Meriter

Nyman, Hilding Elof, f 8 mars 1870 i Gbg, Domk, d 9 aug 1937 i Sthlm (enl db för Nacka). Föräldrar: svarvaren Carl N o Carolina Christiansdtr. Bokhållare i Örebro 90–97, elev hos konstnären W L Marcy-Pendleton där 92–93, tecknare i Strix (från 24 Söndagsnisse-Strix) från 97, elev hos R Bergh 98–99, vid Konstnärsförb:s målarskola 00, studier för A Tallberg o A Zorn, medarb i DN från 01, i SvD 05, i S-T 13–14, skattmästare i Grafiska sällsk 19–27. Konstnär, tecknare.

G 17 febr 1905 i Nacka m Edith Maria Mercedes Küsel, f 28 febr 1877 i Sicklaö, Sth, d 20 febr 1962 i Nacka, dtr till godsäg Robert Herman K o Emilie Augusta Lundh.

Biografi

Hilding N tillhörde en släkt av hantverkare, där den konstnärliga begåvningen fanns på fädernet, bl a hos fadern som var svarvare. Den framträdde också hos N:s ende son Olle N (f 1909), som blev konstnär och småningom professor vid FrKA. När N var några år gammal flyttade familjen till Örebro, där fadern blev en av tre svarvarmästare. Till en början slog N in på den merkantila banan och arbetade i flera år som bokhållare. Samtidigt fann han en inspirerande lärare i den amerikanske konstnären W L Marcy-Pendleton som under 1890-talet drev en konstskola i Örebro. Från 1897 var N konstnär på heltid; han flyttade till Sthlm, där han hade turen att få "goda och uppmuntrande vänner i artistkretsarna – bland andra Stangenberg och Fjaestad" (SvD 1937). De båda namnen representerar N:s kommande konstnärliga inriktning, dels karikatyrkonst å la Knut Stangenberg, dels landskapsmåleri å la Gustaf Fjaestad (bd 16).

Kort efter N:s ankomst till Sthlm grundade Albert Engström Strix, och N tillhörde de första och under långa perioder de flitigaste medarbetarna i denna konstnärligt högtstående skämttidning. När andra och tredje samlingen av Drufklasar och fikonkvistar plockade ur Strix' lustgård utkom 1910–11 uppgav titelsidan att de sammanställts "av Albert Engström, Anders Forsberg, H N m fl".

Hasse Z, som från sammanslagningen av Strix med Söndags-Nisse 1924 upprätthöll kontakterna med medarbetarna, framhöll efter N:s bortgång att N "tillhörde den grupp av unga talangfulla tecknare, som, då Strix ... skapades, verksamt bidrogo till tidningens stora framgång ... N:s teckningar hade en äkta sv karaktär. Hans bildgalleri var i viss mån detsamma som Albert Engströms, men han hade dock sin egen stil och sin egen syn på sina modeller" (Söndagsnisse-Strix 1937). Som karikatyrtecknare medverkade N också i dagspressen.

N var även verksam som grafiker och deltog i en rad utställningar; bl a uppmärksammades han på Konstnärsförbundets utställning,i Sthlm 1902, Baltiska utställningen i Malniö 1914, Erste internationale Kunstausstellung i Leipzig s å, den sv konstutställningen på Charlottenborg i Khvn 1916, Sv grafik 1912–1919 i Konstakademin 1919, Sv konst på Valand-Chalmers i Gbg 1923 och Nutida engelsk och sv grafik i Konstakademin 1927. För N:s utveckling som grafiker har studierna för den skicklige teknikern A Tallberg och än mer för Zorn varit av stor betydelse. Som hos Zorn dominerar porträtt jämte folklivsmotiv, scener från insjöstränder, fäbodar och bondeliv, utförda i en elegant och suggestiv impressionism. Bland dessa arbeten kan nämnas Självporträtt, Vallkullan och På skidor. Från 1911, då N första gången vistades i Dalarna, återvände han flera år till detta för honom så inspirerande landskap.

Också som målare påverkades N av Zorn. I Timmerflottare på Dalälven (1917) erinrar den saftiga, breda penselföringen och det impressionistiska blänket i vattnet i hög grad om Zorn. N:s närhet till Zorn vidimeras också av att han deltog i dennes favoritsport kägelspel och var medlem i dennes kägelklubb Klotilda, liksom bl a Engström, August Hagborg och Anton Genberg. Medan Zorn anvisade motiven i Dalarna, var Engström en inspirerande kamrat vid jakter och seglatser i Sthlms skärgård.

N verkade även som exlibristecknare och bokillustratör; bl a utförde han illustrationer för En skälmroman av Per Hallström (1896). Medan dessa är hållna i en sober gråton, erinrar färgplanscherna till några vissamlingar av Felix Körling om Jenny Nyström och Carl Larsson.

Emellertid är det som skämttecknare N blivit mest känd. 1908 utgav han en egen karikatyrsamling, Kruspersilja och sillsalad, som ger prov på de olika motiv och typer han ägnade sitt ritstift: bönder och bod-knoddar, suputer och överliggare, militärer och pösiga borgare judar och domstolskunder, kvinnor ur alla samhällsklasser och barn. Medan karikatyrerna av de flesta typerna starkt erinrar om Engströms, Stangenbergs och , har kvinnobilderna i sina groteska överdrifter tycke av Anders Forsbergs, och barnbilderna är ofta söta på ett sätt som för tankarna till hemskildraren Carl Larsson. I övrigt är N:s skämtbilder i regel mera realistiskt åskådliga än karikatyriska. "God smak, omsorgsfullhet och en livfull karakteriseringsförmåga utmärka hans alster, antingen de tillhörde den humoristiska eller den mer allvarliga genren" (nekr i DN 1937).

En minnestecknare underströk att N visserligen var mera illustratör än skämttecknare, men att hans teckningar alltid utmärktes "av så mycken friskhet och behag, att de ofelbart hos åskådaren framkallade de ljusa och behagliga sensationer, som en skämttidning framför allt bör ge" (SvD 1937).

Genomgående karakteriserades N av vännerna som glad och vänsäll. Engström framhävde i en skiss också hans sinnesnärvaro i kritiska situationer.

Författare

Helmer Lång

Tryckta arbeten

Illustrationer i bl a: P Hallström, En Skaemte-roman, Khvn & Kristiania 1896, En skälmroman, Sthlm 1906; Glädjens blomster, Sthlm 1902[-03]; A Strindberg, Hemsöborna, [3. uppl] Sthlm 1905, o Skärkarlslif, [3. uppl] Sthlm 1905; Kruspersilja och sillsalad, Gbg 1908; Drufklasar och fikonkvistar plockade ur Strix' lustgård, saml 2–3*, Sthlm 1910, 1910[–11] (tills med A Engström, A Forsberg m fl), jämte utdrag ur saml 1–3 med samma titel samt omsl Julhumoresker, 1917; Gustaf Janson, Dina barn och mina barn, pojkhistorier, Gbg 1913; F Körling, Kisse-Misse-Måns och andra visor, Gbg 1913, tv-4:o, [nya uppl] 1918, Sthlm 1930, 1937, 1942, Wia, Wua, Wampa, Sthlm 1915, tv-4:o, [ny uppl] 1947, [dansk utg] Khvn [1919], Trill, Trall, Trull o a visor, Sthlm 1924, tv-4:o, o Snipp Snapp Snorum, Sthlm 1945, tv-8:o; Komik, Stockholmsteckningar, [Sthlm] 1979.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Engström, Fjärden (jakt- o fiskehistorier, 1990); Hultmark; B Lindwall, Olle N (SAK:s publ 94, 1985); SKL; S Strömbom o S Lundwall, Dalarna i konsten (1937); H Zfetter-ström], H N (Söndagsnisse-Strix 1937, nr 33). – Nekr:er över N i DN, S-T o SvD 10 aug 1937.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hilding E Nyman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8491, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmer Lång), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8491
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hilding E Nyman, urn:sbl:8491, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmer Lång), hämtad 2024-05-11.