C Birger Mörner

Född:1867-05-03 – Nora stadsförsamling, Örebro län
Död:1930-03-10 – Flens församling, Södermanlands län

Författare, Diplomat


Band 26 (1987-1989), sida 344.

Meriter

17 Mörner, Carl Birger, brorsons sonson till M 7, M 8, M 9 o M 11, f 3 maj 1867 i Nora, d 10 mars 1930 i Flen. Föräldrar: apotekaren greve Carl Erik Herman Otto M o Fanny Teodolinda Öhrvall. Mogenhetsex vid h a l i Norrköping 21 maj 87, inskr vid UU 4 maj 88, jur preliminärex där 25 april 90, inskr vid LU 26 febr 91, ex till rättegångsverken där 26 maj 93, eo notarie i Svea hovrätt 3 aug 93, tf domhavande i Öster-Närkes domsaga periodvis febr–mars 95, vice auditör vid Livregis husarer 2 mars 95febr 00, eo amanuens i kommerskoll 15 okt 95, amanuens i civildep 10 febr 96, i generaltullstyr 26 maj 98, eo kontorist vid sv konsulatet i Hfors löjan 9928 febr 00, vid sv konsulatet i Genua jan (tilltr mars) 00sept 01, Johnsonsk stipendiat 1 okt 001 jan 04, eo kontorist vid sv konsulatet i Barcelona 4 sept 018 juni 03, t f vicekonsul i Konstantinopel 3 (tilltr 13) juni 031 mars 04, kontorist vid sv o norska vice-konsulatet i South Shields i Newcastle on Tyne, England, 17 febr 04, tf vicekonsul i Khvn 27 febr 06, konsul i Sydney, Australien, 28 sept (tilltr 7 dec) 06, Council Director vid New South Wales Zoological Society 8 april 08, avsked från konsulsbefattn med tillstånd att kvarstå som konsul över stat 12 aug 10. Förf.


G 1) 21 nov 1893(1908) i Helsingborg m Anna Viktoria Sofia Elisabeth (Ebeth) Brink, f 7 maj 1873 i Träslöv, Hall, d 10 mars 1941 i Norrtälje, dtr till lantbrukaren o konsularagenten Sven Victor Constantin B o Louise Charlotta Holmen samt senare g m bilbesiktningsmannen Carl Georg Stiernswärd; 2) 29 juni 1910(13) i London, St Margaret, Westminster, m Mary Héléne Macmillan, f 4 nov 1867?, d 25 eller 27 juli 1921 under båtresa mellan Australien o Sydafrika, dtr till klädeshandlaren James Coutts M o damskräddaren Mary Overell i Airntully, Tasmanien, samt tidigare g m fåruppfödaren H C White o senare g m markis Melville Henry de Massue de Ruvigny; 3) 25 sept 1921 i Sthlm, Hedv El, m Gertrud Margareta Nissvandt, f 2 juli 1900 där, ibid, d 9 juli 1983 i Lidingö, dtr till direktör Gustaf Vilhelm Anstrin o Anna Lovisa Lindberg samt senare g m byrådirektör greve Carl Göran Axelsson Mörner.

Biografi

Birger M har själv givit livfulla brottstycken ur sitt mångskiftande liv som diplomat, författare, resenär och samlare i memoarboken Ur mitt irrande liv (1925). I sin konsulattjänst författade han bl a som Johnson-stipendiat 1901 en längre rapport om utvidgningen av Sveriges export till Italien (UD:s arkiv vol 586 b, RA). 1907 föreslog han utplantering av småfisk i malariatrakter, ett uppslag som den italienska regeringen upptog med intresse. Som Sveriges förste lönade konsul i Australien blev han känd och omstridd. Med lidelse engagerade han sig mot en nordisk emigration till den nya kontinenten och blev snart indragen i en offentlig diskussion — uppmärksammad i såväl sv som internationell press — bl a med premiärministern i delstaten Nya Sydwales, Charles G Wade. Med retorisk emfas och aristokratisk patriotism — men föga diplomatiskt! — uppges M bla ha sagt: "Tror ni, att Sverige bekostar världens främsta folkupplysning åt sitt folk för att en svensk man skall hålla stigbygeln när en australier behagar stiga till häst, eller en svensk flicka bära in tebrickan till hans hustru" (Larsson 1967, s 47). Kort efter denna strid hemkallades M 1910; han tog avsked från konsulattjänsten s å för att på heltid ägna sig åt litteraturen. M:s erbjudande vid första världskrigets utbrott 1914 att åter inträda vid UD avslogs (UD:s arkiv vol 586 a, RA).

M:s egentliga litterära debut hade ägt rum redan 1888 med den dramatiska dikten Juda — som Strindberg s å reflekterade över att sätta upp på sin försöksteater i Khvn — även om han tidigare under signatur givit ut en del småstycken. Två år senare utkom diktsamlingen Tattar-blod, vilken i anslag och ämnesval i mycket förebådar Karlfeldts vildmarks- och kärleksvisor. Skådespelet Salig friherrinnan mottogs först välvilligt av Dramaten-chefen Gustaf Fredrikson (bd 16). Ämnet, som utgick från en då gällande lagbestämmelse att i äktenskapet den ena parten hade rätt till skilsmässa, om den andra blev sinnessjuk, ansågs emellertid känsligt, då ett sådant fall nyligen inträffat i en känd sv familj. På grund av skandalrisken utgavs och uppfördes dramat därför i Norge 1893, där det väckte Knut Hamsuns intresse. Strindberg engagerade sig för att få dramat spelat på kontinenten men utan att uppnå något resultat.

Dess höga plaisir (1897) med underrubriken "skildring från barocktiden" var en pastisch i knapp och pregnant tidsstil med ämnet hämtat från dansk historia. Boken kom i flera upplagor och översattes till många språk. Den blev M:s kanske största litterära framgång. Hj Söderberg karakteriserade den som "en välskriven och roande bok och en bok av god smak".

Efter avskedet från konsulstjänsten inledde M en ny fas i sitt författarskap med en lång rad tropikskildringar från Söderhavet och dess ögrupper, bl a Aráfis tropiska år (1914) och Från Aráfis irrfärder (1915), där han redogjorde för en tre månaders vistelse på de två korallöarna Wuvulu och Aua norr om Nya Guinea. Litterärt gjorde M sin mest självständiga insats på reseskildringens område. Med snabba ögonblicksimpressioner skildras hjältens exotiska äventyr. M visade sig emellertid i sin person väl kunna förena den känslige esteten, den praktiskt inriktade iakttagaren av ekonomi och samhällsliv samt humoristen. Liksom hos föregångare som Gauguin och Pierre Loti tonar Söderhavsöarna fram som ett jordiskt paradis. Här märks också ett för tiden osedvanligt starkt engagemang i naturfolkens utsatta situation och en utvecklad kritik av koloniala värderingar. Perspektivet var det tragiskt heroiska: naturfolken var liksom en del djurarter i utdöende. Gråsparven blev M:s stående symbol för den obevekligt framträngande civilisationen: "Mig ingiva de djur den högsta respekt och sympati, som icke vilja anpassa sig utan förbli helt och fullt sin natur trogna och hellre dö än giva efter" (Larsson 1967, s 44).

M förenade sin romantiska livsinställning med praktisk handlingskraft: 1914 besökte han den turkiska fronten på Gallipolihalvön; intrycken återges i krigsskildringen Med profetens folk (1916). 1918 deltog han på den vita sidan i finska inbördeskriget.

M:s författarskap utmärks av synnerligen stor spännvidd. I berättelsen Ti Ri Ti Ri (1918), som skildrar kärleken mellan en vit man och en exotisk dvärgkvinna, blandas genrerna reseskildring och fantasidikt till en originell fantastik i E T A Hoffmanns romantiska och E A Poes skräckgotiska anda. M:s två diktsamlingar, Gyllene bin (1911) och Mot aftonglöden (s å) mottogs relativt välvilligt av kritiken och sågs som "välgjorda och eleganta småsaker". Den förra återger i sonettform situationsbilder ur den av M beundrade Napoleons liv medan den senare präglas av vemod och melankoli.

M fortsatte också sitt litterärt-historiska författarskap. 1600-talsskildringen Maria Aurora Königsmarck (1913) bygger på arkivfynd och omfattande källstudier; den nedtecknades i en medvetet om ej konsekvent arkaiserande stil. I Brå vallahus (1916) skildras i romantiserad form egendomen Mauritzberg och dess ägare under 300 år. Många av M:s böcker — särskilt denna och berättelsen om Ti Ri Ti Ri — blev veritabla försäljningsframgångar och gjorde M till en av sin tids mest sålda och populära författare. John Landquist skrev i en recension av Bråvalla-hus: "Den estetiska dilettantismens anda från det europeiska nittiotalet har sin skuld med i den förströdda och pretiösa delen av hans författarskap". Det skarpa omdömet förorsakade M att genast utmana sin kritiker på duell; försoning uppnåddes emellertid på M;s eget initiativ (Landquist, s 72 f). M ägnade sig också åt översättningar, bl a av Dostojevskis Fattige stackare (1885), Jack Londons Söderhafsberättelser (1915) och Maupassants Stark som döden (1924). Vänner har vittnat om hans nära nog fenomenala förmåga att — som sällskapsnöje — med formell skicklighet och färdighet snabbt till sv överflytta klassisk poesi. M framträdde även som populärvetenskaplig författare med en skildring av Söderhavets historia, geografi och folkliv.

M var en lidelsefull och framstående samlare av litterärt, konstnärligt och kulturhistoriskt material. Utan att vara vetenskapsman hopbragte han också under sina många resor ett mycket omfattande botaniskt, zoologiskt men framförallt etnografiskt material, som han skänkte till sv staten. Han belönades härför av VA med dess Wahlbergsmedalj.

M var en framstående sällskapsmänniska och knöt tidigt vänskapsband med flera av tidens ledande kulturpersonligheter. Glanstiden inföll på 90-talet, då M och hans första hustru höll välbesökt salong på Östermalm. Han var vidare en av stiftarna av det litterära sällskapet Utile Dulci 1897. Till M:s intima vänner hörde författare som August Strindberg, Verner v Heidenstam och Karl August Tavaststjerna samt konstnärer som Albert Engström och Ernst Josephson. 1896 tillkom Pyttans A-B och C-D-lära (utg först 1946), skriven och illustrerad i samarbete med J A G Acke, Engström, Fröding och Heidenstam och tillägnad M:s dotter Marianne (s 349). M kunde förena mecenatskap med vänskap och synes på detta område ha utvecklat en sällsynt diplomatisk takt utan att därför ha offrat av sin egen integritet. Han förblev under alla år såväl Strindbergs som Heidenstams förtrogne, trots att de senare inte hyste några varmare känslor för varandra. Heidenstam var väl den han kom närmast. Strindberg beundrade han som "Mästaren". M tog bl a initiativet till En bok om August Strindberg (1894). "Du är verkligen den enda för närvarande i Sverge som har nog talang att uppskatta min och uppmuntra mig som anses död vid Stockholms latitud", heter det uppskattande i brev från Strindberg 1891. I boken Den Strindberg jag känt (1924) ger M ett inkännande och värdefullt Strindbergs-porträtt, även om skildringen skäms av många sakfel. Efter två år i Paris 1910—12 bosatte sig M på Mauritzberg vid Bråviken, där han kom att stanna till 1920, en vistelse som avbröts av flera längre resor, bl a till Nya Guinea åren 1913-14. Under 1920-talet bodde han först på gården Skiringe vid Flen, därefter på Magnusgården i Flen. Med hälsan underminerad av malaria var han från 1927 bunden vid sjukbädden.

M synes som människa och författare ha rymt många motsättningar. Han var på en och samma gång svärmisk drömmare som kände främlingskap inför den moderna civilisationen, dådkraftig äventyrare och praktisk reformman, primitivist och raffinerad estet, arkivforskare och sensualist. Trots mängden av skenbart heterogena intressen, vilka resulterade i skildringar med ämnen och motiv ur såväl nutid som historien präglas M:s författarskap av en inre enhet. Livsinställningen — den tragiskt-heroiska — sammanfaller väl med det litterära nittiotalets strävanden och dess vördnad för hävden, historien och sagan. Som författare var han i allt väsentligt en romantiker. Uttryckssättet var poetiskt och hans prosa rytmisk. Syftet var att skapa stämning; komposition och personskildring sattes i andra hand. Intresset för det förgångna, för den poetiska drömmen, myten och sagan kunde väl förenas med respekten för Söderhavsöarnas undergångsmärkta folk, fauna och kultur.

Författare

Björn Meidal



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av M:s arkiv (bla ms o korr) i Örebro stads- o länsbibi. Enstaka ms o brev i KB. Diverse handl i RA (Esplunda arkiv 1:298-302). Brev från föräldrarna till M hos prof M Mörner, Mölndal. - Brev från M i GUB, KB (bl a till J A G o E Acke, A Engström, E A Karlfeldt, J Nordling, August Strindberg o F Wrangel), KB, Khvn (bla till Karl Larsen o P Nansen), LUB, RA (bla till C Hallendorff, Adam Lewenhaupt o ca 220 st till Axel Mörner), SSA, UB, Oslo (bla till Björnstjerne Björnson, utg i Björnstjerne Björnsons brevveks-ling med svenske 1858-1909, 3, 1961), UUB (bla åtskilliga till Gustaf Fröding o H A Öhrvall), Åbo akad:s bibi o prof M Mörner, Mölndal.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dido eller jEneas på äfventyr eller Hur det går då man är "giftas"-lysten!! Faslig tragedi ... af -rg-. Upsala 1884. [Litogr övertr.] 4:o. 14 s. [Sign.] - Hetären. Dikt af-rg-. Till ... herr C. F. A. E(k). U o o å. Fol. (4) s. [Verser, dat Ronneby 1885; sign.] — Ett gammalt porträtt. Dikt. U o o å. Fol. (3) s. [Dat Sthlm 1885.] - Från friherrinnan [Helga] och friherre Gustaf Baners silfverbröllop, Åhs 25 aug. 1887. U o o å. 4:o. (4) s. [Verser; undert B. M.] — Juda. Dramatisk dikt i en actus ... augusti 1887. Gbg 1888. 4:o. 37 s. - Ode öfver ting, the der fåfångeliga och the der icke fåfängeliga äro, herr C. A. V. E. allvarligen att förehålla. [Rubr.] Upsala 1888. Fol. (1) s. [Undert: -rg-.] — Friherre Johan Gustaf Eskil Baner död den 24 februari 1889. Sthlm 1889. 4:o. (3) s. [Verser.] — Verser från bröllopet på Stegeborg den 17 juni 1889. Norrköping 1889. (4) s. [Till F R Tottie o E Mannerstråle; undert: Birger M.] — Tattar-blod. Ett dikthäfte. Sthlm 1890. 62 s. - Dikten om kungens krans. Lund 1891. 4:o. (9) s. — Magnus Stenbock. Säljes till förmån för staty-fonden. Norrköping 1891. Fol. (4) s. [Verser; undert.] — Kung Erik. En dikt. Lund 1892. (4) s. [Undert.] - Kung Smek. Opera i en akt. Musiken af P Nodermann. Lund 1893. 4:o. 17 s. — Salig Baronessan ... med Forord af K Hamsun. Kristiania 1893. 88 s. [Sv utg:] Salig friherrinnan. En familjehistoria i tre akter. Nyköping 1925. 56 s. [Sep av följetong i Södermanlands läns tidn.] — Mörnerska konterfej, utg. Örebro 1895. Fol. (4) s, sp 1-16, 18 pl. - Dess höga plaisir. Skildring från barocktiden. Sthlm 1897. 124 s. 2..uppl s å. [Senare utg 1907-30 se nedan, 1899.] Övers: Kongens Elskede, Kristiania 1897, 132 s; Kgl. Mayestjets Plaisir, Khvn & Kristiania 1907, 111 s; Allerhöchst Plaisir, Berlin 1898, 99 s (Collection Fischer [8]). — Ur Krönekan om Herr Leijoncrona (Vintergatan, samling skrifter på vers o prosa utg af Sveriges författarförening, årg 5, [1898,] Sthlm 1898, s 194-212). - Fru Brahe till Erichsholm. En legend. Sthlm 1899. 128 s. Övers: Khvn 1900, 121 s. [Senare sv utg:] Dess höga plaisir, skildring från barocktiden, o Fru Brahe till Erichsholm, en legend. Sthlm (tr Upps) 1907. 159 s. ([Omsl:] W W:s Kronböcker. N:r 6.) [Ny uppl] Sthlm 1909. Fru Brahe till Erichsholm och annat. Sthlm 1927. 230 s. [Med: Dess höga plaisir, Eke-stubben, Vreta, Två människor.] 5. uppl 1930. 211 s. (B M, Romaner 2 [omsl].) — Något om det modärna rummet (Ateneum, årg 3, 1900, Hfors, s 46—58, 4 pl; förk övers: Die Wage, eine Wiener Wochenschrift, Jahrg 3, 1900, Wien, 4:o, s 336-339 [i Nr 21, 20/5]). - När och fjärran. Sthlm 1901. 184 s. — Den moderna konsulsutbildningen (Statsvetenskaplig tidskrift..., årg 7, 1904, Lund, s 320-329). - Under halfmånen. Sthlm (tr Helsingborg) 1906. 104 s. Övers, ngt utvidgad: Inshallah, Frankfurt a M 1908, 128 s. — Lecture on Sweden ... "Charles XII. and Sweden." ... An address delivered before the ... society ... 4th December, 1907 (Science of man, Journal of the Royal anthro-pological society of Australasia, N S, vol 9, 1907 — 08, Sydney, 4:o, s 191 f [i no. 12, april 1908]). -Bland landsmän och konungar i Söderhavet. Privata anteckn från en tjänsteresa (Varia, illustr månadsskrift, årg 11, 1908, Sthlm, s 604-616, 685-695; omtr: [Norstedts reseskildringar (2).] Från fyra världsdelar, Sthlm 1911, s 57-104). - Sydney (Konsulns årsberättelse för 1906.) (Svensk export, tidskr ... utg af Sveriges allmänna exportförening, årg 13-14, 1907-08, Sthlm, Fol, s 824-828, 853-858 [i nr 335 f = 1908:1 f]). - Sydney. Konsulns årsberättelse för 1/7 1908 - 1/7 1909 (ibid, 16, 1910, s 13-16 [i n:r 387 = 1910:1]). - Hundraårsminnet. En sonett. Sthlm 1910. 4:o. (3) s. [Anon verser; om Otto Mörner.] — Gyllene bin. Sthlm 1911. 142 s. [Dikter.] - Mot aftonglöden. Gbg 1911. 60 s. [2. uppl] s å. [Ny uppl:] Amatöruppl... Sthlm 1913. 64 s. - Morgon på Röda Hafvet. [Rubr.] Gedruckt auf Reichspostdampfer "Goe-ben" ... 25. April 1913. (3) s. [Verser; undert.] -Maria Aurora Königsmarck. En krönika. Sthlm 1913 [utg 1914]. 4:o. XVI, 287 s, 41 pl. [Ny uppl] 1934. 401 s. (Romaner 4.) Övers: Munchen 1922, 507 s. — Ett äfventyr på Salomonöarna (Våra äfventyrligaste jakter, skildrade af naturforskningens o jaktens märkesmän i Sverige under red af C Forsstrand, Sthlm 1913, s 88-91).- Aråfis tropiska år. Sthlm 1914. XII, 251 s, 1 karta. - Aråfis sånger. Sthlm 1914. 40 s. [Urförcg.] — Friseglaren. [Rubr.] Sthlm 1914. Fol. (1) s. [Verser; undert.] -Il-y-avait une fois. Poesier. Sthlm 1914. 4:o. 37 s. — Från Aråfis irrfärder. Sthlm 1915. 199 s. [Omsl.] -Fru prostinnan och Pan. Sthlm 1915. 11 s. — Till soldaterna, då tretungade flaggan för första gången hissades vid Mauritzberg den 22 maj 1915. [Rubr.] Sthlm 1915. Fol. (1) s. [Verser; undert.] - Sång till Östergötland (En bok om Östergötland, under red af B M ... utg af A Trolle ..., Sthlm 1915, 4:o, s 3 f, med musik s 483; även sep Upps 1915, (1) s). — Vårnattsdansen vid Medevi [dikt] (ibid, s 135 f). -Färgernas Lidner, af Aråfi (ibid, s 311 f, 1 pl; pseud; om Marcus Larson). — Något om Bråviken (Ibid, s 424- 443; även sep, 22 s; även: STFÅ, 1915. Sthlm, s 149-172). - Bråvallahus. Sthlm 1916. 421 s. 2.-6. uppl s å. 7. uppl 1917. 8.-9. uppl 1923. 253 s. 10.-11. [titeljuppl s å. [Omsl: ... Herrgårdsroman.] ll.[!] uppl 1930. 288 s. (Romaner 1.) Övers: Schloss Bravalla, Munchen [1918], 385 s. - Claes Gustaf Horn sjunger för Aurora Königsmarck om den sörjande Isabella. [Rubr.] U o o å. 4:o. (1) s. [Undert; ur föreg.] — Med profetens folk. Sthlm 1916. 112 s. 2. uppl s å. Övers: Munchen 1916, 88 s, 2. Aufl så. - Trettionian. Epilog i en akt. Sthlm 1916. 16 s. Övers: Neununddreissig, Munchen 1917, 30 s. — Det röda korset. Prolog å Linköpings teater den 7 april 1916. Linköping 1916. (3) s. [Verser; undert.] — Stjärn-orps kyrka 26 juli 1916. Linköping 1916. 4:o. (3) s. [Verser till L W A Douglas' begravn; undert.] — Några svenska miniatyrer (Saisonen, magasin för konst, nyheter o moder, red A Roosval, årg 1, 1916, Sthlm, 4:o, s 159-163). - Valda dikter. Sthlm 1917. 147 s, 1 portr. - Ti Ri Ti Rf. En berättelse från Ceylon. Sthlm 1917. 205 s. 2.-6. uppl s å. 7. uppl 1930. 149 s:, ([Tills med Söderhavets sagor s å:] Romaner 3.) Övers: Leningrad & Moskva 1924, 155 s. — En röst ur ledet. Tal hållet i Stockholms Auditorium d. 15 mars 1918. [Omsl.] Sthlm 1918 [omsl]. 24 s. [Ny tr] så. — Vid Styrbjörn von Stedingks graf, Djursholm den 28 april 1918. Sthlm 1918. 4:o. (6) s. [Anon.] — Giovanna. En medeltidslegend. Sthlm 1919. 140 s. [Svenska teatern, 390.] — Miniatyrer. Valda prosastycken. Sthlm 1920. 63 s. - Die Wacht am Rhein 1920. Sthlm 1920. 4:o. 3 s. [Verser; undert: Aråfi.] — Tinåra. Sthlm 1922. 128 s. Övers: Jena 1924, 193 s. - Då August Strindberg skulle bli tidningsutgivare (Julkvällen, [Publicistklubbens jultidn,] 1922, Sthlm, Fol, s 26 f; omtr ibid, 1947, s 8). - Söderhavet. D 1*. De stora färderna. Vid rikets port. Polynesien. Upps (tr Sthlm) 1923. XI, 230 s, 1 pl, 1 karta. (De geografiska upptäckternas historia, 2.) — Tindalo (Wilhelm [prins] o B M, Två exotiska noveller [fortitel]: Wilhelm, Magegi, [o] B M, ... Sthlm 1923, s 85-147). - Ett bibliotek med anor. Stiftsbiblioteket i Linköping o några rader ur dess hist (Vecko-journalen, årg 14, 1923, Sthlm, 4:o, nr 1, s 8). - Den Strindberg jag känt. Sthlm 1924. 204 s, 17 pl, 16 bl facsimil. — Anne-Maries docka. Sthlm 1924. 11 s. [Ur föreg.] — En dag med Björnson Qulkvällen, 1924, s [18]). - Ett Sandhamnsminne (Julstämning, 1924, Sthlm, Fol, s [24-28]; tills med A Engström; omtr: Pyttans A-B och C-D--lära ... [se nedan 1946, ny uppl] 1967, s 9—14). — Dikten som konstsmide (Vintergatan, Sveriges författareförenings julkalender, 1924, Sthlm, 4:o, s 21—23, (10) s facsimil [bla Strindberg-manus]). — Tavaststjerna som jag minns honom (Finsk tidskrift, Tom 96, Hfors 1924, s 247-261). - Elvira -qvist: Recensioner och reflexioner 1924—1925. Trosa 1925. 19 s. [Pseud.] — Ur mitt irrande liv. Sthlm 1925. 310 s. 2.-4. uppl s å. 5. uppl 1926. -Ringen. [Omsl.] Sthlm 1925. 7 s. [Ur föreg.] -Turkiska år och andra (Ur mitt irrande liv). Sthlm 1926. 258 s. — Länkar som binda (Hågkomster och livsintryck ..., saml 7, Upps 1926, s 119-125). -När sångsvanarna häckade i Örebro. Föredr i "Concordia" 7 okt 1927. Örebro 1927 [omsl], 16 s. [Ur Nerikes allehanda?] - Pyttans A-B och C-D--lära eller Antibarbarus, diktad i augusti 1896 av farbror Acke, farbror Albert, farbror Verner, farbror Gustaf och Pappa samt tillägnad Högvälborna stiftsjungfrun M. M. att överlämnas på hennes 25:e födelsedag. Sthlm 1946. Tv-8:o. (50) s. [Omsl: tills med J A G Acke, A Engström, V v Heidenstam o G Fröding.] [Ny uppl] 1967. 13, (50) s. - Ett otryckt kapitel i ... "Den Strindberg jag känt" (Samfundet Örebro stads- och länsbiblioteks vänner, Meddelande n:o 19, Örebro 1961 [omsl], s 23-27). - Bidrag i bla: OoB 1896, 1897 (recensioner), 1901, 1903, 1912, 1914, 1916 o 1922-23 (rec), Budkaflen, tidn för tidsenliga reformer, Sthlm, Fol (även under sign Birger M. o pseud Dage), Vecko-journalen o Idun (dikter m m); vidare Tiden ... utg af K. P. Arnoldson, 12/10 1885, SvD 16/3 1887 o i sht från 1897, GHT 12/11 o 17/ 12 1887, 15/11 1890, 10 o 23/1 1891, DN, B-uppl, 22/11 1890, Dagen 26/1 1915, Östgöta correspon-denten 20/8 1921, Stockholms dagblad 1905 o 4/3 1921, Örebro-kuriren 8/10 1927 o Hamburger Fremdenblatt 2/8 1927 (vissa titlar se Svensk litteraturhistorisk bibliografi 1900-1935, Upps 1939-50), medv i australiska tidn 1910: intervju i Argus, Melbourne, insändare i Sydney Morning Herald 11/2 o senare samt brevväxl där 21/4, andra bidrag där o i Daily Telegraph 25/2 samt i Norden, Melbourne, 5/3, se Larsson, nedan a a 1970—71.

Utgivit: Söderhafvets sagor, saml. Sthlm 1910. 193 s, 12 pl. 2. uppl: Söderhavets ... 1930. 167 s. ([Tills med Ti Ri Ti Ri s å:] Romaner 3.) — Maria Aurora Königsmarck, Nordisk offerröökelse, thet är Någre gudhelige psalmer, i lijfstijden samman-skrefne ... sampt nu för första gång till thet svenska språåket öfverförde och af trycket utgefne. Upps 1912. 4: o. 19 s. - Meddelanden från Birger Mörners arkiv 1-3. 1921-25. 1. Nietzsche till Strindberg. Sthlm 1921. 4:o. (30) s. 2. Gustaf Frö- ding, En gammal magister. Boston, Mass., U. S. A. [1922]. (3) s'."3. Gustaf IV Adolf till konungen af Frankrike Louis XVIII. [Trosa 1925.] (4) s. - Ur gamla mörnerska familjepapper (meddeladt ...) 1—3 (Arte et marte, årsskr för Ridderskapet o adeln, 1923, Sthlm, 4:o, s 37-41).

Redigerat: En bok om Östergötland .,. till förmån för Röda kors föreningarna inom Östergötland utg af A Trolle ... Sthlm 1915. 4:o. VII, 509 s, 18 pl.

Översatt: F. M. Dostojewski, Fattige stackare, Upsala (tr Gefle) 1885, 189 s [pseud: Dage] (Universal-biblioteket 8 [omsl]), [ny uppl] Sthlm 1907, 204 s (Urval urvärldslitteraturen 10 [omsl]); G de Maupassant, För länge se'n, scen på vers i en akt, Örebro 1895, 20 s; dens, Stark som döden, Upps ... 1924, 283 s, [med nytt omsl] 1927; dens, Marroca ... noveller, Upps ... 1927, 128 s; J Hil-ditch, I lä och lovart, berättelser, Sthlm 1896, 177 s; dens, Från skogsbygden, berättelser, Sthlm 1897, 182 s; dens, Nya sjöberättelser, Sthlm 1897, 173 s; dens, Främlingar, berättelser, Sthlm 1899, 228 s; [V W Holm,] Kuriösa historier från häxornas tid af Woldemar, Sthlm 1897, 137 s; E Giiell, Cassius och Helena, dramatisk dikt, Barcelona 1905, 77 s; Ni-colaus I, furste af Montenegro, Balkans käjsarinna, hist drama i tre akter, Sthlm 1905, 96 s; J London, Söderhafsberättelser, Sthlm 1915, 207 s, 2. uppl 1919, 115 s (även dens, Samlade skrifter, 21 [:2]), 3. uppl Sthlm (tr Uddevalla) 1925; E Demolder, På den gröna stigen, Upps ... 1923, 335 s; John Martin, Mariners Tonga, en robinsonad från Söderhavet, Nyköping 1923, 128 s; J Hagenbeck, Tjugofem år på Ceylon, minne o äventyr, Sthlm 1924, 203 s; dens, Indien, upplevelser o äventyr, Sthlm 1925, 194 s; Chr. Schulz, Högviltsfångst För Hagenbeck i Afrika, äventyr i den afrikanska vildmarken, Sthlm 1926, 166 s; enstaka dikter, t ex i Idun, 1915, Sthlm, 4:o, s 830.

Källor och litteratur

Källor o litt: UD:s arkiv, 1902 års dossiersystem, vol 586a—b, RA; A Trolle, Verklighetens Bråvalla-hus (otr ms), KB.

H Althin, Johan Henrik Kellgren, B M o Erik Åkerlund (Bokv 1962); P O Barck, K A Tavast-stjerna o B M (Samf Örebro läns- o stadsbibhs vänner, Medd 17, 1950); W A Berendsohn, Strindberg o B M i brevväxl (ibid, 14, 1947); R G:son Berg, B M:s Frödingssaml (ibid, 3, 1931); S Björck, Konturerna av ett förfdiv speglade i brev från Heidenstam till M (ibid, 38, 1972); K Oo Bonnier, Bonniers, 5 (1956), s 84-88; Broomé; Å Davidsson, B M-ms i UUB (Samf Örebro läns- och stadsbibhs vänner, Medd 34, 1967); dens, B M o hans stambok (ibid, 40, 1982); W Hagelstam, B M, skalden — diplomaten (dens, Personer o minnen, 1923); O Koivukangas o J S Martin, The Scandi-navians in Australia (1986); J Landquist, B M (dens, I ungdomen, 1957); K E Larsson, B M — konsul, resenär o samlare (Samf Örebro läns- o stadsbibhs vänner, Medd 34, 1967); dens, B M o Australien (ibid, 37, 1970-71); dens, B M - o den infödda befolkn i Söderhavet (Mot fjärran land — berömda sv upptäckare, [utställn:kat, Läckö slott,] 1975); C G Laurin, Minnen, 3, 1898-1908 (1931), s 20 ff; G.Linder, Sällskapsliv i Sthlm under 1880-och 1890-talen (1918), s 56 o 100 ff; H Lundgren, B M (dens, Under vinterkvällens måne, 1933); dens, Till det yngre sällsk UD:s hist (Samf Örebro läns-o stadsbibhs vänner, Medd 4, 1946); F R Martin, Sett, hört o hänt, skisser från Turkiet, Ryssland, Italien o andra land (1933); Material till släkterna M:s hist (1985); Magnus Mörner, B M — resenären (Samf Örebro läns- o stadsbibhs vänner, Medd 29, 1962); Marianne Mörner, "Ett äventyr, en poet" (Min far, ny saml, ed I Oljelund, 1949); Måndagen den 27 mars 1899, M-häfte (1899); G-A Nilsson, B M (dens, Sjöfarare, kåserier om sjöskildrare genom tiderna (1957); E Norling, Bohemegreven B M (dens, Mänskligt, indiskreta memoarer, 1903); O Rabenius, Ny sy lyrik (OoB 1911), s 666 f; L Rickson, B M (Samf Örebro läns- o stads-bibhs vänner, Medd 2, 1930); H Sallander, Inkunablerna i Örebro stadsbibi (ibid, 28, 1961); Samf Örebro läns- o stadsbibhs vänner, Medd 1 (1929); H Schiller, B M, globetrotter (dens, Tomma hövdingahus o andra minnen, 1945); Setterdahl; SFL 1900-1940 (1942); A Strindberg, Brev, 8 (1964), s 197; Hj S[öderberg], Ur bokmarknaden [rec av M, Dess höga plaisir] (OoB 1897, bil, s 27); UD:s kal 1910 (1910); Wibling, M-rummet i bibhhuset (Samf Örebro läns- o stadsbibhs vänner, Medd5, 1934); dens, "Högst intressant o värdefull saml - - -" (ibid, 29, 1962); H Wieslander, Knut Hamsun i brevväxl med B M, utdrag ur en korrespondens (ibid, 27, 1959); dens, Ur samharna, 15. Några brev till B M ang "En bok om Strindberg", 1894 (ibid); dens,"---21 fåglar, några reptilier samt pungdjursfoster o ett lefvande exemplar af myr-piggsvinet ---"BM som naturaliesamlare (ibid, 28, 1961); K G Wirde, B M o hans samhar i Örebro stadsbibi (ibid, 34, 1967). - Bibliogr medd av Rolf Du Rietz, Upps.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Birger Mörner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8704, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Meidal), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8704
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Birger Mörner, urn:sbl:8704, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Meidal), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se