Munthe, släkt



Band 26 (1987-1989), sida 31.

Biografi

Munthe, släkt, vars vapen åtminstone sedan 1649 (L W:son M 1883, s 160; Hartvig M, pl I) varit en delad sköld med ett burgundiskt kors i övre fältet och tre kulor i nedre faltet. Samma vapen men med ett andreaskors i stället för det burgundiska förekommer i en 1657 tryckt tysk vapenbok under rubriken "Münthen" i avdelningen "Geadelte" och har kombinerats med att en i övrigt veterligen ej känd Comelius Münthen genom ett i Wien 1626 daterat brev adlades av kejsaren Ferdinand II; vapnet är dock ej beskrivet i detta brev. I brevet 1626 åberopas, att vederbörandes förfäder 1509 genom ett av kejsaren Maximilian I i Antwerpen utfärdat brev fått borgerligt vapen. 1509 års brev har ej kunnat återfinnas, och den i litteraturen gängse uppgiften, att dess mottagare hette Adam och Hans von M, förekommer ej i 1626 års brev.

Den i litteraturen likaledes gängse uppgiften, att släkten M skulle härstamma från Flandern, har ej kunnat beläggas tidigare än 1790. Redan 1752 föreligger en uppgift, att släkten skulle härstamma från Brabant, varifrån den på 1500-talet skulle ha flytt undan hertigens av Alba religionsförföljelse. En ort med namnet Munte finns nära Gent i Flandern. Adelsmän med namnet Munte förekommer i flandriska urkunder från slutet av 1000-talet till mitten av 1500-talet, men åtminstone vissa av dessa förde ett helt annat vapen (Hartvig M, s 12 f o pl I), varför något samband ej kunnat bevisas (Almquist; Påhlsson; v Warnstedt).

Enligt en genealogi från 1600-talet (DRA) var köpmannen Ludvig M (d mellan 1564 o 1567), som bodde i Lübeck redan 1556, alltså långt innan hertigen av Alba kom till Nederländerna 1567, svärfar till sedermera konung Kristian IV:s av Danmark informator Hans Mikkelsen och far till Ludvig Ludvigsen (1558— 1634), som 1583 blev den senares medhjälpare vid uppfostran av de adliga barn som var hos den unge tronföljaren. Han var senare informator för Kristians yngre bror Hans, promoverades till magister vid Khvns universitet 1594 under namnet Ludovicus Munthenius Lubecensis och blev 1599 kanik i Lund, där han senare befordrades till ärkediakon. Han skrev sig "Ludovicus M" (Hartvig M, pl II). Hans son Christopher M (d 1644) blev 1638 konrektor vid Khvns skola, 1639 magister, prost och professor poeseos i Khvn samt 1643 professor i logik och metafysik vid Lunds gymnasium. Halvbror till denne var häradsprosten Otto Ludvigsson M (d 1671) i Ingelstorp, Malm. Deras systerson kh Ludvig M (1645— 93) i Skårby, Malm, var far till rådmannen Isac M (1691 -1782) i Växjö.

Ludvig Ludvigsen M:s bror Hans M (1560—1601) inskrevs 1583 vid universitetet i Rostock, anställdes 1585 som biträde hos sedermera Kristian IV:s bror Ulriks informator och blev 1586 kh i Tikeb på Själland, där hans epitafium är bevarat med uppgift om hans härkomst från Lübeck. I äktenskap med en dotter till konung Fredrik II:s holländske hovkapellmästare Arnold de Fine var han far till Ludvig M (1593-1649), som blev kh i Borgeby, Malm, 1625, slottspräst på Khvns slott 1634 och biskop i Bergen 1636. Denne blev mormors far till Ludvig Holberg. Flera av M:s döttrars söner upptog släktnamnet M och blev stamfäder för ännu fortlevande norska släkter med detta namn (se Norsk biografisk leksikon). En av dessa dottersöner var far till det danska justitsrådet Bredo M (1701 — 57), som 1755 adlades med namnet von M af Morgenstierne — det sistnämnda namnet hade burits av förfader och släktingar till hans farfar — och blev stamfar för en framför allt i Norge men även i Danmark fordevande släktgren, som även haft medlemmar i flera generationer i Ryssland före revolutionen 1917. Bredo von M af Morgenstiernes sonsons sonsons son Georg Valentin von M af Morgenstieme (1892-1978) kallades 1930 till professor i jämförande språkforskning med sanskrit vid Gbgs högskola men återvände till Norge 1937, då han blev professor i indiska språket och litteraturen vid universitetet i Oslo.

Biskop Ludvig M:s äldre bror professorn i teologi vid Lunds gymnasium Arnold Hartsen M (d 1629, 39 år gammal) var i äktenskap med en dotterdotter till den danske historiografen Hans Svaning far till kh Hans Arnoldsson M (1622—84) i Bösarp, Malm, som efterträddes av sin son Sven M (f omkring 1656; d 1711). Den sistnämndes son Hans M (d 17 59), som blev tullförvaltare i Helsingborg 1734 och i Halmstad 1749, var far till Jacob M (1734—93), som blev magister i Lund 1757, var docent i philosophia naturalis och physica experimentalis där 1758—65 och efter tjänstgöring i Göta hovrätt blev auditör vid Västerbottens regemente 1770 och häradshövding i Aska och Göstrings hd, Ög, 1776. Hans bror Berent M (1737—99) blev magister i Lund 1760, docent i romersk vältalighet och poesi där 1762, adjunkt utan bestämt läroämne där 1768 och rektor vid Malmö skola 1780. Föreläsningsanteckningar av honom finns i LUB. M var även verksam som tillfällespoet. Deras äldste bror, Sven M (1718—90), blev magister i Lund 1745, stadskomminister i Malmö 1749, kh i S:t Petri församling där 1763, teol dr i Uppsala 1772 och häradsprost i Oxie 1779. I äktenskap med en dotter till kh Laurentius Morsing (bd 25, s 733) var han far till Lars Peter M (1752-1807). Denne blev i Lund magister 1772, eo amanuens vid LUB 1773, docent i lärdoms- och litteraturhistoria 1776, amanuens vid LUB 1780, eo vice bibliotekarie 1784 och professor i juridik och praktisk filosofi (natur- och moralrätt) 1785 samt var universitetets rektor 1801. Han var empiriker och föreläste mest i moralfilosofi. M:s båda första filosofiska avhandlingar röjer starka intryck från engelsk filosofi, men senare tillägnade han sig Kants åskådning, dock icke okritiskt och utan invändningar. Han åtnjöt mycket stort anseende som grundlig lärare och torde ha betytt mer genom sin undervisning och personlighet än genom sitt författarskap. Bland hans lärjungar märks främst Esaias Tegnér, som vid hans död skrev en mycket uppskattande gravsång.

Hans farfars far Sven M d ä:s bror, kh Johannes (Jöns) M (f omkr 1665; d 1724) i Stora Slågarp, Malm, var i äktenskap med en syster till lundabiskopen Johan Engeström (bd 13) far till Sven J[önsson] M (1714-74), som i Lund blev magister 1738, docent i österländska språk och grekiska 1741 och den förste adjunkten i turkiska, arabiska och persiska 1742. Han var professor i österländska språk och grekiska där 1745—69 och innehade jämsides därmed den fjärde teologiska professuren 1764—69. Under M:s presidium utgavs mer än femtio disputationer, de flesta i hebreiska och exegetik. Han uppges (Nyländer) ha anlitats som tolk, då en beskickning 1745 anlände till Sverige från Tripolis. 1768 blev M teol dr, och från 1769 innehade han den tredje teologiska professuren i Lund. Han var universitetets rektor 1749, 1761 och 1773 samt prorektor 1750. I äktenskap med en syster till generallöjtnant Abraham Gustafschöld (bd 17) var han far till Carl Magnus M (1750—1809), som blev borgmästare i Växjö 1787 och i Karlshamn 1792. Son till honom var statsrådet och presidenten Sven Abraham M (M 2).

Den sistnämndes halvbror Henrik Mathias M (1798-1880) var hovrättsråd i Svea hovrätt 1842—71 men är mest känd för sina musikaliska intressen. Henrik M var sålunda en av Sthlms skickligare amatörer på violin och även verksam som bellmanssångare. Han blev 1853 LMA och var 1873 dess preses. M:s kombination av juridiska kunskaper och musikaliska intressen föranledde den 23-åriga Jenny Lind (bd 23) att 1843 ställa sig under hans förmyndarskap, när hon ville markera sin definitiva brytning med sina föräldrar. Som hennes förmögenhetsförvaltare i Sverige gjorde han henne stora tjänster även efter hennes giftermål 1852. På 100-årsdagen av hennes födelse överlämnade 1920 M:s ättlingar till KB omkr 250 brev från henne till honom och hans familj 1844—80, och de flesta av dessa publicerades av Lotten Dahlgren (bd 9) 1928 (se nedan). En samling brev till M från tonsättaren Jakob Hägg (bd 19) finns i dennes samling i MAB. 21 brev till M från lundabiskopen J H Thomander, vars ungdomskärlek varit en av M:s systrar, finns i dennes samling i LUB. Hans son Carl Henrik M (1833-1920) var hovrättsråd i Svea hovrätt 1880—99 men även gluntsångare (tenorbaryton) och blev LMA 1903 samt var ledamot av dess styrelse 1909—14. Brev till både Carl M och hans far finns i Beatebergsarkivet i Nacka kulturnämnds arkiv. Smärre rester av deras arkiv finns även i M:ska släktarkivet i RA. Hans bror Sven Wilhelm M (1837-1924) blev trafikdirektör vid Statens järnvägar 1877 och var distriktschef i Östersund 1897-1902 och även flitigt anlitad sångare (basbaryton). Sven M var far till Carl Fredrik Soldan M (1880-1975). Carl M blev fil dr i Uppsala 1916 på avhandlingen Die innere Wärmeleitungsfåhigkeit von Bodenarten bei verschiedenem Feuchtigkeitsgehalt (1915) och var lektor i matematik och fysik i Vänersborg 1918—51. Liksom sin far, farbror och farfar var han musikaliskt intresserad.

Hans farfar Henrik Mathias M:s bror tullinspektören Carl Fredrik M (1794-1851) i Kappelshamn i Hangvar, Gotl, var far till handlanden Johan (Janne) Magnus M (1827— 78) i Visby. Son till denne i äktenskap med en syster till dialektforskaren lektor Mathias Klintberg (bd 21) var professor Henrik Vilhelm M (M 7), som var far till fd försäljningsdirektören och exportchefen i Sveriges skogsägareföreningars riksförbund Tore M (f 1902, d 2001[1]).

Äldre halvbror till professor Sven M var Martin M (1698-1786), som 1715 blev tillfångatagen vid Stralsunds kapitulation och 1720 blev tullskrivare i Karlshamn, där han även var verksam som handlande, skeppsredare och kapten vid borgerskapets infanteri. Hans son borgmästaren, lagmannen och riksdagsmannen Johan Lorentz M (M 1) var far till häradshövdingen i Norra och Södra Vedbo, Jönk, Martin Lorentz M (1762-1819) och till Carl Christopher M (1772-1839). Carl M var kamrerare vid Allmänna brandförsäkrings-verket från 1799 och fick kammarrättsråds nhov 1813. Han var svärfar till sin förutnämnde syssling Henrik Mathias M och far till Gustaf (Gösta) Lorentz M (1809-89), som blev expeditionschef i finansdepartementet 1848 och landshövding i Västerbottens län 1856 samt var landshövding i Kronobergs län 1864-75 och riksdagsman i FK 1867-75. Dennes son Gustaf Fredrik M (1849-1919) blev kammarråd 1885, tf kansliråd i finansdepartementet 1889 och expeditionschef där 1897 samt var den siste presidenten i kammarkollegium 1904—14. Rester av hans samt hans fars och farfars arkiv finns i M:ska släktarkivet i RA. Gustaf M var gift med en fosterdotter (hustrus brorsdotter) till sin förutnämnde kusin och sin fars brylling Carl Henrik M. Söner till dem var direktör Gustaf Lorentz M (M 9) och rektor Carl Arne M (M 10). Bror till dem var skriftställaren Curt Fredrik M (1900-79). Curt M skrev bl a resehandböcker, skönlitteratur och lokal- och släkthistoriska arbeten, av vilka Jenny Lind och sångens Beateberg (1960) och M från Flandern, släktens sv öden (1963) är värdefulla bidrag till hans släkts historia.

M 1:s son Jacob Ludvig M (1770-1822) deltog i Gustav III:s finska krig och kriget i Pommern 1805—07 och blev 1805 ryttmästare men tog avsked 1810 och blev 1812 överjägmästare i Kalmar län. Son till Ludvig M var apotekaren Martin Arnold Fredrik M (1816-77) i Sthlm. Fredrik M var far till målarinnan Anna Katarina Fredrika M-Norstedt (M 4), sjökrigshistorikern kommendörkapten Carl Ludvig Arnold M (M 5) och läkaren Axel Martin Fredrik M (M 6). Fredrik M:s äldre bror major Ludvig Wilhelm M (1804—61), av vars arkiv rester finns i M:ska släktarkivet i RA, var far till krigs- och släkthistorikern generallöjtnant (M 3) och till Helge Åke Rudolf W:son M (1859-1933). Åke M blev fil dr i Uppsala 1888 på avhandlingen Anteckningar om folkmålet i en trakt af vestra Asturien (1887) och var 1887—91 docent där i spanska och portugisiska språken samt 1890—1925 rektor för Frans Schartaus handelsinstitut i Sthlm. Han var också verksam som översättare. Bland M:s senare skrifter märks en under medverkan av tio fackmän omarbetad och efter sv förhållanden anpassad upplaga av L Rotschilds handbok for köpmän, 1—2 (1903), Kortfattad spansk språklära (14 uppl:or 1919—53) och Spansk läsebok (11 upphör 1920—54). I äktenskap med en syster till den norske översten och släktboksförfattaren Hartvig M och till den norske konstnären Gerhard M var han svärfar till professor Carl Malmsten (s 13—17) och far till konstnären Alf M (M 8). Denne var i äktenskap med målarinnan Torun M, f Brate (f 1891, d 1993[2]) far till målarinnan Astrid M-de Wolfe (f 1926), som i äktenskap med konstnären Ronald de Wolfe var mor till designern och båtkonstruktören Lynn Anders Siger M-de Wolfe (1951–85).

Genealogiskt samband har ej kunnat bevisas mellan ovanstående släkt och kh Ludvig M (d 1701) i Hässlunda, Malm, som var son till konungens skogridare över Malmöhus län Christopher Larsson Olstedt. Hans ovanliga men i släkten M ofta förekommande förnamn tyder emellertid på att han på något sätt härstammat från denna. Eftersom även faderns förnamn använts inom släkten M, har det förmodats (Lunds hm), att M:s farmor var syster till ärkediakonen Ludvig Ludvigsen M och till kh Hans M i Tikøb, men så kan ej ha varit fallet, eftersom dessa båda bröder endast hade en syster (brevsvar från Lübeck) och denna var gift med Hans Mikkelsen (jfr ovan), när Christopher Larsson Olstedt föddes. Kh Ludvig M var farfar till Hans Ludvig M (d 1799), som blev häradshövding i Viske och Fjäre, Hall, 1772 och i Vartofta, Frökind, Barne och Laske, Skar, 1780. Han översatte Leopold Mozarts violinskola och blev LMA 1772. Hans bror färgaren Nils Fredrik M (1729—78) i Helsingborg blev stamfar för en borgarsläkt där.

Till denna släkt hörde sjökaptenen Nils Johan (John) Ferdinand M (1829-89) i Sthlm, som i äktenskap med en fädernekusin var far till violinisten Julia Hilma Sophia M-Sandberg (1875-1954). Hilma M-Sandberg bildade 1910 Sveriges första damstråkkvartett och var i äktenskap med musikdirektör Oscar Sandberg mor till målaren och tecknaren Nils Hakon Stig M-Sandberg (1903-50). Stig M-Sandberg var i äktenskap med målarinnan Greta Falk-Simon far till tecknaren och målaren Hans M-Sandberg (f 1937).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Xeroxkopior bl a av brev till sedermera byråchefen Richard M från riksar-kivarien Carlos Wyffels i Gent 25 sept 1953 o av prof B Hildebrands PM om släkten M 15 mars 1962, SBL (efter förlagor hos fil dr Ingegerd Hil-debrand, Sthlm); [J A] A[lm]qu[is]t, rec av L o Å W:son M, nedan a a (PHT 1932); B Lager , rec av Curt M, nedan a a (PHT 1964); [Arne M,] M (Kalender över ointroducerad adels förening, 2, 1936); Curt M, M från Flandern, släktens sv öden (1963); Hartvig M, Efterretninger om Familien M i aeldre og i nyere Tid (1883-88); Ludvig W:son M, M-slägten från medlet af 1000-talet till närvarande tid (1883); dens o Åke W:son M, Släkten M i Sverige (1931); L Påhlsson, Kalender över ointroducerad adels förening (1970); Sv släktkal, 7 (1919); C H Tersmeden, Kalender öfver i Sverige lefvande ointroducerad adel, 2 (1899); C v Warn-stedt, Kalender över ointroducerad adels förening (1975); L Wikström, d:o (1985); Omberg, 2 (1886; tr 1885). — Comelius Munthen: Xeroxkopia av adelsbrevet 1626, SBL (efter fotokopia hos fil dr Ingegerd Hildebrand, Sthlm); Des neuen Teut-schen Wappenbuchs vierdter Theil (1657); K F v Frank, Standeserhebungen und Gnadenakte fur das Deutsche Reich und die Österreichischen Er-blande bis 1806 ..., 3 (1972), s 275. - Härstamningen från Flandern: E Bring, Tal wid ... Sven M:s begrafning (1790), s 10. — Härstamningen från Bra-bant: E Pontoppidan, Annales ecclesiae Danicae dip-lomatici, 4 [1752], s 237; G J Sommelius, Skånska clericiets hist, 3 (1763), s 50; G Treschow, Danske Jubel-Laerere (1753), s 179; D G Zwergius, Det Siellandske Clerisie (1754), s 564. — Ludvig M (d mellan 1564 o 1567): Xeroxkopia av "Paludaners Genealogie" i Genealogisk-Heraldisk Selskabs Samling i DRA, brevsvar 10 sept 1986 från Archiv der Hansestadt Liibeck, SBL. — Ludvig Ludvigsen M: J Corylander, Berättelse om Lunds domkyrka (1884); Frederik II ens og Formynderstyrelsens Hof- og Regeringspersonale 1558—96 (Meddelelser fra Rentekammerarchivet 1873—76), s 202; Kan-celliets Brevbager 1580-83 (1903); d:o 1584-88 (1906); d:o 1588-92 (1908); d:o 1596-1602 (1913); d:o 1603-08 (1915); d:o 1609-15 (1916); d:o 1616-20 (1919); d:o 1624-26 (1925); H F Rerdam, Mester Hans Michelsen, Christian IVs La:rer (Ny kirkehist Samher, 6, 1872—73); dens, Magistre creerede ved Kjebenhavns Universitet fra Reformationen indtil 1660 (Personalhist Tidsskr, 3, 1882). - Christopher M: H Ehrencron-MöIIer, For-fatterlexikon omfattende Danmark, Norge og Island indtil 1814, 5 (1927); Lunds hm, 2:5 (1954), s 573. - Otto Ludvigsson M: Lunds hm, 2:9 (1963). -Ludvig M (d 1693): d:o, 2:5 (1954): - Hans M (d 1601): Die M der Univ Rostock, 1 (1889); L H F de Fine Olivarius, Stamtavler over Slaegterne Olivari-us og de Fine (1894); Frederik IIdefls og Formynderstyrelsens Hof- og Regeringspersonale 1558—96 (Meddelelser fra Rentekammerarchivet 1873—76), s 203; Kancelliets Brevheiger 1584-88 (1906); Rer-dam, a a 1872—73; S V Wiberg, Personalhistoriske, statistiske og genealogiske Bidrag til en almindelig dansk Prastehistorie, 3 (1871), s 322 f. - Ludvig M (d 1649): G Engelbrecht, En kort Ligprediken ofver Ludvig M (1650); Lunds hm, 2:4 (1952); Norsk biografisk leksikon, 9 (1940); Wiberg, a a, 2 (1870), s 114. — De norska släktgrenarna: Ms 98 b, UB, Bergen; C Giessing, Nye Samling af Danske, Nor- skeog Isländske Jubel-Laerere, 2:1 (1781), släkttavla mellan s 366 o 367; J C L Lengnick, Genealogier over adelige og borgerlige Familier, 2:2 (1851); Norsk biografisk leksikon, 9 (1940), särsk släkttavla s 488 f; Norsk slektskalender, 2 (1951). - Bredo v M af Morgenstieme: DBL 10 (3. upp, 1982). - Släktgrenen von M af Morgenstieme: DAA 32 (1915); Lengnick, a a, 1 (1844). — Georg Valentin von M af Morgenstieme: Norsk biografisk leksikon, 9 (1940); Sv uppslagsbok, 20 (2. uppl, 1951); Väd? 1941 (1940). - Arnold Hansen M: Lunds hm, 2:4 (1952), s 385 f. — Hans Amoldsen M o Sven M (d 1711): Lunds hm, 2:3 (1951). - Hans M (d 1759): G Bergström, Tullförvaltarna i Halmstad 1645—1900 (Föreningen Gamla Halmstads Å, 39, 1962), s 47 f; dens o B Bergström, d:o i Hälsingborg 1658—1900 (Kring Kärnan, 9, 1968), s 136 f; Helsingborgs hist, 5:1,3 (1979). - Jacob M: M 1260, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Lags o doms; H Schuck, Gustavianska brev (1918), s 405, 645; SjSkl; M Wei-bull o E Tegnér, LU:s hist 1668-1868, 2 (1868). -Berent M: O Waldes katalog över gods- o släktarkiv samt enskilda personers brev o papper i offentliga institutioner o i enskild ägo, UUB (xeroxkopia i bla RA); NF, ny uppl, 18 (1913); SjSkl; Weibull o Tegnér, a a. — Scen M (d 1790): Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9 (1843); Bring, a a; A U Isberg, Bidrag till Malmö stads hist, 1 (1895); Lunds hm, 2:2 (1948); NF, ny uppl, 18 (1913); SjSkl. — Lars Peter M: J Agrell, Nyinrättade professurer inom filosofiska fakulteten i Lund under 1800-talets första hälft (1949); J E Almquist, Sv juridisk litteraturhist (1946); S Bohman, Esaias Tegnérs tänkesätt o idéer (1933), s 27, 100, 110— 114, 143; I Brohed, Stat - religion - kyrka, ett problemkomplex i sv akademisk undervisning under 1700-talet (1973); F Böök, Esaias Tegnér, 1 (1917), s 72 f; dens, d:o, 1 (1946), s 48, 61; K Gierow, 1790-1867 (LU:s hist, 3, 1971); A Hylan-der, Minne af framlidne professorn L P M (1807); G Johannesson, 1710-89 (LU:s hist, 2, 1982); A Kahl, Tegnér o hans samtida i Lund (1851), s 34; A Nilsson, Tegnérs filosofiska o estetiska studier (E Tegnér, Filosofiska o estetiska skrifter, 1913), s 29-32; A Nyman, Från Platon till Einstein (1933), s 103, 109; B Rehnberg, Prästeståndet o religionsdebatten 1786-1.800 (1966); T T Segerstedt, Moral sense-skolan o dess inflytande på sv filosofi (1937); SjSkl; SMoK; E Tegnér, Samlade skrifter, 1, 8-10 (1923-25); E Tegnérs brev, 1, 11 (1953-76); E Tykesson, Rövarromanen och dess hjälte (1942); Ur Esaisas Tegnérs papper (1882); K War-burg, Johan Gabriel Richert, 1-2 (1905); Weibull o Tegnér, a a; A Werin, Tegnér 1782-1825 (1974); dens, d:o 1826- 46 (1976); [P Wielselgre]n, Lars Peter M (Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9, 1843); E Wrangel, Tegnérs kärlekssaga (1916); dens, Gamla studentminnen från Lund (1918); dens, Tegnér i Lund, 1-2 (1932); E Åkesson, Mattha;us Fremling o Esaias Tegnér (VSLÅ 1969), s 43- 62. - Johannes (Jöns) M: Lunds hm, 2:3 (1951); SjSkl. — Sven J['6nsson] M: Johannesson, a a; Lunds hm, 2:1 (1980); NF, ny uppl, 18 (1913)/ KU Nyländer, Semitiska studier i Sverige under flydda tider, 2 (Ny SvT 10, 1889), s 346; I Seth, Universitetet i Greifswald o dess ställn i sv kultur- pol 1637-1815 (1952); SjSkl; Weibull o Tegnér, a a; G W[etter], Sven Johan M (Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9, 1843); K V Zet-terstéen, Turkiska studier i Sverige (Lychnos 1941), s 15 ff. — Carl Magnus M: Biographica, M 1260, RA; B Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710—1814 (1981); Karlshamns hist, 2- 3 (1928- 49); H Lindström, Växjö stads hist 1719-1862 (1942); L W:son M, Axplockning ur en gammal stambok (PHT 1925). - Henrik Mathias M: TU 7:79, KB; N Algård, Johan Henrik Thomander (1924), särsk s 9, 19, 58, 479; Anjou; Broomé; J Bulman, Jenny Lind (1956), s 58, 81, 100, 103 f, 120, 192, 266, 294, 308, 311, 313; C Burman, Post skriptum (1905), s 199; L Dahlgren, Lyran (1913); dens, Grannarna på Kungsängsgatan (1914); dens, Jenny Lind utom scenen (1928); Donation af Jenny Lind-bref (NTBB 7, 1920, s 198); S Dorph, Jenny Lindiana (1919), s 218 f; G Hilleström, MA, M 1771-1971 (1971); H S Holland o W S Rockstro, Jenny Lind-Goldschmidt, 1-2 (1891); V Horn, På sångens vingar (2. uppl, 1945); J L Höijer, Musik-lexikon (1864); Karlshamns hist, 3 (1949); [C J N Kin-berg,] Mazérska qvartettsällskapet (1899), s 11, 28; S Kjellström, Två kontraster bland sv tonsättare (Hågkomster o livsintryck, 24, 1943), s 93; J Mau-de, Jenny Lind (1927); M Montgomery-Silfver-stolpes memoarer, 4 (1920); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); dens, d:o från mitten av 1800-talet (1965); Curt M, Jenny Lind o sångens Beateberg (1960); L W:son M, a a 1925; NF, ny uppl, 18 (1913); Norlind; dens, Jenny Lind (1919); C R Nyblom, En sjuttioårings minnen, 2-3 (1908), s 122, 175, 178; M Pergament, Jenny Lind (1945); K Rootzén o T Meyer, Jenny Lind (1945), s 49, 53L 75, 85, 101, 119; SjBlek; SMoK; H Wieselgren, Lars Johan Hierta (1880); E Åkerberg, Musiklifvet inom Par Bricole 1779-1890 (1910); L Österlin, Thomanders kyrkogärning (1960). - Carl Henrik M: TU 7:79 o 85:27, KB; Anjou; Burman, a a, s 71, 205; Dahlgren, a a 1928; Dorph, a a, s 217 f, 220 f; Hilleström, a a; Holland o Rockstro, a a; Ö Morales, MA:s årsberättelse 1920 (STM 2, 1920), s 289; Curt M, a a 1960; SPG. - Sven Wilhelm M: Burman, a a, s 71, 205; Dahlgren, a a 1928; K väg- och vattenbyggnadskåren 1851-1937 (1937); Curt M, a a 1960. -Carl Fredrik Soldan M: Carl M (SvD 3 maj 1975); H Gejrot o P H Räf, Lärarmatrikeln 1934 (1934); Väv, Götaland (1965). - Carl Fredrik M: Henrik M, Drag ur livet på en Hallute-gård i När under 1850-1870-talen (Sv landsmål osv folkliv 1948), s 85; L W:son M, a a 1925; E Nyberg, Gotländsk släktbok (1938); SjBlek. - Johan Magnus M: Henrik M, a a, s 85 ff, 90, 101, 111 f; Nyberg, a a. - Martin M: G Bergström, Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland o Blekinge samt på Gotland 1658— 1765 (1958); Karlshamns hist, 2 (1928). - Martin Lorentz M: Lags o doms; \J Odenctrantz,] K Götha hofrätts presidenter, ledamöter o betjäning (1803); Setterdahl; SjSmål. — Carl Christopher M: Allmänna brandförsäkringsverket 1782-1932 (1932); J A Almquist, Sthlms stads brandförsäkringskontor 1746-1921 (1921); S Högberg, M över LPS 1766-1815 (1961); Curt M, a a 1960; L W:son M, a a 1925; Setterdahl; E Sommarin, Skånska hypoteks-föreningen 1836-1936 (1936), s 49. - Gustaf (Gösta) Lorentz M: Biographica, RA; TU 7:79, KB; Burman, a a, s 102; F v Dardel, Dagboksanteckningar 1873-76 (1916); B Enander, Vb:s hushållningssällskap 1814-1914 (1933); Kron:s hushållningssällskap 1814-1914 (1914), s 121; Curt M, a a 1960; P v Möller, 1867 års FK (1875); G B Nilsson, Banker i brytningstid (1981); SPG; W Swalin, Bidrag till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892). - Gustaf Fredrik M: TU 7:79 o 85:27, KB; Curt M, a a 1960; E Schalling, Från Karl XII:s död till närvarande tid (Kammarkollegiets hist, 1941), s 236; SMoK; SPG; Swalin, a a; P Wilstadi-us, Smålands nation i Uppsala, 2 (1961); A Wåhlstrand, Regeringsskiftena 1900 o 1902 (1947); Väd? 1914 (1913). - Curt Fredrik M: SFL 1900-1940 (1942); d:o 1941-50 (1953); d:o 1951-55 (1959); d:o 1956-60 (1963); d:o 1961-65 (1968); d:o 1971-75 (1981). - Jacob Ludvig M: Edlund, a a; Samzelius; Setterdahl; W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns regemente 1661 — 1920 (1922). - Martin Arnold Fredrik M: A Levertin mfl, Sveriges apotekarhist, 1 (1910). — Ludvig Wilhelm M: Samzelius. - Helge Åke Rudolf W:son M: TU 7:79 o 85:27, KB; S Malmsten, "Som en bäck från livets källa" (Min mor, 3, 1950); NF, ny uppl, 18 (1913); O Sillen, Studier i sv företagsekonomi (1943), s 59; SMoK; SPG; Sv uppslagsbok, 20 (2. uppl, 1951); S Torsslow, Dramatenaktörernas republik (1975); Wilstadius, a a; Väd? 1933 (1932). — Lynn Anders Siger M-de Wolfe: O Ljungström, Lynn M-de Wolfe död (DN 15 o SvD 16 okt 1985). - Ludvig M (d 1701): Brevsvar 10 sept 1986 från Archiv der Hansestadt Liibeck, SBL; Lunds hm, 2:8 (1961). - Hans Ludvig M: Biographica, M 1260, RA; Hilleström, a a; Lags o doms; SjSkl. — Nils Fredrik M: Helsingborgs hist, 5:1-3, 6:1 (1979); T Mårtensson, Tomtägare i Hälsingborg intill 1850 (Kring Kärnan 1939), s 128, 131. - Nils Johan Ferdinand M: TU 7:79, KB. - Julia Hilma Sophia M-Sandberg: Hilma M-Sandberg f (SvD 5 maj 1954); Norlind; Sohlman, 4 (1952), s 574. - Nils Hakon Stig M-Sandberg: SKL o där anf litt; SMoK; Stig M-Sandberg t (SvD 12 april 1950); Sv konstnärer (4. uppl, 1951).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår inlagt, 2014-11-04
2. Dödsår inlagt, 2014-11-04


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Munthe, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8544, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8544
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Munthe, släkt, urn:sbl:8544, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se