Erik G Müller

Född:1866-08-05 – Helsingborgs stad, Skåne län
Död:1923-07-15 – Helsingborgs stad (Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län)

Anatom, Histolog


Band 26 (1987-1989), sida 111.

Meriter

Müller, Erik Gottlieb, f 5 aug 1866 i Helsingborgs stadsfors, d 15 juli 1923 där, ibid (skriven i Kungsh, Sthlm). Föräldrar: hamnkassören Frans M o Maria Elisabeth Forsberg. Mogenhetsex vid h a l i Helsingborg 23 maj 84, inskr vid LU 12 sept 84, med fil ex 30 maj 85, amanuens vid anatom o histolog instit:erna febr 86-febr 89, MK 23 febr 89, allt vid LU, inskr vid Kl 3 febr 90, tf lär i histologi sept 91, ML 30 maj 94, tf eo prof i histologi 23 aug 94, disp 5 okt 94, eo prof i histologi 10 maj 95, MD 31 maj 95, prof i anatomi från 14 april 99, led av förvaltn:nämnden 00—07 o 17, av biblioteksnämnden 00—23, av kollegienämnden 09—18, allt vid Kl, lär i anatomi vid Tandläkarinst i Sthlm från 99, led av Sv sällskis för med forskn vetensk nämnd 03—07, av styr för Aftonbladet ab 03—07, inspektor för Naturhist riksmuseets etnograf avd 06—07 o från 13, för zoolog avd 15—20, för vertebrat o paleolog avd där 20—23, led av Sv läkare-sällsk:s nämnd 06—07 o 10—11, sekr i läkare-sällsk 07—10, ordf där 15—16, ordf i sällsk:s medhist sektion 19—23, led av VA:s berednrutsk från 09, fullm i Nobelstiftelsen från 10, led av styr för Veterinärhögsk från 12, inspektor för Kristinebergs zoolog station från 17, v ordf i Sv Linnésällsk 17, ordf där från 19, led av komm ang det akademiska befordnväsendet dec 18—juli 22. - LVA 05, LFS 05, LVS 19.

G 17 april 1896 i Gävle stadsförs m Gertrud Theresia Birgitta Svinhufvud, f 3 juli 1876 i Söderhamn, d 21 april 1949 i Sthlm, Engelbr, dtr till majoren Daniel Christian Wilhelm S o Paulina Selma Katarina Altberg.

Biografi

Erik M visade mycket tidigt utpräglad håg och fallenhet för vetenskapligt arbete. Redan under skoltiden hade han sålunda börjat utföra anatomiska dissektioner, och han fortsatte därmed under de medicinska studierna. I Lund fäste sig inom kort anatomiprofessorerna H Lindgren (bd 23) och C M Fürst (bd 16) vid hans ovanliga begåvning och flit. Tidigt företog M sin första utländska studieresa som gick till Leipzig, där han sommaren 1887 studerade deskriptiv och topografisk anatomi under W Braune och embryologi hos den kände schweiziskfödde anatomen W His. Här fick M uppslaget till sitt första vetenskapliga arbete, vilket behandlade problem rörande blodkärlsmuskulaturens utveckling. Hemkommen från denna resa kastade sig M in i ett intensivt vetenskapligt arbete vid sidan av studierna, och han publicerade under de närmast följande åren fem arbeten inom körtel-och nervhistologins områden, varav ett par om spinalgangliernas byggnad och ett om parasiten Cercomonas intestinalis i tunntarmen hos människan.

I början av 1895 studerade M mikroskopisk anatomi hos W Flemming i Kiel, och under sommaren s å arbetade han hos berlin-anatomen och antidarwinisten O Hertwig, med vilken han kom att knyta en livslång varm vänskap. Redan tre år tidigare hade M upptäckt de intracellulära kapillärkorgarna i magslemhinnans beläggningsceller. Denna upptäckt ledde vidare till studier över olika körtlars byggnad och funktion, och resultaten av dessa offentliggjorde M i gradualavhandlingen Om inter- och intracellulära körtelgångar.

M hade redan före sin licentiatexamen ombesörjt undervisningen i histologi vid KI, och omedelbart efter examen förordnades han till professor för att kort tid därefter utnämnas till eo professor i samma ämne vid institutet. Fem år senare blev han professor i anatomi vid Kl efter hård konkurrens med W Hultkrantz (bd 19), sedermera professor i detta ämne i Uppsala.

Redan före sekelskiftet hade M börjat studera magsäckens och tunntarmens läge- och formförhållanden hos människofostret, och hans resultat rörande dessa väckte stor uppmärksamhet men ledde också till en del kritik och polemik. Andra områden för M:s forskningar låg inom extremitetsartärernas, främst armartärernas, anatomi hos däggdjuren och framför allt inom utvecklingsläran och det autonoma nervsystemet. Det sistnämnda problemområdet brottades han med ännu på senare år, och ett arbete om sympaticusnervens ursprung hos kycklingar publicerades först efter hans bortgång. I ett föredrag i Sv läkaresällskapet endast drygt fyra månader före sin död gav M en sammanfattning av sina studier över uppkomsten av det sympatiska nervsystemet.

M var en engagerad och stimulerande lärare, och han betonade i sin undervisning anatomins grundläggande betydelse för den blivande läkaren. Han hävdade att anatomin var den grund varpå hela den praktiska medicinen vilade. Endast genom en noggrann kännedom om den normala människokroppens byggnad kan läkaren förstå, igenkänna och behandla dess sjukliga förändringar. Den viktigaste uppgiften i undervisningen var enligt M att bibringa den blivande läkaren en levande bild av människokroppens inre, så att denna bild åtminstone i allmänna drag kvarstod under hela den aktiva verksamhetsperioden. Då den s k medicofilen avskaffades genom 1907 års medicinska examensstadga, lyckades M genomdriva, att en kurs i jämförande anatomi infördes, och han författade en lärobok i detta ämne, vilken av hans samtid ansågs vara en av de bästa i världen. M följde i sin undervisning det sv undervisningssystem i anatomi, med katedrala föreläsningar, dissektioner och med kunskapskontroll genom demonstrationer och förhör, vilket enligt M själv hade grundats av R Martin (bd 25) och som hade utvecklats och fullkomnats vid KI främst av A J Retzius. M använde sig aldrig av skioptikonbilder, fotografier eller mikrofotografier utan endast av teckningar och målningar, och allra helst lät han genom egna teckningar på svarta tavlan de anatomiska detaljerna växa fram inför auditoriet. Han hade en särskild förmåga att med kraftiga streck lämna klara, enkla och generella minnesbilder av de olika kroppsdelarnas allmänna uppbyggnad, kompletterade med en livfull beskrivning beledsagad av hans karakteristiska modellerande handrörelser.

M:s intressesfär omspände vidare fält än enbart det medicinska. Han manifesterade ofta sin oro för att låsa fast och stänga in sig med en specialuppgift och därigenom förlora de stora sambanden. Vid sidan av medicinen torde han sålunda genom sin vida anknytning till fysiologin ha varit en av sin tids kunnigaste biologer i vårt land. Under senare år ägnade han sig åt medicinens historia. Därjämte intresserade han sig speciellt för filosofi, och han besatt en omfattande beläsenhet inom båda dessa ämnesområden. I sin filosofiska inriktning stod han i vissa avseenden Schopenhauers idéer nära, även om hans livsbejakande natur stod långt ifrån dennes pessimistiska världsuppfattning, och i metafysiska frågor torde M ha delat Spinozas panteistiska åskådning.

M värjde sig energiskt mot en rent mekanistisk uppfattning av livsfenomenen, och inom utvecklingsläran synes han närmast ha anslutit sig till den av bl a Hertwig torgförda uppfattningen, att det för den levande substansen särskilt kännetecknande var en särskild organisation, vilken aldrig kan förklaras rent fysikaliskt, "lika litet", hävdade M, "som man kan förklara ett urverks mekanism av en aldrig så noggrann analys av metallens kemi". Han förfäktade sålunda i denna fråga närmast en neovitalistisk uppfattning. I denna vetenskapsfilosofiska inställning hade han tagit starkt intryck av den österrikiske fysikern och filosofen E Mach.

M:s intresse för medicinens historia betingades inte i första hand av intresse för personer och händelser, utan han ansåg att det var den historiska utvecklingen, som var det väsentliga. Beträffande sin egen vetenskap framhöll han med eftertryck, att "kännedomen om den historiska utvecklingen är nödvändig för ett vetenskapligt studium av anatomien". Detta hindrade honom inte från att författa finstämda minnesrunor över Linné, A J och G Retzius, C Flensburg, O Hertwig och E Hultgren.

Linné och dennes livsgärning ägnade M ett livslångt intresse. Han var en av stiftarna av Sv Linnésällskapet 1917, från början dess v ordförande och redan efter ett år ordförande, en post som han innehade intill sin bortgång. M lämnade flera vägande bidrag till linnéforskningen. Hans studier gick bl a ut på att sätta in Linné som systembildare inom medicinen i sitt allmänbiologiska sammanhang, och han hävdade därvid bla att Linné i sin sjukdomslära, så som den presenteras i hans skrifter Genera morborum och Clavis medicinae, upptagit många idéer från antiken, medan man däri ej finner mycket av de närmast föregående epokernas kemiatriska och fysiatriska teorier. M har bla också ägnat sig åt Linnés båda uppsalaperioder samt brevväxlingen mellan Linné och dennes vän A Bäck, ur vilken han tyckte sig kunna utläsa, att det var deras humanitet och intresse för det allmännas väl, som utgjorde den kanske viktigaste föreningslänken dem emellan. M:s förhoppning redan 1917 var, att sällskapet varje år i Uppsala skulle fira en Linnédag, vilken för Uppsala skulle bli vad Goethedagen var for Weimar.

Kärleken till naturen och till naturforskningen parad med en utpräglad plikt- och ansvarskänsla var en mäktig drivfjäder för M:s insatser. Till sin natur var han ganska sluten. Det var ej lätt att komma honom närmare inpå livet, och han har karaktäriserats som "en ganska barsk representant för den akademiska visdomen" (Forssell). Hans livssyn var konservativ, och han hyste stor respekt för former och laga ordning. Hans uppfattning av världen och människorna torde ha varit ganska pessimisitisk utan att dock präglas av inslag av melankoli. Med sin skapande fantasi, sitt kritiska omdöme och sin förmåga att snabbt se de väsentliga och betydelsefulla sammanhangen i naturen ägde han ett utpräglat forskartemperament, och han strävade efter att även hos andra väcka intresse för forskning.

Författare

Carl-Johan Clemedson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett fynd av Cercomonas intesti-nalis i jejunum från människa. [Rubr.] Sthlm 1890. 13 s, 1 pl. (Nordiskt medicinskt arkiv, bd 21 [1889], n:r 21.) Overs: Ein Fund von Cercomonas ... (Biologiska föreningens förhandlingar ..., bd 2. 1889— 1890, Sthlm 1890, s 42-54, 1 pl). - Studien uber die Spinalganglien. (Vorläufige Mittheilung). (Biol föreningens förh, 2, 1890, s 125-134). - Unter-suchungen uber den Bau der Spinalganglien. [Rubr.] Sthlm 1891. 55 s, Tafel I—II. (Nord med arkiv, 23 [=N F, bd 1, 1891], nr 26.) - Zur Kenntnis der Labdriisen der Magenschleimhaut (Biol föreningens förh, 4. 1891-1892, Sthlm 1892, s 64—73; även sep, 10 s). — Zur Anatomie der Speicheldrusen. [Rubr.] Sthlm 1893. 8 s, 1 pl. (Nord med arkiv, [25 = N F 3,] 1893, 19.) - Om inter- och intracellulära körtelgångar. Akad afh. Sthlm 1894. 4:o. 58 s, Tafla I—III. - Beiträge zur Anatomie des menschlichen Foetus. Sthlm 1897. 4:o. 74 s, Taf. I-X. (VAH, [N F,] bd 29 [1896-97], n:o 2.) — Ueber die Befestigungsweise der Extensorensehnen an der Fussbiege verschiedener Säugethiere und des Menschen. Eine vergleichend--anatomische Studie. Sthlm 1897. 4:o. 20 s, 2 pl. -Drusenstudien, 2 (Zeitschrift fur wissenschaftliche Zoologie, Bd 64, Leipzig 1898, s 624-647 [1 i Archiv fur mikroskopische Anatomie 1896]). — Några anmärkningar med anledning af professor E. Clasons förnyade utlåtande såsom sakkunnig vid tillsättande af professuren i anatomi vid Karolinska medico-kirurgiska institutet. Sthlm 1899. 49 s. — Några ord om anatomien såsom vetenskap och läroämne. Installationsföreläsning, hållen vid Karolinska institutet den 8 sept. 1899. [Rubr; omsl: vid tillträdet af professuren i anatomi vid ... september 1899]. Sthlm 1899. 15 s. [Ur Hygiea s å.] -Lebendes und uberlebendes Objekt, Beobachtung-en desselben (Encyklopädie der mikroskopischen Technik, Abth 1, Berlin & Wien 1903, s 705-733). — Lärobok i anatomi för sjukgymnaster. Sthlm 1905. 4:o. (8), 267 s. 2. uppl 1911. (8), 306 s. 3. uppl 1920. 4:o. 319 s. 2. tr 1930. - Den medicinska doktorsgraden. Promotionstal hållet vid Karolinska inst d 31 maj 1906. [Rubr.] Sthlm 1906. 8 s. [Ur Hygiea s å.] — Om de äldsta människoraserna (Ymer, årg 26, 1906, Sthlm 19[06-]07, s 121-138). — Carl von Linné. Minnestal hållet i Svenska läkaresällskapet d 14 maj 1907. [Rubr.] Sthlm 1907. 48 s. [Ur Hygiea s å.] - Om dr. W. Wern-stedts docentansökan. Sthlm 1908. 16 s. [Jfr nedan 1911.] — Redogörelse för Svenska läkaresällskapets 100-årsfest i oktober 1908. Utg af Sällskapets sekr. Sthlm 1909. 66 s. [Anon.] (Bilaga till Svenska läkaresällskapets förhandlingar 1908.) — Om den morfologiska riktningen i anatomien jämte ett bidrag till extremiteternas morfologi hos ryggradsdjuren. [Rubr.] Sthlm 1908. 63 s, Tafl. 1-3. [Ur Hygiea, Festbd s å.] — Anders Retzius. Föreläsning d 18 april 1910 vid Karolinska inst. [Rubr.] Sthlm 1910. 23 s. [Ur Hygiea s å.] — Anatomiska institutionen (Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia utg med anledning af Institutets hundraårsdag af Institutets lärarekollegium, d 3. Karolinska medi-ko-kirurgiska institutets kliniker och institutioner, Sthlm 1910, s 69-130; även sep, 70 s). - Yttrande (E. Muller, O. Medin o K. A. H. Mörner, Yttranden till Karolinska institutets lärarkollegium afgif-na ... med anledning af doktor W. Wernstedts den 6 juni 1911 hos Kungl. Maj:t ingifna besvär i fråga om hans anställande som docent vid Karolinska institutet, Sthlm 1911, s 5—44; även sep, 44 s: Om dr W. Wernstedts docentansökningar, 2). — Unter-suchungen iiber ein faseriges Stiitzgewebe bei den Embryonen von Acanthias vulgaris. Upps ... 1912. 4:o. 18 s, Tafel 1-4. (VAH, [N F,] 49. Anatomiska undersökningar af svenska forskare. Festskr tillägnad Gustaf Retzius ..., n:o 6.) — Om metoder och mål i vetenskaplig forskning. Tal vid nedläggandet af ordförandeskapet i Svenska läkaresällskapet d 3 okt 1916. Sthlm 1916. 30 s. [Ur Hygiea s å.] -Lärobok i ryggradsdjurens jämförande anatomi. Sthlm 1916. XIII, 494 s. 2. uppl 1922. 4:o. XIV, 542 s. — Till Svenska läkaresällskapets nämnd [om en till tävlan inlämnad skrift Några tidiga fall av thoracopagi hos människa] (Svenska läkaresällskapets förhandlingar, 1918, Sthlm, s 400-412). -Gustaf Retzius. En minnesteckning. [Rubr.] Sthlm 1919. 15 s. (Allmänna svenska läkartidningen, årg 16, 1915, Sthlm, s 945-959; även sep, 15 s). -Yttranden (G Forssell m fl, Svenska sällskapet för medicinsk forskning, Meddelande till Svenska läkaresällskapet den 21 okt. 1919., Sthlm 1919, s 9-11; tills med E Lindhagen). — Uber das Darmner-vensystem. [Upsala 1921.] 22 s, pl I—III. ([Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 26. Arbetsåret 1920-1921, h 5-6.] Festskrift tillägnad professor J. Aug. Hammar ..., 22.) —Uber den Ursprung des Sympathicus bei den Amphibien. [Upsala 1921.] 15 s, pl I. (Tills med S Ingvar; ibid, 23.) — Bidrag i Archiv fur Anatomie und Physiologie, Anatomische Abtheilung, 1888, 1896, 1918, Leipzig, Archiv fur Mikroskopische Anatomie, Bd 40, 1892, 45, 1895, 47, 1896, 55, 1899, 81, 1913, 94 (Festschrift fur Oskar Hertwig), 1920, Bonn, Anatomische Hefte, H 70, 1903, 81, 1904, 107, 1908, 118, 1909, 121, 1910, 129, 1911, Wiesbaden, o dess forts Zeitschrift fur die gesamte Anatomie, Abth 3: Ergebnisse der Anatomie und Entwicklungsge-schichte, Bd 23, 1921, Munchen & Berlin, samt Hygiea 1896, 1899, 1906-08, 1910, 1916, 1919-20, 1922, Sthlm, Svenska läkaresällskapets förhandlingar 1910-19, Sthlm, o SLSÅ 1918-21, 1923-24, Upps, 4:o.

Utgivit: Handlingar rörande tillsättandet af professuren i anatomi vid Karolinska mediko-kirurgis-ka institutet jämte Tillägg. Sthlm 1898. 172, 14 s. — Haft överinseende över G Wennman, Anatomiska väggtavlor över människokroppen, 1—3, Sthlm 1918, 1920, 1919, stor fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 14 april 1899, nr 12, RA; M:s levnadsbeskrivn i VA:s arkiv, StUB.

H Bergstrand, Sv läkaresällsk 150 år (1958); E W Dahlgren, VA:s personforteckmar 1739-1915 (1915); G Forssell, E G M (Hygiea 1923, s 657-674); H Forssner, E M f (Sv läkartidn 1923, 673 ff); J A Hammar, En återblick på E M:s anatomis- ka forskn (ibid, s 833-854); O T Hult, E M f (SLSÅ 1924); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808-1908 (1908); G Nilson, Sv läkaresällsk:s hist 1908-1938 (1947); C Skottsberg, VA:s personför-teckmar 1916-1955 (1957); SLH 3:4 (1897) o 4:3 (1933); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik G Müller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8597, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Johan Clemedson), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8597
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik G Müller, urn:sbl:8597, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Johan Clemedson), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se