Meriter

Möller, Kuno, f 29 aug 1890 i Malmö, S:t Petri, d 26 febr 1976 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: v häradsh Teodor Ludvig M o Maria (Mia) Seiersen. Mogenhetsex vid Malmö hal 6 juni 08, reservofficersex vid K krigsskolan 27 aug 10, underlöjtn i Älvsborgs reg:s reserv 30 dec 10, diplomingenjör vid Technische Hochschule i Berlin-Charlottenburg 14, ingenjör vid flottans varv i Sthlm 14–15, vid Sv bindgarnsfabrikens ab i Lund 15–19, löjtn i nämnda reg:s reserv 26 jan 17, VD i Södertälje bindgarnsfabriks ab juli 19–april 23, led av stadsfullm i Södertälje 23, VD i ab Malmö stora valskvarn maj 25–okt 30, led av komm ang ökande av efterfrågan på sv vete jan–okt 26, VD i ab Falkenbergs elektriska valskvarn (från juni 29 Halmstad-Falkenbergs kvarn-ab), maj 26–nov 30, i ab Kvarnintressenter nov 27–nov 30, led av styr för bl a ab Skofabriken Standard april 30 o Malmö förenade stuveri ab aug 30, VD i Sv spannmålsfören (från aug 35 Sv spannmålsab) 31–40, i Sv kvarnfören 34–40, led av Sthlms handelskammare 37, av statens livsmedelskommission 27 okt 39–14 okt 40, av statens utrymningskommissions råd 40–44, VD i Margarinbolaget 40—56, led av styr för Sveriges tekn industris skiljedomsinst 41, för Sveriges kemiska industrikontor 42–59, för ab Rörstrands porslinsfabriker aug 43–64, för Sveriges industriförb 48–59, led av jordbruksnämndens råd 50–62, av statens pris- o kartellnämnd 57–61, av styr för ab Lättbetong mars 58.

G 1) 4 nov 1915(–25) i Sthlm, Kat, m Elly Magna Eugenia Tufvesson, f 10 febr 1893 där, Maria, d 25 nov 1974 i Sthlm, Ty, dtr till handl Magnus T o Elina Skanz samt senare omg Kah; 2) 2 aug 1925(–52) i Malmö, S:t Petri, m skådespelerskan Dagmar Margaretha Elisabeth Lindén-Unge, f 22 juni 1901 i Gbg, Masth, d 29 okt 1961 i Sthlm, Västerled, dtr till Olga Eliasson; 3) 21 maj 1952 i Sthlm, Kungsh, m Astrid Nielsen, f 16 okt 1922 i Oslo, d 17 nov 1955 i Sthlm, Kungsh, dtr till brandkonstapeln Eyvind N o Kirsten Marie Svendsen; 4) 5 okt 1959 i Sthlm, Osc, m Margit (Maj) Ingeborg Terese Josephson, f 25 sept 1900 i Sthlm, Hedv El, dtr till handelsförest Bror Henning J o Augusta Sofia Lovisa Cederström.

Biografi

Som direktör för Malmö stora valskvarn, som 1917–27 ägdes av Sv lantmännens riksförbund (SLR)( kom M i nära kontakt med både kvarnindustrins och lantbrukets svårigheter under 1920-talet. Förhållandena på kvarnområdet föranledde 1926 en statlig utredning, som bl a underströk behovet av rationaliseringar inom branschen. Till följd härav bildades följande år ab Kvarnintressenter, där M blev chef, och i vars regi en strukturomvandling av kvarnindustrin i södra Sverige ägde rum.

Från 1926 anlitades M som sakkunnig i jordbruksdepartementet och spelade bl a en viktig roll vid behandlingen av frågan om åtgärder för ökad användning av sv vete. Resultatet blev förordningen 1930 om inblandningsskyldighet av sv råvara vid förmalning av råg och vete, och följande år en reglering, som innebar att staten inlöste kvarnduglig spannmål till bestämda priser. För att handha inköpsverksamheten bildades 1931 Sv spannmålsföreningen, 1935 ombildad till Sv spannmålsab med M som chef. Han blev s å också direktör i Kvarnföreningen, som svarade för handelskvarnarnas engagemang i spannmålsregleringen. M kvarstod i båda befattningarna till 1940 och innehade därmed en nyckelroll i den sv spannmålsregleringen under hela 1930-talet. Han engagerade sig också i försvaret av systemet mot dess kritiker.

Som chef för Margarinbolaget fick M ta itu med de problem som avspärrningen, råvarubristen och ransoneringarna under kriget gav upphov till. Produktionsbegränsningar för margarin infördes, och tidvis rådde tom tillverkningsförbud. Han fick också föra en strid mot 1942 års jordbruksutredning, som hade planer på att permanent begränsa margarintillverkningen. M anses ha bidragit till några av reservationerna mot kommitténs förslag, vilket han också offentligt kritiserade i skriften Jordbruksstöd och överproduktion (1946). M bidrog på så sätt till att säkra margarinindustrins fortbestånd i landet. Bland M:s övriga insatser inom området kan nämnas att han främjade det nordiska samarbetet mellan tillverkarna och tog initiativet till bolagets försöksverksamhet vid Brinka-gården i Skåne.

Författare

Tore Johansson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Jordbruksstöd och överproduktion. Anteckningar i anl av 1942 års jordbrukskommittés betänkande. Sthlm 1946. 98 s. - Bidr till diskussion om jordbrukspolitiken i Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, 1957, Sthlm, s 116.

Källor och litteratur

Källor o titt: Lantförsvarsdep:s konseljakter 30 dec 1910, kabinettsärende nr 70; Statens utlänningskommission, Kanslibyrån, Centraldossier över nordiska medborgare, nr 213830, RA.

G Hellström, Jordbrukspolitik i industrisamhället (1976); Kvarnfören 50 år, 1914-1964 (1964); MB-inform 1976, nr 2-3; S Österman, 100 år av samverkan (1982); SMoK; SvTeknF; Väd 1975.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kuno Möller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8673, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2024-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8673
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kuno Möller, urn:sbl:8673, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2024-09-19.