Meriter

Möller, Andreas, f 6 sept 1800 i Vänersborg, d 23 sept 1855 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: bagarmästaren o krigskommissarien Magnus M o Johanna Magdalena Beckman. Elev vid domskolan i Lund 12—14, vid Malmö skola 15, avgångsex där 3 okt 17, inskr vid LU 13 okt 17, teol ex där 6 dec 17, ex till rättegångsverken där 22 april 25, eo kanslist vid justitiefördeln av K M:ts kansli 25, auskultant i Svea hovrätt 18 aug 25, medarb i Aftonbladet (AB) 30—34, drev advokatverksamhet i Sthlm från 31, utgav tidn Tiderna 17 febr (utg:bevis 19 jan)-4 april 32, medarb i Sthlms Aftonpost 48. Publicist.

G 6 juni 1840 i Brännkyrka, Sth, m Margareta Gustava Sturk, f 22 april 1812 i Värmdö, Sth, d 23 febr 1897 i Sthlm, Maria, dtr till mjölnaren Anders S o Stina Månström.

Biografi

M:s bildningsväg började vid domskolan i Lund och fortsatte vid Malmö skola, där han fostrades under rektor G R Ahlmans (bd 1, s 310) spira. Han bodde i Lund hos sin farbror bagaren Andreas M, och hos denne samlade den unge M sina kamrater. "Där åt man kringlor och drack svagdricka, under det att någon föreläste poesi, helst av Ling, Tegnér och Geijer" (P G Ahnfelt). Anekdoter från lundatiden belägger hans både humoristiska och satiriska läggning. En samtida under studieåren ger exempel på hur M under skoltiden "idkade gyckelspel" med rådstugurätten i Lund. Genom bulvan ingav han till domstolen skrifter av "tvetydigt innehåll", som innehöll drift med dennas ledamöter, och när de lästes upp utbrast tingsmenigheten i skrattsalvor, vilka i sin tur väckte borgmästaren "som redan vid begynnelsen av lustspelet insomnat, tyngd av sina många morgonsupar" (P G Ahnfelt).

En annan anekdot förmäler att M som 17-åring i samband med ett nattligt slagsmål hamnade i en nödvärnssituation, som resulterade i att angriparen avled. Inför rätta sägs han själv ha fört sin talan "på ett så utmärkt sätt, att han fullständigt frikändes" (A Ahnfelt, Interiörer ...), en händelse som senare togs till intäkt för hans lämplighet för advokatyrket. Vad man vet är att M i aug 1817 varit inblandad i ett slagsmål på Stortorget i Malmö och därvid blivit misshandlad av en kopparslagarlärling, som han med framgång själv instämde till kämnärsrätten (utslag 26 sept 1817).

M lämnade skolan med goda betyg och immatrikulerades vid LU. Inledningsvis bedrev han teologiska studier men övergick snart till juridiska fakulteten, där han togs i beskydd av den dynamiske och kraftfulle Johan Holmbergson (bd 19).

M utmärkte sig som en av Holmbergsons bästa elever. 1824 erhöll han det universitetsstipendium som utdelades till "de juris studiosi, som under loppet av året mest utmärkt sig för skicklighet och flit". Vid examensförhören följande år besvarade han enligt betygsprotokollet de framställda frågorna så skickligt att han väl förtjänade betyget Berömlig. M lämnade därefter Lund och for till Sthlm, där han erhöll anställning i justitierevisionen. Holmbergson ville gärna knyta M till akademin och föreslog honom, ehuru opromoverad, till en professur, men då förslaget nådde fel adressat i Sthlm, kom denna öppning till en annan karriär aldrig att bli verklighet, M ansågs dock särskilt väl lämpad för just en akademisk karriär.

Redan under studietiden i Lund ägnade sig M åt poetiskt författarskap. Han skrev t ex verserna vid studentkårens fest på prins Oscars namnsdag 1819, och vid den berömda magisterpromotionen 1820, till vilken Esaias Tegnér skrev sin epilog till de nypromoverade, författade M ett poem tillägnat festens damer. Stroferna vann allmänt bifall och erkännande även av Tegnér, och de trycktes i Lunds veckoblad. M fortsatte därefter att utge skaldestycken, ofta kryddade med en grovkornig humor. 1829 — 30 publicerade han anonymt sådana, som var politiska satirer riktade mot fyrståndsrepresentationen. Två av dem, Riks-soupern, en måltid vid tomt bord, och Res-déjeunéen, uppvärmda idéer från år 1829, anspelade på händelser vid 1828 — 30 års riksdag. De förlades och utgavs av Lars Johan Hierta (bd 19).

M bodde under slutet av 1820-talet i Sthlm i samma fastighet som Hierta och Anders Lindeberg (bd 23). Hierta vann M för sina planer att starta en tidning, och M tillhörde den grupp som i sept 1830 drog upp riktlinjerna för AB:s verksamhet. Han tilldelades ansvaret för tidningens politiska del. Hierta relaterade själv dess framgång till M:s medverkan, och dennes bidrag anses ha gett tidningen framgång hos läsekretsen. M blev den ende av de ursprungliga medarbetarna, som stannade kvar någon längre tid i redaktionen. 1830 — 32 var han visserligen inte delägare men tjänstgjorde som fast medarbetare. I starten deltog han dagligen i tidningens verksamhet men redan 1831 började han "genom rättsökandes förtroenden ... bliva så upptagen av juridiska göromål, att han mot slutet av samma år mera spontant, under 1832 blott tillfälligtvis och efter den tiden endast ganska sällan haft tillfälle att lämna några bidrag till bladet" (Hierta i AB 28 nov 1834; jfr Göransson, s 5). Under ett par månader 1833 drev han dock i Hiertas frånvaro tidningen.

M:s lekfulla men sarkastiska poetiska stycken trycktes i AB. Ett av de mera kända är dikten Pompe, den prisvärde favoriten (nr 157) i vilken M J Crusenstolpe (bd 9) får klä skott för sina angrepp mot tidens befordringssystem och favoritvälde. I övrigt bidrog M med ledande artiklar, och han ansvarade en längre tid för avdelningen Kaleidoskop, i vilken dagliga aktuella händelser kommenterades. Han medverkade också aktivt i utformandet av Hiertas utgivningsstrategi till skydd mot indragningsmakten. I jan 1832 tog han ut tillståndsbevis för tidningen Tiderna, som utkom med åtta nummer. Tiderna angavs öppet vara "succursal i händelse av behov".

Det fanns en inbyggd lojalitetskonflikt mellan M:s ständigt växande verksamhet på sak-förarbyrån och hans författarskap i AB, "såsom på en gång den ena partens 'advokat' och allmänhetens 'opartiske' redogörare för målet". Det har ansetts, att detta ledde till att M fick upphöra med sitt engagemang på tidningen. Under 1830—40-talen var M "Sveriges mest anlitade sakförare" (P G Ahnfelt). Han gjorde sig känd i domstolarna för sin blixtrande kvickhet och rappa, slagfärdiga argumentation. Från sin bostad på Söder i Sthlm drev han sin advokatverksamhet, som innefattade många av tidens mera spektakulära rättegångar. Hans framgångar gav honom stora inkomster, som möjliggjorde icke obetydliga fastighetsförvärv. Han ägde under ett antal år två fastigheter i Sthlm, och han arrenderade tre mindre lantegendomar under det petersenska fideikommisset Erstavik.

M är ett exempel på de mycket få heltidsverksamma advokaterna i Sthlm under 1800-talets första hälft. Hans professionella arbetssätt ställde honom i bjärt kontrast till myndigheter och kolleger, vilka han betraktade med ringaktning. Han var väl insatt i det engelska och franska advokatväsendet, som vid denna tid framstod som europeiska förebilder. M:s syn på juristrollerna kom väl till uttryck i hans anteckningar, där han noterade och kommenterade sin yrkesmässiga omgivning. Han pläderade för den rättsbildade advokaten, för en bättre yrkestitel för advokaterna och för den offentlige försvararen — men mot domares och andra juristkategoriers fuskande i advokatyrket, en för sin tid inte ovanlig företeelse. M utpekade Svea hovrätt som en "inhuman domstol", vars anseende mera var byggt på "yttre pedanteri, än på vetenskaplig bildning och duglighet", och han gav därigenom uttryck för hur han upplevde den seriöst arbetande advokatens situation i förhållande till domstolen. Han var särskilt starkt kritisk till "brännvinsadvokaterna ... som väl förstå att trassla in, men ej reda ut tvisterna".

En yrkessvaghet hos M tycks ha varit att han inte var så nogräknad vid valet av klienter, "han betraktade någon gång rättvisans skipning blott ur synpunkten av sin förmåga att efter behag kunna leda densamma" (Sv biogr lex). Sina sista levnadsår framlevde han "beklageligen förföljd av sjukdom och missöden", och han visade uppgivenhet och apati för sina arbetsuppgifter. Han drog sig tillbaka från omvärlden, tyngd bl a av sorgen efter en dotters död. Vid hans bortgång återstod ingenting av hans stora förmögenhet. M:s omfattande och dyrbara boksamling, som förklarar hans djupa bildning, försåldes på auktion för att täcka dödsboets skulder, men bouppteckningen visade ändock ett underskott på 4615 rdr. I nekrologerna nämndes han som en närmast bortglömd men "ganska berömd celebritet".

Författare

Kjell Å Modéer

Arkivuppgifter

M:s anteckn:ar (bla aforismer, anekdoter o tid-n:urklipp) i KB. - Enstaka brev från M i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Versar afsjungne vid en högtidlighet, anställd af den studerande corpsen i Lund på Hans kongl. höghet kron-prinsens höga namnsdag, d 1 dec 1819. Lund 1819. 4:o. (3) s. [Anon.] -Versar till damerne, vid magister promotionen den 22 sistl. Junii (Lunds veckoblad Nytt och gammalt, 1829, Lund, n:o 27, s [1]; anon). — Patrioternas carneval. En saml af politiska grimacer. Grupp 1*. Föreställande: Åldermannen och apothekaren. Ett gyckelspel i 3 acter. Sthlm 1829. 58 s. [Anon.] -Kärlekens seger öfver central-försvaret. Vördsamt anförande till de skönas plenum af *U*, patriot. Sthlm 1829. 7 s. [Sign; verser.] — Riks-dinéen eller Gourmandernes national-convent. (En målning af spartanska constitutionen). Sthlm 1829. 36 s. [Anon; verser.] 2. upl s å. 56 s. [Föret undert Mikael Alexis.] — Riks-soupern. En måltid vid tomt bord. Af förf till Riks-dinern. Sthlm 1830. 47 s. [Anon; verser.] — Res-déjeunéen. Uppvärmda idéer från år 1829. Sthlm 1830. 32 s. [Anon; verser.] [Ny tr av s 11 — 22: ny dikt i st f 40 verser av den förra.] — Parentation öfver de nio. En riksdags-svanesång i tjugufyra stropher. Sthlm 1830. 25 s. [Anon; tillskr.] — Bidrag i bl a Aftonbladet 1830-33.

Utgivit: Tiderna. 1832. Sthlm. Fol. 8 X 4 s. [I st för eller bihang till Aftonbladet.] — En gäldenärs fugter. Rättegång, emellan Kongl. fångvårds-styrelsen, kärande, samt fabriks-idkaren ... C. O. Vougt, svarande ... Afd 1*. Sthlm 1849. 4:o. 19 s. [Anon; inlagor från parterna, kommenterade.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Katedralskolan i Lund, Examenskataloger 1810-49, Liggare 1780-1837, LLA. Käm-närsrätten i Malmö, Dombok 1817; Malmö latinskola, Examenskataloger 1803-25, Matrikel 1722-1821, MSA. Jurfak:s prot 1824, A 1:2, LUB.

A Ahnfelt, Interiörer ur det literära stockholms-lifvet under förra hälften af vårt årh (1877), s 7 ff; dens (sign AWA), A M (Sv biogr lex, N F, 7, 1877); dens, En bortglömd humorist (Ny ill tidn 1877, nr 8, s 58 f); P G Ahnfelt, Studentminnen (1857); Carlander, 3 (1904); J Göransson, AB som politisk tidn 1830-1835 (1937); C Forsstrand, Före Publicistklubben (Publicistklubben 1924), s 24 f; K G Lindberg, Advokaten A M (Tidskr för Sveriges advokatsamf 1956); LUM 1732-1830^(1979); Lunds academies catalog vt 1823—26; K A Modé-er, A M, sakförare (Advokaten 1973), s 199; H Schönbeck, Prelater. Ur prosten Henrik Schön-becks memoarer ... (1927); SjVestg; Skildringar ur sv mäns ungdomslif samt skolhistorier (1873), s 290 f; B Wedberg, Konungens högsta domstol 1809-1844 (1940), s 608 f; H Wieselgren, Lars Johan Hierta (1880). - Nekr över M i AB, nr 135, 8 okt 1855.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andreas Möller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8654, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8654
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andreas Möller, urn:sbl:8654, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2024-04-25.