Nycander, släkt



Band 27 (1990-1991), sida 681.

Biografi

Nycander, släkt, härstammande från Petrus N (d 1679), vilken inskrevs i UUM 1668 såsom "Petrus Laurentij N", prästvigdes 1670, var eo lärare i logik vid Strängnäs gymnasium 167275 och v pastor i Stigtomta, Söd, 1675 samt blev rektor för Nyköpings skola 1677 (tf 1675). Enligt UUM hade han betyg från Åbo, vid vars universitet "Petrus Laurentii Suderm" inskrivits 1661, och i vars konsistorieprotokoll "Petrus Laurentij Nycopensis" namnes 1667; han kom alltså ursprungligen från Nyköping. Hans son kh Petrus N (16771716) i Stigtomta gifte sig med sedermera publicisten Lars Salvius' mor, som efter N:s död gifte om sig med en kaplan i Tavastland. Den ene av hennes söner med Petrus N, Petrus N (171388), var från 1740 kaplan i Iniö i Åbo skärgård.

Den andre sonen, underlöjtnanten Nils N (171481) i Hfors, blev far till Carl N (17571826). Denne deltog i sjöslagen vid Fredrikshamn och Svensksund 1790 och var 17931808 kommendant på Hangö. Sistnämnda år kom han vid Sveaborgs kapitulation i rysk fångenskap, varifrån han efter fredsslutet 1809 återkom. Från 1810 till sin död var N kommendant på Karlstens fästning vid Marstrand utom 181314, då han tjänstgjorde som fortifikationschef i Stralsund. 1813 blev han överste i armén. I äktenskap med en dotter till översten Jean Axel Hägerflycht (bd 19, s 605) fick N elva barn, av vilka fyra söner och tre döttrar överlevde sina föräldrar.

Den yngste av dessa söner var kapten Johan Oscar N (181370). Oscar N, som var fortifikationsbefälhavare på Karlsten 185564 och på Gotland 186468, var far till Oscar Emil N (18591927). Emil N blev fil kand i Uppsala 1879 och var 1879–81 amanuens vid kemiska laboratoriet där, 1882–84 extra geolog vid SGU och 188689 kemist och bakteriolog vid en jästfabrik i Wandsbek vid Hamburg. Han var därefter verksam som konsulterande kemist och uppfinnare inom jästindustrin, fick åtskilliga patent och anlitades för införandet av nya jäsningsmetoder eller vid uppförandet av jästfabriker i de flesta europeiska länder. 1909 emigrerade N till Australien, där han tillsammans med en N M Thomson anlade en jästfabrik i Melbourne. Den blev ett betydande företag, som han ledde till sin död. N testamenterade en stor del av sin efterlämnade förmögenhet till UU för främjande av forskningar i kemi, fysik, astronomi, geologi och biologi.

Oscar N:s äldste bror, kapten Carl Axel N (1796–1860), som deltagit i fälttåget mot Norge 1814, blev i äktenskap med en faster till sulfitfabriksbyggarna Magnus och Nils Hanson (bd 18, s 256) morfar till generallöjtnanten Axel v Matern (bd 25, s 243) och far till Carl Magnus N (18311909). Carl N avlade officersexamen 1849 och blev löjtnant 1855 men tog avsked redan 1857. Han hade 1853 utexaminerats från GCI och blev 1859 gymnastiklärare vid Uddevalla lägre elementarläroverk. 1861 grundade N i Khvn det första sjukgymnastiska institutet i Danmark, som han med framgång ledde till 1871, och 1866 fick han av sv regeringen professors n h o v. Senare hade han liknande institut i Bryssel 187178, Bremen 187882 samt Hannover och Norderney 188295. 1895 grundade N i Gbg en mindre läroanstalt för utbildning av sjukgymnaster, som han innehade till sin död. Han publicerade också flera skrifter om sjukgymnastik på danska, franska och tyska. Äldre bror till honom var kapten Axel Reinhold N (18281903). Axel N var 186694 ombudsman för K o Hvitfeldtska stipendieinrättningen, vars egendom Åby i Tossene socken i Bohuslän han arrenderade från 1856 till sin död. Han var också landstingsman och ledamot av Göt:s hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Bland hans sex till vuxen ålder levande söner var författaren Fredrik Axel N (N 1).

Carl Axel och Oscar N:s bror Berndt Otto N (181169) blev 1837 löjtnant och extra lärare vid Teknologiska institutet i Sthlm, där han 1839 fick förordnande som lärare i teknisk mekanik, 1847 befordrades till professor i matematik och mekanik samt 1848 blev sekreterare. Samtidigt var han lärare i ångmaskinlära vid navigationsskolan i Sthlm från 1842 och i beskrivande geometri och perspektiv vid FrKA från 1844. 185255 publicerade N en sv bearbetning av den tyske professorn Julius Weisbachs lärobok i teknisk mekanik. 1855 blev han chef för civildepartementets nyinrättade byrå för kontrollen av brännvinsförfattningarnas tillämpning, och han publicerade Om brännvinsprofvaren och dess användning (2 uppl 1858 och 1867). N var också ordförande i 1863 års skeppsmätningskommitté och i 1864 års kommitté angående ordnandet av pensionsväsendet för folkskollärarna och deras anhöriga. 186468 var han ledamot av Sthlms stadsfullmäktige. Brev till N finns i KB och i deposition i UUB. Hans första hustru var den som dagboksförfattare bekanta Marie Louise af Forsell (bd 16, s 313). I sitt andra äktenskap blev N far till den i Lima i Peru verksamme grosshandlaren Berndt Axel N (18581907).

Äldre helbror till Berndt N var Oscar Johan Theodor N (18571932). Oscar N utexaminerades från Teknologiska institutet 1877 och var maskinkonstruktör vid ab Atlas i Sthlm 188191, varefter han 1892 öppnade egen konsulterande ingenjörsbyrå för ånganläggningar. Han var VD för Nya ångslupsab 18921900, för Nya ångslups-ab Smedsudden 190032 och för Sthlms badhus ab 190217, sekreterare i styrelsen för Mellersta och norra Sveriges ångpanneförening 18971917, VD för denna förening 191730 samt ledamot av redskaps-provningsnämnden vid Ultuna lantbruksskola 1899 (suppleant 1897)1920. För sina insatser i denna nämnd blev N LLA 1902, och från 1912 till sin död var han ordförande i LA:s mekaniska avdelning. 191117 var han högerledamot av Sthlms stadsfullmäktige. N publicerade en bok om sin släkt (se nedan), en bok om sin svärmors släkt Norraeus-Hanson-Hasselgren (1917; jfr bd 18, s 256 f och 326 f), jubileumsskriften Mellersta och norra Sveriges ångpanneförening 1897 14/6 1922 (1922) och en bok om sin farbrors svärsons släkt v Matern (1925; jfr bd 25, s 242 f). Hans stencilerade ms "Hågkomster från mitt förflutna liv. Anteckningar om händelser från tiden 18571927" och "Komplement till Hågkomster från mitt förflutna liv" finns hos hans dotterdotter speciallärare Ingrid Östlund, Viggbyholm, Täby, Sth (jfr Pihl Atmer; xeroxkopia i RA).

N:s son med dr Erik Gunnar N (N 2) var far till chefpsykologen inom Sthlms socialförvaltning fil dr Berndt Gösta N (192983) och till chefredaktören vid DN fil lic Svante N (f 1933).

Författare

HG-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Oscar N, Släkten N (1909); Örnberg, 1 (1885; tr 1884).

Petrus N (d 1679): Consistorii academici Aboen-sis äldre protokoller, 3 (1898); A Falk, Strängnäs gymnasiums hist (Regium Gustavianum gymnasium Strengnense 16261926, 1926), s 75; J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); V Lagus, Åbo akademis studentmatr, 1 (1891); Oscar N, Johannes Palmberg (PHT 1906); K af Schmidt, Anteckmar om Röne härad, 1 (1896); G V Schotte, Bidr till Nyköpings elementarlärov:s hist, 4 (1887), s 12; UUM 1 (19001911), s 201.

Petrus N (d 1716): Lagerholm, a a; K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); Strängnäs hm, 23 (189899).

Petrus N (d 1788): Lagus, a a; C H Strandberg, Åbo stifts hm, 12 (183234).

Nils N: U Johanson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé o flotta 1755 (1976).

Carl N: M 870, 892 o 1124, RA; Fortifik 4:1 o 5:1; KrVAH 1826 (1826), s 286; A T Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843); S M Waller, Georg Carl v Döbeln (1947).

Johan Oscar N: Fortifik 5:1. Oscar Emil N: O R Landelius' utlandssv saml: Australien, SBL:s dep i RA; T M[ånsson], Oscar Emil N (SMoK 5, 1949); Urkunder o författn:ar ang donationer o fonder vid UU, 3 (1938).

Carl Axel N: Oscar N, Släkten Norraeus-Han-son-Hasselgren (1917); dens, Adl ätten N:o 1963 v Matern (1925); C A Tiselius, Bohusläns märkligare gärdar, 2 (facsimiluppl 1980); W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns reg 1661-1920 (1922).

Carl Magnus N: TU 7:86 o 85:28, KB; GCI:s hist 1813-1913 (1913), s 351; Hulthander; C T Kocken, Biogr uppg:er om officerare o likställda vid ... K Västgöta reg (K Västgöta reg, 2, 1948); D L[indber]g, Carl Magnus N (SMoK 5, 1949); G Moberg, Sv gymnastikens märkesmän (1920).

Axel Reinhold N: TU 7:86, KB; Hulthander; C A Tiselius, Bohusläns gamla adl gods o sätesgårdar (1925); Zetterberg o Uddgren, a a.

Berndt Otto N: C M Björnstjerna, Berndt Otto N (KrVAH 1869, s 95 t); O Gasslander, J A Gripenstedt (1949); [G A Gustavsson o E Hägg,] Sthlms ångbåtssjöfart (1933); P Henriques, Skildnar ur KTH:s hist, 1 (1917); Hulthander; K Göta artille-rireg, 2 (1962); V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863-1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); Oscar N, Släkten Rut-terskjöld, dess ursprung o närmaste anförvanter (PHT 1922); E Thyselius, Förteckn öfver komité-betänkanden afgifna under åren 180994 (1896); J Wessman, Sthlms navigationsskola (Navigationsskolornas hist, 1941).

Berndt Axel N: Oscar N:s ms Hågkomster från mitt förflutna liv (xeroxkopia i RA); TU 7:86, KB.

Oscar Johan Theodor N: Per N:s ms Flydda dagar, hos civiling Curt N, Täby (xeroxkopia i RA); K F Adelsköld, Oscar N (LAH 1932); E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 191120 (1952); G I[n-debetou], rec av N:s bok Släkten N (PHT 1909); Th L[indgren], Oscar Johan Theodor N (SMoK 5, 1949); Millqvist, a a; Oscar N, Mellersta o norra Sveriges ångpannefören 1897 14/6 1922 (1922), s 17, 19, 23 f, 102 o 116; A K Pihl Atmer, Sommarnöjet i skärgården (1987); rec av N:s bok Adl ätten N:o 1963 v Matern (PHT 1925); SPG; Sthlms stadsfullm 1913-38 (1938); B Sundin, Ingenjörsvetensk:s tidevarv (1981); SvTeknF, R Tomson, Etik o politik, 1 (1962); Väd 1931 (1930).

Berndt Gösta N: I Lauritzen, Gösta N död. En modern don Quijote (DN 14 jan 1983); dens, Gösta N till minne (SvD 25 jan 1983).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nycander, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8453, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2021-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8453
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nycander, släkt, urn:sbl:8453, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2021-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se