmatism.

En polemik N invecklades i tilldrog sig särskild uppmärksamhet bland filosofiskt intresserade. Den gällde hans fejd med Hans Edfeldt (bd 12) och rörde Boströms uppfattning om Guds idéer. Edfeldt, som i likhet med N var en trogen Boströmlärjunge, hade i samband med utgivandet av första delen av dennes Skrifter (1883) gjort gällande att Boström förfäktat åsikten att inte bara Gud utan även hans tankar eller idéer vore oändliga. N bestred detta och hävdade idéernas ändlighet. Denna tämligen subtila fråga, som dock hade stor betydelse för tolkningen av den boströmianska filosofin, gav upphov till en intensiv skriftväxling dem emellan. N:s rival och kollega i Lund, den hegelianske filosofiprofessorn J J Borelius (bd 5), betecknade inte utan skäl striden som den Boströmska skolans "självupplösning" (Nordin, s 73).

Sina bästa krafter ägnade emellertid N det som var avsett att bli hans magnum opus: Den filosofiska forskningen i Sverige från slutet af adertonde århundradet, framstäld i sitt sammanhang med filosofiens all- manna utveckling (14, 187397). Detta storverk förblev ofullbordat men också som torso har det imponerande dimensioner. Syftet är att skildra den idealistiska filosofins utveckling i Sverige från dess uppkomst hos D Boëthius (bd 5) och B Höijer (bd 19) fram till dess fullkomning hos Boström. Grundtanken är att den djupare sidan hos Kant "först i Sverige erhållit en fullkomligare utveckling; och ehuru förtjänsten därav företrädesvis tillhör Boström, så tillhör den dock inte honom allena, utan även Biberg, Grubbe och Geijer, vilka alla med större eller mindre renhet, omfattning och energi uttala och göra gällande den tanke, som är den alltbestämmande grunden för Boströms världsåsikt". 1800-talets tidigare sv filosofi var således att se som en förberedelse för Boström. Det var först med honom som det tidigare tänkandet nådde full klarhet och renhet. För N var det en källa till patriotisk stolthet att just svenskarna lyckats nå en djupare insikt om det evigas betydelse. Den samtida europeiska filosofin var enligt hans mening inne i en förfallsperiod, där materialism och positivism blivit förhärskande. Sitt stora arbete ville han se som en missionsgärning. Han ville att det "likasom en Noaks-ark" skulle rädda de idealistiska sanningarna åt eftervärlden.

Då N på 1850-talet kom till LU var detta ännu ett fäste för hegelianismen. N kände sig också till en början utsatt för fientlighet från de lundensiska kollegernas sida. Till misstämningen bidrog att hegelianen Borelius mot N:s önskan utsågs till innehavare av lärostolen i teoretisk filosofi där. Med tiden utjämnades dock motsättningen. Förhållandet till Borelius och andra kolleger förbättrades. Samtidigt samlade N en egen lärjungeskara kring sig. Han hade glädjen att se sin främste elev P H Leander (bd 22, s 409) som sin efterträdare. N acklimatiserade sig i Lund och kom så småningom att räknas som något av lundaoriginal. En annan vän och lärjunge har skildrat hans yttre uppenbarelse: "Hans gång hade alltid någonting medvetet 'skönt' och detta föranledde glosor som 'dansmästaren' ;.. . En ledigt knuten halsduk, helst av livlig färg, de finaste skjortor (med fast krage och fasta manschetter), bredskyggig hatt, lång rock, hör till den bild jag har av honom när han, alltid ensam vandrade av och an i den breda kastanjegången på Lundagård" (Wulff, s 165). Sina sista tio år levde N som invalid sedan han drabbats av en förlamning.

Författare

Svante Nordin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s korrespondens i LUB. Utdrag av breven är publ i F Wulff, Ur A Nyblaei korrespondens (1921). Brev från N i GUB (bl a många till S A Hedlund), KB (bla till H Forssell, G O Hyltén-Cavallius o V Rydberg samt många till J A Ahl-strand o L Heap Åberg), LUB (bla till H Hamilton, G Ljunggren o E Tegnér samt många till E Nyblaeus o F Wulff), RA (bla till C T Odhner) o i UUB (bl a till H Edfeldt o H Hjärne samt många till C Säve).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Framställning af den philoso-phiska methodens utveckling från Kant till Hegel. Acad afh ... [preses:] F G Afzelius. 12. Upsala 1850-51. 38 s. Även: 18[50] 51. Bidrag till granskning af den hegelska dialektiken och dess princip "motsägelsen." Akad afh. 13. Upsala 1851. 50 s. [Preses; för docentur.] Även: ... Philosophisk afh. Om straffrätten. Akad afh. Lund 1852. 72 s. [Preses; för adjunktur.] Även: ... Philosophisk afh. [Nya uppl:] Om statens straffrätt. Undersökning från den boströmska filosofiens ståndpunkt. 2. öfver-sedda o förbättr uppl 1865. 80 s. 3. omarb o tillökta uppl 1879. 114 s. Om religionens betydelse och förhållande till philosophien. Akad afh. 14. Upsala 1853. 69 s. [Preses.] Även annan uppl. [Ny utg, försvarad vid Lunds univ:] Lund 1854. 72 s. Är en practisk philosophi möjlig efter Hegels verldsåsigt? Akad afh. Lund 1855. 124 s. Även: ... verldsåsigt? Critisk betraktelse. 1855. 2. uppl 1856. 127 s. Övers: Khvn 1855. Om professor Boströms filosofi och det filosofiska studiet i Upsala (NDA 1860, 20/5; sign A. N--s). Framställning och granskning af Äristote-les' lära om det högsta goda. Inbjudningsskrift till den högtidlighet, hvarmed professorn ... Gustaf Knut Hamilton kommer att i embetet inställas. Af ... rector. Lund 1863. 4:o. 33 s. [Undert.] [Omtr se nedan 1878.] Om statsmaktens grund och väsende. Med anledning af [P J] Proudhons skrift: "Les confessions d'un révolutionaire". 12. Lund 1864. 4:o. [Undert.] 1. Inbjudningsskrift till ... Niklas August Tengberg ... 61 s. 2. ... Albert Theodor Lysander ... S 6081. Även sep såavs 158 o nytr av s 6079 jämte komplettering som s 59112, under samma titel o beteckn hl. — Till bevistande af rectors-ombytet vid Kongl. Carolinska universitetet den 1 juni 1864 inbjudas ... Lund 1864. Fol. (9) s. [Undert; med redogörelse för läsåret.] En Bog af N. Mejdell. Christiania 1864 ... [recension] (Nordisk tidskrift, [årg 1,] 1866, Lund, s 485-493). - Om den religiösa tron och vetandet (ibid, 2, 1867, s 5092; sep o omtr se följande). Theodor Parker och den religiösa frågan (ibid, 3, 1868, s 137169, 217275; tills med föreg även sep, 1868, 166 s, o i omtr, se nedan 1872). Om Puffendorfs plats i nyare praktiska philosophiens historia. [Rubr.] [Lund 1868.] 4:o. 56 s. [Undert.] (Inbjudningsprogram till den philosophiae doktorspromotion hvilken ... kommer att förrättas den 29 maj 1868 af promotor, Lund 1868 [:1]; även: Lunds universitets andra secularfest maj 1868, Lund 1868 [:6]; omtr se nedan 1878.) Några ord om folkupplysningen i Sverige [rec av O Eneroth, Om folkskolan i Sverge] (Post- och inrikes tidningar, 1869, Sthlm, 28/5 o 1/6). -Om politisk frihet och sjelfstyrelse. 12 (Nordisk tidskr, 4, 1869, s 401415, 500567; även sep, 82 s, o omtr, se nedan 1878). Om materialismen (populär föreläsning i Lunds akademiska förening d. 30 mars 1870) (ibid, 5, 1870, s 289314; omtr se nedan 1872). Striden om Kristi gudom emellan herr V. Rydberg och biskop Beckman. Öfversigt o anmärkningar (Svensk tidskrift för literatur, politik och ekonomi, 1870, Sthlm, s 359379, 540565; d:o). - Pontus Wikner: Undersökningar angående den materialistiska världsåskådningen ... 1870 [rec] (ibid, 1871, s 291294; undert A. N.). Om den religiösa tron och vetandet. Theodor Parker ... Striden om Kristi gudom ... Trenne religionsfilosofiska uppsatser, ånyo utg, jämte en föreläsning om materialismen. Lund 1872. 230 s. [Förut i Nordisk tidskr 1867-68 o 1870 samt Sv tidskr 1870.] [Ny utg:] Trenne religionsfilos upps ... Jämte ... 2. uppl 1874. 229 s. Den filosofiska forskningen i Sverige från slutet af adertonde århundradet, framstäld i sitt sammanhang med filosofiens allmänna utveckling. D 14. Lund 187397. 1. Afd 12. 187375. 1:1. V, 321 s. 2. delvis omarb uppl 1879. V, 337 s. 1:2. VIII, 519 s. 2. Afd 1*. Schelling. Leopold. Tegnér. - Geijer. 1881. XIV, 666 s. 3. Jacobi. - Schleiermacher. Biberg. Grubbe. Afd 1-2*. 1886-[93]. 3:1. 1886. IX, 206 s. 3:2. (Biberg ...) 1888[-93]. 406 s. 4. Christopher Jakob Boström. Afd 1 -2. 189597. 130, 76 s. [Ur 3:] Esaias Tegnér, hans öfvertygelser i religiösa o filosofiska ämnen jämte en öfver-sigt af hans uppfostringslära. Lund 1882. 84 s. Några ord om förhållandet mellan kyrkan och staten (Svensk tidskr 1875, s 540-549). -Trenne filosofiska uppsatser ... 1. Om politisk frihet och själfstyrelse. 2. Om Pufendorfs plats i nyare praktiska filosofiens historia. 3. Aristoteles' lära om det högsta goda. Ny öfversedd uppl Lund 1878. 186 s. [Förut i Nord tidskr 1869 samt Inbjudningsskrift ... 1868 o 1863.] - Geijer, Erik Gustaf (Nordisk familjebok, bd 5, Sthlm 18[81] 82, sp 978-987; sign A. N.). Grubbe, Samuel (ibid, 6, 18[82]83, sp 4956; d:o). Höijer, Benjamin ... (ibid, 7, 18[83-]84, sp 341350; d:o). Skrifter af Christopher Jacob Boström utg af H. Edfeldt. Första delen ... [rec] (Ny svensk tidskrift, 1884, Lund, s 3063; även sep, Lund 1883, 36 s: Om den boströmska filosofien. Några ord; omtr nedan 1885). Om Boströms idélära och hans därmed sammanhängande förklaring af den sinliga verlden. Anmärkningar med anl af docenten H. Edfeldts skrift: Några ord om den boströmska filosofien. Ups 1884. [Rubr.] Lund 1884 [omsl]. 40 s. ([Omsl:] Ny svensk tidskr 1884, Extra-häfte.) Omtr se följ. Tvänne uppsatser om den boströmska filosofien. 1. Om den boströmska filosofien. 2. Om Boströms idélära. ... Jämte ett föredrag om Andr. Rydelius. Lund 1885. 82 s. [Föreg 2 arb samt promotionstal 1883.] Bidrag till en karakteristik af den boströmska filosofien. Några blad. Lund 1892. 4:o. 20 s. Omtr: Åt minnet af Christopher Jacob Boström 17971897, Festskrift .... Sthlm 1897, s 117. Lars Anton Anjou. En minnesruna (Från upländsk bygd, utg af Uplands nation, Sthlm 1899, 4:o, s 9 f). - Bref till Egon och Siri Zöller ... Urval [av G. J. K(eijser)]. Sthlm 1909. 37 s. (Smärre skrifter utg af Boströmsförbundet, 8.)

Utgivit: Handlingar rörande förslag till återbesättande af en ledig philosophisk professur i Lund. Lund 1866. 232 s. [Egna yttranden s 521, 64-80, 174226.] S Grubbe, Filosofiska skrifter i urval. Bd 17. Lund 187684. (57 tills med R Geijer.) 12. Praktiska filosofiens historia, d 12. 187677. VI, XII, 365 s, XV, 502 s. 3-4. Filosofisk sedelära, d 12. 187880. V, 307 s, VII, 369 s. 5. Inledning till en föreläsningskurs i teoretisk filosofi. Fenomenologi eller om den sinliga erfarenheten. 1882. 324 s. 6. Ontologi eller om det absoluta urväsen-det. 1882. 204 s. 7. Det skönas och den sköna konstens filosofi. 1884. X, 508 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 23 maj 1856, nr 31, RA.

H Ahlenius, Georg Brändes i sv litt (1932); N Elvander, Harald Hjärne o konservatismen (1961); P J H Leander, J A N (Lunds dagbl 1 mars 1899); LUM 1899 (1898-99); S Nordin, Den Boströmska skolan o den sv idealismens fall (1981); E Rodhe, Den religiösa liberalismen (1935); S E Rodhe, Boströms religionsfilosofiska åskådn (1950); K Sorainen, Höffdings brewäxl med nord personligheter, 2 (NT 1969); E Tegnér, Minnen o silhouetter (1974); F Wulff, A o Gustaf N (Under Lundagärds kronor, 2, 1921).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Axel Nyblæus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8435, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8435
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Axel Nyblæus, urn:sbl:8435, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se