Alf T Nyman

Född:1884-03-12 – Farhults församling, Skåne län
Död:1968-06-27 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Filosof


Band 27 (1990-1991), sida 727.

Meriter

Nyman, Alf Tor, f 12 mars 1884 i Farhult, Malm, d 27 juni 1968 i Lund, Domk. Föräldrar: komministern Peter N o Ragnhild Wallengren. Mogenhetsex vid h a l i Helsingborg 30 maj 02, inskr vid LU 13 sept 02, eo amanuens vid fysiolog instit där vt–ht 06, FK där 31 maj 07, studier i estetik vid LU o i Berlin, München o Khvn 07–09, FL vid LU 31 maj 13, disp 26 maj 14, FD där 28 maj 14, musikanmälare i Sthlms Dagbl 15–18, i Sydsv Dagbl Snellposten (SDS) 20–26, doc i teor filosofi vid LU 9 febr 18, v ordf i Filosof fören i Lund 22–26, ordf där 2730, tf prof i teor filosofi vid LU 1 febr 27, prof i samma ämne där 31 dec 29–1 juni 49, medred i Musikkultur 28–29, insp vid Helsingborgs-Landskrona nation i Lund 46–49. – LVSL 20 (ordf 3438), LHVL 31 (ordf 49).

G 17juni 1914 i Helsingborg m Rut Ingeborg Jarl, f 13 mars 1895 där, dtr till skomakaren Peter Persson J o Charlotta Westerlund, samt fosterdtr till N:s föräldrar.

Biografi

1930 publicerade Alf N i Studier tillägnade Efraim Liljeqvist en uppsats med titeln Lundensisk filosofi genom tvenne århundraden. Den utkom året efter hans utnämning till professor i teoretisk filosofi. Utnämningen hade föregåtts av en strid av ovanlig styrka och hätskhet. I grunden var det fråga om en maktkamp mellan den Hägerström-Phalénska Uppsalaskolan och den lundensiska filosofitraditionen. N kände säkert ett stort behov av att finna sina filosofiska rötter och att visa hur väl han passade in i sitt universitets traditioner. Han ansåg att det utmärkande för den lundensiska filosofin var en stor öppenhet för nya internationella strömningar, vilket lett till misstro mot skolbildningar och till tolerans mot oliktänkande. Hans Larsson (bd 22) menade t ex att begreppen, bara man reflekterade djupare över deras verkliga innehåll, visade en tendens att konvergera. Lundafilosofin var alltid beredd att finna nya vägar för tänkandet. Den hade vidare varit mån om ett nära samarbete med psykologin. Vid problemlösning hade den sökt sätta in frågan i ett historiskt sammanhang men inte bara i ett sådant. Den hade även velat se sina lösningar ur en social och politisk synpunkt. Lundafilosoferna hade slutligen ofta intresserat sig för estetiska frågor. Det kan knappast råda något tvivel om att den bild N ger av sitt universitets filosofi också är en beskrivning av den egna filosofiska ambitionen.

N:s främste lärare var Hans Larsson, och denne har han ägnat ett flertal studier. Viktigast bland de filosofer som vid sidan av Larsson har bestämt N:s tänkande är Hans Vaihinger, skaparen av den fiktionalistiska filosofiska riktningen eller Als-Ob-filosofin. Vid sidan av dessa två kan man även nämna dansken Harald Höffding, vars filosofi i likhet med Larssons var präglad av humanistisk tolerans. Höffding var även historiskt intresserad, och det intresset delade han med både Larsson och N. Men N:s intresse var knappast ett intresse enbart för den historiska kunskapens egen skull: han såg snarare i historien ett instrument med vars hjälp systematiska frågor kunde få en vägledande belysning. Hans systematiska böcker är fulla av mer eller mindre korta historiska notiser.

N:s viktigaste filosofihistoriska verk är Kants väg (1919), en relativt så långt möjligt lättfattlig framställning av Kants filosofiska utveckling. Den har lästs av tusentals blivande teologer och filosofer som kursbok. Kants väg ledde fram till antinomiernas återvändsgränd. En antinomi kan bestämmas som rymmande två inbördes motsägelsefulla satser, som var för sig kunde vara sanna. Antinomin uppstår när man går över fenomenvärldens gräns och gör metafysiska utsagor om tingen i sig. Hans Vaihinger menade att vetenskapen kunde använda antinomierna om man till utsagan lade ett som om. Vi kan vetenskapligt utgå från att världen har en första orsak eller som om världen är evig, och vi kan handla som om viljan är fri, men vi kan även göra teorier som om allt mänskligt handlande är bundet av kausallagar. Antinomierna förvandlas då till kunskapsvinnande verktyg. Denna Vaihingers uppfattning kompletterade N med Hans Larssons term begreppsodling. Den innebär att vetenskapsmannen renodlar ett begrepp, dvs rensar ut vissa bestämningar för att på så sätt få ett bättre grepp om den omedelbara verkligheten. En vetenskapsman kan då, på samma sätt som gällde för antinomierna, använda begrepp som inte går att motsägelselöst förena. Dessa begrepp kan, detta till trots, vara nyttiga ur vetenskaplig synpunkt. De renodlade begreppen har dock inte samma metafysiska perspektiv som antinomierna. I Gränsbegrepp och renodling inom vetenskapen (1951) ger N en sammanfattning av sin syn på de vetenskapliga begreppens struktur. Han menar att man får ett bättre grepp om det logiska tänkandet om man uppfattar det som ett skeende i rummet. I sina stora verk Rumsanalogierna inom logiken (1926) och Schema och slutsats (1928) gör han gällande att rumsanalogier är något för det mänskliga förståndet konstitutionellt.

N fullföljde den lundensiska traditionen även i fråga om sitt intresse för estetiska frågor. Henrik Schück har gjort gällande att han fördrivit estetsnobbar från både Lund och Uppsala. För Lunds vidkommande var det en sanning med modifikation. Där visade både konsthistorikern Ewert Wrangel och litteraturhistorikerna Fredrik Böök (bd 7) och Albert Nilsson (bd 26) ett påfallande intresse för estetiska teorier, och inom filosofin var estetiska frågor ofta i brännpunkten i Hans Larssons debatter. Det för N specifika var att han närmade sig skönhetsproblemet från musikens sida. Han var under många år musikkritiker i Sthlms Dagblad och SDS. Han visade även stor uppmärksamhet mot skönlitteraturen. Det framkommer i ett flertal skrifter vars tankegångar sammanfattas och exemplifieras i det stora verket Begreppet lyrisk erfarenhet (1958). I det, liksom tidigare i Gränsbegrepp och renodling, illustrerar han sina teser med en rad intressanta exempel. Han anser själv att han kan precisera den lyriska erfarenheten som en parallell till den religiösa så som den amerikanske filosofen och psykologen William James beskrivit fenomenet.

Skönhet uppfattar N som en speciell kvalitet hos objektet. Han kallar skönhetsvärdet en tertiär kvalitet, en term som är relativt vanlig bland anglosaxiska filosofer. Som god neokantian måste han mena att jaget genom sin syntetiska aktivitet bygger upp objektet med hjälp av primära, sekundära och tertiära kvaliteter. Intensiteten återspeglar sig i den litterära skapelsen men även i återskapelseprocessen. Den starkaste upplevelsen är unio aestetica, som till sin natur kommer nära den religiösa enhetsupplevelsen. N utsäger det aldrig helt klart, men hans mening måste ha varit att diktens skapelseprocess måste upprepas av läsaren.

N deltog livligt i den idé- och kulturpolitiska debatten. I Nazism, caesarism, bolsjevism (1941) underkastar han de totalitära ideologierna en obarmhärtig analys. Ideologin är för de makthavande en nyttig väv av illusioner. Man handskas med ideologin som om dess teser var sanna. Ideologin kan vara en nations livslögn. Den kan vara både nyttig och skadlig. En ideologi blir farlig när den medvetet utnyttjas av makthavare i deras politiska kamp. Det är vad som skett, menade N, med tidens totalitära ideologier. Ideologierna är både kulisser och lockelser. N:s egen samhällssyn kan betecknas som liberal. Efter demokratins seger över nazismen noterade han därför med oro tendenser till masskultur. Denna oro visade han i skriften Bildning, elit, massa (1946). Där slår N vakt om de originella geniernas rätt att utveckla sin särart och konstaterar att det moderna samhället otvivelaktigt har ett stort behov av genier. Han var inte säker på att det behovet kunde fyllas, och framför allt fruktade han att man inte skulle inse nödvändigheten av kreativa genier. I det avseendet visade han en viss pessimism.

N var som akademisk lärare en .god, kanske en smula teatralisk föreläsare. Som examinator var han ytterst noggrann. Hans tentamina tog mycket lång tid. N har bakom sig en mycket stor produktion. Förutom de omnämnda skrifterna kan framhållas: Kunskapsbiologi och deskriptionsteori hos Richard Avenarius (1914), Metafor och fiktion (1922), Nutidstänkande (1927), Nya vägar inom psykologien (1934), Själsbegreppets förvandlingar (1943), Hans Larsson, en svensk tänkareprofil (1945) och Experimentet, dess förutsättningar och gränser (1953).

Författare

Torgny T Segerstedt



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv (ca 5 m ms, memoarer, brev, excerpter, klipp mm) i LUB. Brev från N i GUB (bl a till A Boéthius o T Segerstedt), KB, LUB (bl a till V Ekelund) o i UUB (bl a till Josef Eriksson o Gregor Paulsson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1899-1949 se bibliografi av E Starfelt i Theoria, a Swedish journal of philoso-phy and psychology, vol 15. A philosophical mi-scellany presented to A N ..., Lund ... 1949, s 398–423. Vidare: Nya vägar inom psykologien. [1934.] 4. uppl Sthlm 1949. 328 s. 5.-6. uppl 1951, 1955. [Ny utg] 1968. 206 s, 2 pl-bl. Övers: Die Schulen der neueren Psychologie, Bern & Stuttgart [1966], 258 s, 4 pl-bl. – Tacksamheten / Avunden / Uppriktigheten (Radiobiblioteket [förtitel], 12. J Landquist, A N, T Sandström, Laster och dygder, radioföredrag 1947–48, 2. uppl Sthlm 1949, s 61–98). – Teoretisk filosofi (Studiehandbok för de studerande inom filosofiska fakulteten vid Universitetet i Lund, II A. Humanistiska sektionen, [ny utg] Lund 1949, s 166– 169; anon). – Sur les notions descriptives et les notions "décantées" (Library of the tenth international congress of philosophy, vol 1. Proceedings of the tenth ... Amsterdam, Aug 11–18... [även fr titel], vol. 1, Amsterdam 1949, s 24–26). – Das Experiment, seine Voraus-setzungen und Grenzen (Zeitschrift fur philoso-phische Forschung, Bd 4, 1949, Meisenheim/ Glan, s 80–96). – Hans Larsson, Psykologi, 7. uppl, utarb under samverkan med A N. [1938.] 5. tr 1951. 160 s. 6. tr 1959. – Tankefel och tankefällor. Kåserier i logik. [1941.] 2. uppl Lund 1951. 103 s. 3., översedda o tillökade uppl 1960. 96 s. – Gränsbegrepp och renodling inom vetenskapen. Exempel - analyser - teori. Lund 1951. 199 s. (LUÅ, N. F., avd 1 [Teologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 47, nr 1.) – "Religiös", men "icke-kristen" (Kristen - icke kristen, personliga deklarationer, Sthlm 1951, s 111-121). – Egil Rasmussens doktorsdisputas "Kunstneren og samfunnsbildet". Inlegg av de ordinaere opponenter ... 1 (Edda, nordisk tidsskr for litteraturforskning, bd 51, 1951, Oslo, 4:o, s 34–58). – Samhällsnytta och psykologi. En pedagogik för växande o vuxna. Sthlm 1952. 306 s. Övers: Men-nesker imellem, Khvn 1953, 189 s. – Experimentet. Dess förutsättningar o gränser. En systematisk studie o en kommentar. Lund 1953. 278 s. (LUÅ ... 1:49:3.) – Om den demokratiska frihetens gränser (Vad menar du med demokrati? ... Referat o akter från diskussionen om demokratibegreppet hos Sällskapet Per Aspera i red av G Landberg, [Sthlm, tr] Upps 1953, s 85-100; utvidgat). – La vita di Soeren Kierkegaard alla luce della moderna ricerca (Scritti di sociologia e poli-tica in onore di Luigi Sturzo, vol 2, Bologna 1953, s 581–598; även sep, 18 s). – La regina Christina di Svezia e la Rochefoucauld alla luce di nuovi documenti (Atti e memorie del PArcadia, accademia letteraria italiana, Serie 3a, vol 2, Roma 1954, s 156–171). – Come son risolti i problemi filo-sofici. [Rubr: Saggio tipologico.] Torino 1955. 20 s. [Ur Filosofia s å.] (Studi e ricerche di storia della filosofia 17.) – Att umgås med böcker / Om kulturens ursprung och väsen (Kulturen och vi, en bok med kunskap för alla, [1,] Malmö 1955, 4:o, s 9–51). – En kontrovers om lycka och anpassning. Ett Spencertema hos Vitalis Nor-ström o Hans Larsson (Insikt och handling, Studier utg av Hans Larsson samfundet, 1, Lund 1955, s 37-60). – Utflykter i idévärlden. Från Sokrates till Korzybski. Malmö 1956. 246 s. – Exilens filosofi. En studie i Thomas Thorilds "Arkimetri". Lund 1956. 60 s. (LUÅ ... 1:52:4.) – Il sistema d'assiomi della psicologia classica. Torino 1956. 20 s. [Ur Filosofia s å.] (Sguardi sulla filosofia contemporanea, 6.) – Hugo Dingler. Die Ex-haustionsmethode und das Prinzip der "Ein-fachstheit" (Hugo Dingler: Gedenkbuch zum 75. Geburtstag ..., Munchen 1956, s 153-172). -En rysk Chateaubriand: Pjotr Caadajev (Religion och kultur, årg 27, 1956, Upps o Sthlm, s 109–119). – Vad vi behöva – och vad vi kunna undvara. Några anteckn vid Vitalis Norströms religionskritik (ibid, 28,1957, s 97–103, 116 –123). – Kireievski –Schelling–Kant. Torino 1957. 24 s. [Ur Filosofia så.] (Studi e ricerche ... 23.) – Antonio Rosmini en la Scandinavie (Atti del con-gresso internazionale di filosofia Antonio Rosmini (Stresa-Rovereto 20-26 Iuglio 1955), Fi-renze 1957, s 935–950). – Begreppet lyrisk erfarenhet. Kunskapsteoretiska o estetiskt-psykol studier i symbolistisk o realistisk diktning. Lund 1958. 423 s. (SHVL, 55.) - États scandinaves (Les grands courants de la pensée mondiale con-temporaine ... Panoramas nationaux, 1, Milan [1958], 4:o, s 373–420). – Évidence logique et évidence géométrique. Considérations de conceptuologie historique et de logique expérimen-tale. Lund 1959. 120 s. (HVL, Scripta minora/ Studier, 1958–1959, 2.) – Lanozione di esperi-enza lirica. [Rubr.] Torino [1959?]. 7 s. [Omsl.] (Studi di estetica 9 [omsl].) – Vandringar med Sokrates. [Lund, tr] Gbg [1961]. (21) s. – Induktion och intuition, ett Hans Larssontema med variationer (Insikt och handling ..., 4, Lund 1962, s 61–78). – Existentialismen – andlig farsot i de båda världskrigens tidsålder (Anno 61, årskalender Malmö 1962, s 308-318). -Croce, Hegel, Avenarius. Contribution å 1'histo-ire du motif de la fiction (Philosophical essays. Dedicated to Gunnar Aspelin Lund 1963, s 137–151). – Inledning (Biblioteca di cultura ..., Collana di filosofia, storia e varia umanitå, 1. B Croce, Estetiskt breviarium ... Övers från originalet av Klara Johanson, [ny utg] Sthlm 1963, s 7–22). – Studentnationen som grupp och gruppliv (Nation och hembygd, Helsingborgs-Landskrona nation 1890–1965, Lund 1964, s 16–20). – Italienskt tankeliv genom tvenne århundraden, 1760-1960. Bd 1-2. Lund 1965. 419j 448 s. (Acta Universitatis Lundensis [f d LUÅ], Sectio 1:1, bd 1–2.) – Liknelser och metaforer i "Divina commedia" (Dante i Sverige. Jubileumsskrift till 700-årsminnet av Dante Alighieris födelse ..., [Sthlm, tr] Lund 1965, s 52–73). – Från demokrati till teknokrati? En samhällskritik o en samhällsspådom hos Ugo Spirito (Insikt och handling ..., 6, Lund 1966, s 26–61). – Vardagsvett och vardagsvers [hos Goethe] (Studiekamraten, årg 47, 1965, Lund, 4:o, s 186–188). – Lundensiskt decennium 1902-1912 (Sydsvenska dagbladets årsbok, 1967. B Cron-holm mfl, Lund: 5 studenter, 2 sekler, Malmö 1966, 4:o, s 51–93). – Om s. k. beskrivande och renodlade begrepp. En metodologisk betraktelse i anslutning till renodlingsmotivet hos Hans Larsson (Insikt och handling..., 7, Lund 1968, s 95–119). – Människor längs vägen. [Omsl:] Profiler ur hågkomsten. Lund 1971. 132 s. – Företal i Y. Hagstrand, Forskande filosofi, Lund 1962, o R Ekman, Estetikens historia från sjuttonhundratalets början till och med Goethe, Lund 1963; artiklar i: Svensk uppslagsbok, bd 1–[31], Malmö 1929–37 (om film, litteraturhist, musik o teater, i redaktionskomm för bd 1–14, 1929–37), även senare tr, 2. uppl 1947–55, d:o, Nordisk familjebok, 4. uppl, bd 1–22, Malmö 1951-55 (med-red), d:o; Enciclopedia filosofica, 1–4, Venezia-Roma 1957–58, 4:o (om dansk, norsko sv filosofi); bidrag i: Iduna, Organ för Helsingborgs h. allm. läroverks gymnasistförbund, 1899, Helsing- borg, 4:o (dikter under pseud Orion), Nordens ungdom, Organ for Nordens Gymnasiesamfund, Aarg3-4, 1900/01–1901/02, Odense, Christiansand (d:o); Staden, 1907*, Hälsingborg, 4:o, n:o 1 o 3, Skandinavisches Archiv fur Physiologie, 1907, Leipzig, Majgreven, utg av D. Y. G., 1907 (även sign N. o pseud Thersites), 1908, 1911–13, 1918, Lund o Malmö, 4:o, Guld-ax, H8DS veckobibliotek för underhållande läsning o tidsfördrif, 1908, Gbg, 4:o, Bonniers månadshäften, 1908–09, Sthlm, Första maj, Socialdemokratiska arbetarepartiets demonstrationstidn, 1909, Malmö, 4:o, OoB, 1909, 1911, 1915–18, 1923, 1932, 1934, 1936, 1943, Sthlm, Socialdemokratiska ungdomsförbundets organ Fram, 1910–11, Sthlm, 4:o, Der Merker, österreichische Zeitschrift fur Musik und Theater, 1911, 1914 (även bidr i 1912: h 16, 1913:6 o 17, 1914:5, 1916:1 samt 1919:17), Forum, frisinnad veckoskrift, 1914, 1916, Sthlm, 4:o, Tiden, 1915, Sthlm, Wetenschappelijke bladen, 1915-16, 1935-36, 1938, Haarlem, Saiso-nen, magasin för konst, nyheter o moder, 1916, Sthlm, 4:o (recension), Ariel, tidskr för musikalisk konst, 1919, Sthlm, 4:o, Hygienisk revy, 1919, 1922, 1926, Lund, 4:o, VSLA, 1921–22,1927-28, 1930, 1933, 1936–37, 1942, 1948, 1950, 1955, 1967, Lund, Annalen der Philosophie (und philosophischen Kritik), Bd 3, 19[22-]23, 6, 1927, Leipzig, Musikern, 1923, Sthlm, 4:o, Kristendomen och vår tid, 1926, Lund (rec), Musikkultur, organ för Sveriges musikpedagogiska förbund o Sveriges körförbund, 1926-28, Sthlm, 4:o (även under pseud Scaramouche verte), Lundagård, 1929, 1944, Lund, 4:o, Kant-Studien, philosophische Zeitschrift, 1929, Berlin, BLM, 1932, 1940, Sthlm, 4:o, Röster i radio, 1933, Sthlm, Korrespondens, 1934–35, 1937–38, 1940, 1947, 1951, Malmö, 4:o, Bokstugan, studiecirklarnas tidskr, 1934–36, Sthlm, Folklig kultur, tidskr för Samverkande bildningsförbunden, 1936–39, 1941–42, 1945–46, Sthlm, Litterär kritik, 1937, 1939, Malmö, 4:o, Svensk tidskrift, 1937–40, 1942–43, 1946–47, 1951, 1955–56, [Sthlm, tr] Upps, Theoria, a Swedish journal for philosophy and psychology, 1937, 1940–41, 1944, 1946, 1953,1956–57, Gbg/Lund & Khvn, Färg och fernissa, 1938, 1940, Sthlm, Tidens kalender, 1939, Sthlm ... 1938, Pedagogisk tidskrift, 1939, Upps, Nordisk tidskrift ... utg av Letterstedtska fören, 1940, 1954–55, Sthlm, HVL, Årsberättelse 1941/42, 1943/44, 1950/51, 1955/56, Lund 1942-56, Samtid och framtid, tidskr för idépolitik o kultur, 194446, 1948, 1954–56, [Sthlm, tr] Norrköping, Nyköping, 4:o, Militärhemmet, 1947, 1955–56, Karlskrona, 4:o, Quo vadis, 1948–49, Gbg, 4:o, Publication de lTnstitut international de philosophie, 4, Paris, 1949, Folkskollärarnas tidning, 1950–52, 1954, Sthlm, 4:o, Filosofia, 1955–57, 1960, 1961 (:4, Suppl), Torino, samt [Språkliga bidrag (SprB),] Meddelande från seminarierna i slaviska språk, jämförande språkvetenskap ... vid Lunds universitet, 1, Lund 1955, 4:o [duplic], o Årsbok 1951/52 utg av seminarierna ..., Lund 1947, 4:o ; vidare bl a: Folkets tidning 1906–07, Lund (rec sign A. N.), Skånes nyheter 1907, Malmö, SDS 1908, 1920–26 (även hundratals musikrec), 1935–36, 1942, 1944–47, 1954–62, 1964–67, SvD 1909, 1929, 1934–38, Öresunds-posten 1913, Hälsingborg (undert Violinvän), Arbetet 1915, 1922–23, 1939, 1946, Stockholms dagblad 1915–18 (även hundratals musikrec, delvis sign A. N-n), GHT 1919, 1924, 1926, 1930–32, 1936–39, 1945–47, S-T/Stockholms dagblad 1932–35, NDA 1934, DN 1934, 1942, Pester Lloyd 1936, Budapest, Göteborgs-tidningen 1938, Lunds dagblad 1938, Skånska dagbladet 1941, Malmö, Helsingborgs dagblad 1941–42; titlar före 1949 se bibliogr i Theoria, 1949-68 se LUM 1967–68, Lund 1968, s 605–610.

Utgivit: Tre posthuma Avenariusfragment (A N, Kunskapsbiologi och deskriptionsteori hos Richard Avenarius, Akad avh Lund 1914, s 221–282 = Bilaga 1-3). – De derde. (Een le-gende) (Vrije vroomheid, christelijk weekblad in vrijzinnigen geest jaarg 10, 1915, Amhem, n:o 52, s 4).

Redigerat: Festskrift tillägnad Hans Larsson den 18 februari 1927. Studier o uppsatser överräckta på sextiofemårsdagen ... Sthlm 1927. 4;o. XII, 393 s, 1 pl. – Musikkultur. Arg 3–4, 1928–29. Sthlm. 4:o. (Tills med F Saul o W Peterson-Berger.) – Festskrift tillägnad Axel Herrlin den 30 mars 1935. Studier o upps överräckta ... Lund 1935. 4:o. 464 s, 1 pl. (Tills med E Gertz, H Siegvald.) – Vår tids konst och diktning i Skandinavien. Khvn 1948. (8), 247 s. (Tills med F Brandt o H Shetelig.)

Översatt: I Kant, Avhandlingar om fred och rätt ... med en inl, Sthlm 1915, XXV, 195 s (Moderna tänkare 12 [omsl]); I andakt - Efter É Verhaeren ... (OoB, 1917, Sthlm, s 44, dikt); dens, Ur djupen (ibid, s 101 f, dikt); [R] Descartes, Två skrifter ... Inledning om metoden, Utforskandet av sanningen ... kommenterade o försedda med inl, Lund 1942, 167 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: A philosophical miscellany presented to A N 12/3 1949 (Theoria, 15, 1949); J Bengtsson, Den fenomenologiska rörelsen i Sverige ... 19001968 (1991); LUM 196768 (1968); S Nordin, Från Hägerström till Hedenius (1984); H Regnell, A N (VSLÅ 1969); D Rydsjö, A N 60 år (SvD 11 mars 1944); T Segerstedt, A N död (DN 30 juni o GHT 1 juli 1968).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alf T Nyman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8489, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny T Segerstedt), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8489
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alf T Nyman, urn:sbl:8489, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny T Segerstedt), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se