Bernhard Näsgård

Född:1891-04-16 – Österfärnebo församling, Gävleborgs län
Död:1957-07-08 – Solna församling, Stockholms län (kbf i Österfärnebo)

Statssekreterare, Jordbruksminister, Riksdagspolitiker


Band 27 (1990-1991), sida 790.

Meriter

Näsgård, Bernhard, f 16 april 1891 i Österfärnebo, Gävl, d 8 juli 1957 i Solna (kbf i Österfärnebo). Föräldrar: hemmansägaren Johan Olof Eriksson o Kristina Jansdtr. Studier vid bl a Gästriklands folkhögsk i Västerberg, Storvik, medarb i Umebladet mars 14–april 17 o i Hernösands-Posten april 17–april 18, studentex som privatist inför examensnämnden i Gbg 18 dec 20, red o utg av Nord-Sverige, Sollefteå, juli 21–febr 22, av Lantmännens tidn, Gävle, febr 22-23, inskr vid StH 4 okt 23, sekr i bondeförb:s riksdagsgrupp 24–36, polit medarb i partiets tidn:ar 24, FK vid StH 6 nov 26, partisekr i bondeförb 32–36, partikassör där 32–43, sakk i 1935 års jaktlagsut-redn febr 35–maj 38, led av studentex:sakk maj 36–dec 37, statssekr i socialdep 26 juni (tilltr 17 aug) 36, i jordbruksdep 3 okt 36–20 okt 44, expert i bostadssociala utredn juli–nov 38, sakk vid 1942 års omarb av skogsvårdslagstiftn juni 42–maj 46, led av styr för Sv spannmålsab (från aug 55 Sv lagerhusab) från 43, VD där från 55, ensamutredare ang det skogliga undervisn:systemet mars–dec 43, ordf i 1942 års torrläggn:sakk mars 43–nov 44, i styr för statens skogsmästarskola i Skinnskatteberg, Vm, från 44, ensamutredare ang den lägre trädgårdsundervisn april 44–nov 45, ang LA:s nyttjanderätt till område på Djurgården sept 44–juli 46, led av FK från 45 (v ordf i FK:s första tillf utsk 47, av bankoutsk 49–51, ordf i FK:s allm beredn:utsk 50–52, led av statsutsk 52–57, av utrikesutsk 53–57, av talmanskonferensen 54–57), ordf i 1945 års lantmäteriutredn april 45–dec 46, ensamutredare ang ersättn för skador orsakade av varg o järv juni–dec 45, led av 1947 års insynskomm juni 47–febr 49, av styr för Gävle-Dala centralkassa för jordbrukskredit från 49, av komm ang utarb av slutl förslag till allm pensionsförsäkr nov 51–sept 52, av riksgäldsfullm 52, sv ombud i Europarådet 53, bondeförb:s gruppledare i FK 53, led av 1954 års komm ang utredn av högertrafik jan–okt 54, av komm ang kortare arbetstid juni 54–april 56, v ordf o ordf i styr för Sv jordbrukskreditkassan 55, ordf i komm ang städernas väghålln maj 55–febr 57, led av 1955 års försvarsberedn juli 55–febr 57, av styr för Sveriges lantbruksförb 56, ensamutredare ang utbyggn av ambulans- o räddn:flyget i Sverige jan 56–febr 57, statsråd o chef för jordbruksdep från 1 febr 57.

G 29 sept 1923 i Österfärnebo m sjuksköterskan Ellen Maria Nilsson, f 18 juni 1883 i Österlövsta, Upps, d 11 april 1972 i Sthlm, Matt, dtr till kh Fredrik Nilson o Elvira (Ellen) Josefina Desideria Barkman samt tidigare g Fegelin.

Biografi

N arbetade på födelsegården Sterte tills han var 22 år, avlade därefter studentexamen som privatist, genomgick lantmannaskola och var journalist i landsortspressen. Till bondeförbundet anslöt han sig 1917, och han blev en av partiets få akademiker med jordbruksbakgrund. Från 1924 dominerades N:s liv av politiken. När han tillträdde som riksdagsgruppens sekreterare var bondeförbundets roll och uppgift i sv politik fortfarande oklara. Kursen var efter 1921 års sammanslagning med Jordbrukarnas riksförbund ännu inte fastlagd, och därtill kom att lantbrukets läge var bekymmersamt. Partiet stod isolerat i sin strävan att stödja lantbruket under 1920-talet. Genombrottet för en aktiv jordbrukspolitik kom 1930 när depressionen satte in på allvar och tullpolitiken ersattes av prisregleringar. N:s linje under denna tid tycks främst ha varit att politiskt samla landsbygdens människor inom bondeförbundet. Han hävdade bl a att lantarbetarna hade mer gemensamt med bönderna än med städernas industriarbetare.

Som partisekreterare innehade N en central och känslig position under några avgörande år. Det gällde särskilt turerna kring krisuppgörelsen 1933 då partiledaren Olof Olsson i Kullenbergstorp ställdes åt sidan av Axel Pehrsson Bramstorp och K G Westman, som båda eftersträvade en aktivare roll för partiet och snabba konkreta åtgärder mot krisen. N anslöt sig till Bramstorps linje och spelade genom sitt vidsträckta kontaktnät en viktig roll både vid uppgörelsens tillkomst och när det gällde att förankra den i partiorganisationen. Han försvarade den i pressen redan innan Olsson avgått som partiledare hösten 1933 och förordade en liknande samverkan även senare, exempelvis efter 1948 års val.

N anknöt alltså från början till dem som under 1930-talet gav bondeförbundet en ny roll och stod för en aktiv, kontaktvillig och resultatinriktad politik. Själv skrev han 1936 att partiet efter 1932 års val ansåg sig "ha både rättighet och skyldighet att hålla sig framme i första ledet vid de stora avgörandena. Därav följde emellertid, att bondeförbundet icke kunde av principiella skäl avvisa möjligheten att vid behov samverka även med en socialdemokratisk regering för vinnande av resultat, som stodo i överensstämmelse med bondeförbundets arbetsprogram. Till detta kommer, att bondeförbundet under senare år medvetet lossat på den intressebetonade isoleringen och vänt sig till allt vidsträcktare folklager. Bondeförbundet har härunder ... utvecklat sig till ett verkligt centerparti, som med fast förankring i jordbrukarklassen kunnat utöva ett välgörande utjämnande inflytande på motsättningarna inom samhället" (Bondeförb:s ..., s 129). Det var helt följdriktigt att partiet 1936 uppgav sitt gamla motstånd mot att delta i regeringsarbete.

Som statssekreterare i jordbruksdepartementet handlade N en rad viktiga frågor som berörde 1930-talets reformarbete, krigstidens folkförsörjning och lantbrukets efterkrigsplanering. 1937 års lantarbetstids-lag och resultaten av 1938 års jordbruksutredning, 1939 års egnahemsreform och en förstärkt lantbruksundervisning omdanade landsbygdens villkor. Folkförsörjningen blev särskilt besvärlig efter de dåliga skördarna under 1940-talets två första år. För att lösa de komplicerade prissättningsfrågorna introducerades 1940 jordbrukspris-förhandlingarna, som bestod under lång tid. För att bereda lantbrukets efterkrigsfrå-gor tillsattes flera utredningar och inrättades ett jordbrukets forskningsråd. Målet var att rationalisera lantbruket men ändå behålla ett differentierat näringsliv och en levande social miljö på landsbygden.

Efter avgången som statssekreterare återvände N till Österfärnebo och representerade hemlänet i riksdagen. Som riksdagsman fortsatte han att driva de frågor han varit med om att initiera i departementet. Han värnade särskilt om landsbygden och verkade exempelvis för förbättrade studiemöjligheter för landsbygdens ungdom, ett differentierat näringsliv på landsbygden, utlokalisering av företag och stopp för storstadskoncentrationen. 1954 medverkade N i bondeförbundets sk stora lokaliseringsmotion, som kom att bilda utgångspunkt för partiets decentraliseringssträvanden. Motionen underströk särskilt småindustrins betydelse och föreslog bla utflyttningsbidrag för industrier, en investeringsfond och kreditgarantier för mindre företag. Målet var att tillförsäkra land och stad en likvärdig "social och kulturell standard".

Under koalitionstiden engagerade sig N särskilt i frågan om skogskomplettering, vilken innebar att mindre bärkraftiga jord- bruk skulle kunna förstärkas med bolags-eller statsskog. Frågan var kontroversiell i regeringen, och bondeskogsbruket var dessutom utsatt för kritik för bristande effektivitet från skogsbolagen och fackföreningsrörelsen. Som jordbruksminister förberedde N en proposition i frågan men hann inte före sin bortgång slutföra arbetet.

Författare

Tore Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar ang N:s polit verksamhet i Centerpartiets arkiv, Huvudarkivet, RA. – Brev från N i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några erinringar inför landstingsmannavalen av B. N-rd. Sthlm 1926. 43 s. [Sign.] (Bondeförbundets valhandbok, 1926.) – Bondeförbundarna i riksdagen (Bondeförbundets 25-årsjubileum, Malmö 1936, s 93–130). – EDC-planen i Europarådet (Skånska dagbladet, Malmö, 6/10 1953, omtr i Hallands nyheter, Falkenberg, 9/10: Utrikespolitik i Europarådet). – Skogsbruket behöver jordbruket, jordbruket behöver skogsbruket (Nord-Sverige, Sollefteå, 21/8 1956).

Källor och litteratur

Källor o litt: Bondeförb:s 25-årsjubileum (1936); Bröder, låtom oss enas! En krönika i ord och bild om bondeförb i sv politik under fyra årtionden [1950]; Från bonderörelse till centerrörelse. Jubileumsboken 1985, ed H A Larsson (1985); A Gjöres, Vreda vindar (1967); G Hellström, Jordbrukspolitik i industrisamhället. Med tyngdpunkt på 1920- o 30-talen (1976); GJonner-gård, Så blev det centerpartiet (1985); H Leander, PK:s porträttmatr ... 1924 (1924); O Nyman, Sv parlamentarism 1932–1936 (1947); H A Larsson, Partireformationen. Från bondeförb till centerparti (1980); PK:s porträttmatr 1936 (1935); K G Westman, Polit anteckn.ar april 1917–aug 1939 (1987).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bernhard Näsgård, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2021-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8518
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bernhard Näsgård, urn:sbl:8518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2021-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se