E Martin Månsson

Född:1880-01-08 – Ledbergs församling, Östergötlands län
Död:1952-02-13 – Oscars församling, Stockholms län

Affärsman, Konstsamlare


Band 26 (1987-1989), sida 197.

Meriter

Månsson, Erik Martin, f 8 jan 1880 i Ledberg, Ög, d 13 febr 1952 i Sthlm, Osc. Föräldrar: lantbrukaren Albert M o Carolina Andersdtr Persson. Mogenhetsex vid h a l i Linköping, elev vid Gbgs handelsinst ht 02—vt 03, studier i Tyskland, Frankrike o England 03—06, affärsman i Japan 07—10, deläg i firman Gadelius & co 07—10, affärsman i Ryssland 10—19, ägare av stålfirman A Svensson i S:t Petersburg, drev firma M Månsson i Sthlm (Goshi Kaisha Månsson (Manson) Shokai Ltd Co) från 14, led av styr för Sveriges allm exportförb som repr för Sv transmarina exportförb 24—47, av styr för Sv-japanska sällsk från 24, av styr för Järnverksfören 27—50, av styr för ab Pripp & Lyckholm från 27, av Sthlms handelskammares skiljenämnd från 31, kassaförvaltare i Sv slöjdfören 32—35, ordf i styr för Acierex ab från 43. Affärsman, konstsamlare.

G 26 febr 1927(-35) i Stjärnorp, Ög, m grev Maria Ellen Augusta Douglas, f 14 febr 1892 i Kaga, Ög, d 20 aug 87 i Sthlm, Osc, dtr till landsh greve Ludyig Vilhelm August D o grev Anna Louise Dorotea Ehrensvärd.

Biografi

1907 inträdde Martin M som delägare i den av K Gadelius (bd 16) grundade firman Gadelius & co. I okt s å kom M till Japan och öppnade tillsammans med R Thune ett kontor i Osaka, firmans andra i landet. Detta blev basen för den affärsverksamhet med inriktning på försäljning av sv järn och stål till Japan samt export av främst siden därifrån som han de följande tre åren bedrev. I juli 1910 avvecklade han sina intressen i företaget, flyttade till Ryssland och verkade som affärsman där till 1919. Han inköpte järn- och stålfirman A Svensson i S:t Petersburg med affärsverksamhet på Sverige och var representant för flera sv järn- och stålverk. Redan 1914 hade han därjämte startat firma under eget namn i Sthlm. Denna grosshandelsfirma med avdelningskontor i Tokyo och Osaka exporterade sedan 1920 järn och stål till Japan, Brasilien och Italien samt importerade främst textilvaror från Japan. Efter krigsslutet 1945 verkade M aktivt för ett återupptagande av den sv handeln med Japan, bl a som styrelseledamot i Föreningen Ostasiatiska importörer från 1947.

Vid sidan av sin affärsverksamhet hyste M ett varmt intresse för konst och konsthantverk. Han blev således en framstående kännare och samlare av ryskt måleri, främst Ilja Repin, samt av japansk konst och konsthantverk. I egenskap av styrelseledamot i Svensk-japanska sällskapet blev han en av tillskyndarna av och ekonomiska garanterna för den andra stora utställningen i Sverige under 1900-talet av japansk konst som anordnades i Konstnärshuset i nov 1931 (den första hölls 20 år tidigare). Ett inte ringa antal av de 715 utställda numren var M själv ägare till. Det var såväl målningar, keramik och läcker som textilier. Under 1930-talet utvidgade han avsevärt sin samling av japansk konst, nu med tyngdpunkten lagd på träsnitt. På detta område skapade han en förstklassig kollektion av färgträsnitt belysande utvecklingen av denna konst i Japan från 1600-talets mitt till 1800-talets mitt. De flesta ledande konstnärerna var representerade med utsökta exemplar. Till de stora sällsyntheterna hörde Katsushika Hokusais (1780-1849) 36 berömda utsikter över Fuiji i perfekta tryck. De närmare 200 bilderna visades vid en utställning i mars 1948 på NM i Sthlm.

Författare

Bo Gyllensvärd



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: UD:s arkiv, 1920 års dossiersystem, HP, vol 2943, RA.

TJ Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); S A Hansson, Knut Gadelius - sv handelsman i Fjärran Östern (Med hammare o fackla, 22, 1962), s 162 f; C G Laurin, Liv o konst (1946); Matr över Gbgs handelsinst:s elever, 2, 1886-1910 (1951); NM:s utställnrkat nr 143 (1948); C-A Åmark, M M (Dödsrunor utg av S:te Örjens gille, 20, 1953). — Nekr över M i SvD 15 febr 1952.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Martin Månsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8635, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Gyllensvärd), hämtad 2020-02-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8635
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Martin Månsson, urn:sbl:8635, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Gyllensvärd), hämtad 2020-02-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se