Meriter

20 Mörner, Carl-Gabriel Stellan, brorsons sonson till M 14, f 10 juli 1915 i Ystad, d 18 jan 1977 i Sthlm, Joh. Föräldrar: kommendören greve Adolf Göran M o frih Emelie Charlotta Maria Anna Funck. Studentex vid hal på Östermalm 10 maj 35, ex vid officersaspirantskolan i Linköping 23 maj 36, inskr vid StH vt 37, tjänstg vid Sthlms stadsbibi periodvis 40-52, inskr vid UU vt 42, FK där 31 mars 42, bibliotekarie o studieledare vid Liv-reg till häst 42 — 43, lär o sektionsledare för musikkurser inom Kursverksamheten vid StH 42–46, FL vid UU 28 maj 47, bibliotekarieex vid skolöverstyns bibbskola 18 juni 47, vik bibliotekarie vid LA:s bibi somrarna 47—49, anställd vid Sv läraretidn:s förlag ab 50, disp vid UU 26 maj 52, FD där 31 maj 52, led av styr för Jenny Lind-sällsk från 53, arkivarie o katalogchef vid Radiotjänsts grammofonarkiv 1 maj 53, chef för grammofonarkivet 1 juli 61, expert o ansvarig för program- o repertoaranalys vid musikavd 1 sept 67, allt vid SR, skivrecensent i Bibl:bladet 54–73, lär vid Statens bibl:skola 55–72, led av kyrkofullm i Johannes förs i Sthlm 66, av kyrkorådet där 68, av styr för Bellmanssällsk från 70, sekr där från 73, led av Johannes förs:s orgelbyggn:komm 72–75.

G 1) 21 okt 1939(–1951) i Sthlm, Engelbr, m Metta Ribbing, f 23 febr 1917 där, ibid, dtr till översten Olof R o Ebba Amalia Charlotta Ehrenborgh samt omg Mangård; 2) 17 nov 1951 i Lidingö m Inga-Lisa Blanck, f 4 juni 1917 i Sthlm, Kat, dtr till köpmannen Erik Gustav B o Hildur Elisabet Natalia Landgren samt förut g Bjarke.

Biografi

C-G Stellan M både utbildade sig till bibliotekarie och studerade musikvetenskap, och denna dubbla inriktning blev bestämmande för hans senare insatser. Biblioteksarbete kräver intresse för systematik och har en pedagogisk sida, och båda delarna kom till uttryck i M:s publikationer. Under sin tid vid SR:s grammofonarkiv utarbetade han 1962 katalogregler för sv diskotek och ett klassifikationssystem för skiv- och bandupptagningar och gjorde därmed en varaktig, även utomlands beaktad insats. Som expert vid musikavdelningen skapade han ett liknande data-baserat system, som även omfattade musikalier. Det pedagogiska momentet resulterade i ett flitigt medarbetarskap i olika publikationer; dessutom medverkade han i radioprogram. Intresset för folkbildning låg bakom hans lärarinsatser inom Kursverksamheten vid StH.

Musikforskaren M fann tidigt sitt intressecentrum: wienklassicismen och den därmed samtidiga gustavianska epoken i Sverige. Efter främst för ungdom avsedda böcker om Mozart och Haydn — även de ett uttryck för hans folkligt pedagogiska engagemang — ägnade han sin lic:avhandling åt den sv tonsättaren Johan Wikmanson (1753—1800), vilken genom sitt kvartettskapande står i nära relation till Haydn. M vidareutvecklade detta arbete till en gradualavhandling om Wikmanson och dennes förbindelser med bröderna Fredrik Samuel och Gustaf Abraham Silverstolpe, båda betydelsefulla i dåtida sv musikliv. Avhandlingen har sin tyngdpunkt i skildringen av personliga och allmänna förhållanden i den gustavianska epokens musikstockholm men tecknar givetvis även Wikmansons musikaliska livsverk.

Från Wikmanson var steget inte långt till dennes samtida Bellman — de torde ha varit personligt bekanta med varandra, och Wikmanson har bla tonsatt Bellmans pastoralkantat Häckningen — vilket främst resulterade i att M skrev kommentarerna till musiken i standardupplagan av Bellmans skrifter. M:s förtrogenhet med wienklassicismen ledde bl a till en omfattande lexikonartikel om Haydn och att han medverkade i vetenskapliga samlingsutgåvor av Haydns och Mozarts verk.

Författare

Hans Eppstein

Arkivuppgifter

Ms till radioprogram av o med M i SR:s dokumentarkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Mozart. Underbarnet som tjusade världen. W. A. Mozarts barn- och ungdomsår. Sthlm 1944. 122 s. 2., omarb o utök uppl 1965. 115 s, 4 pl-bl. — Musikhistorisk tabell. [Rubr:] Med data för en del större mästare. Sthlm 1944. (8) s. [Anon.] (Folkuniversitetet.) — Musikkänncdom och musikintresse i Sverige (Samtid och framtid, tidskr för idépolitik o kultur, årg 1, 1944, [Sthlm, tr] Norrköping, 4:o, nr 4, s 49—51). — Joseph Haydn, musikens humorist. Sthlm 1945. 206 s, 6 pl-bl. — Musikinstrumentens historia och tekniska utveckling (Industria, tidskr för industriellt näringsliv, årg 44, 1948, Sthlm, 4:o, nr 6, s 33—45). -Två visböcker från 1700-talet. Med musik av J. Wikmanson o J. M. Kraus (OoB, årg 58, 1949, Sthlm, s 281—288). — En musikalisk diplomat i Wien (ibid, 60, 1951, s 603-608). - Johan Wikmanson und die Bröder Silverstolpe. Einige Stock-holmer Persönlichkeiten im Musikleben des Gus-tavianischen Zeitalters. Inaugural-Diss ... Uppsala. Sthlm 1952. VIII, 474 s. - Notbladen berättar (Röster i radio, årg 22, 1955, Sthlm, 4:o, nr 50, s 24; om Schuberts Die Winterreise). — Mozart-årets bokslut (Musiklivet Vår sång, årg 29, 1956, Uppl. A, Sthlm, 4:o, s 58 f). — Barnsymfoni med "falsk" tonsättare (Röster i radio, 24, 1957, nr 17, s 9; om "Haydns barnsymf", av L Mozart). — Bellman och musiken (Carl Mikael Bellman ur Fredmans epistlar. Textbok till grammofonserien, Sthlm 1959, s 15-29). - LP-boken. Över 800 recensioner av musik-, tal- och barnskivor ... med råd för skötsel och katalogisering m. m. av större diskotek. Lund 1960. XV, 319 s. (Tills med S-O Thulin, G Hilleström mfl; M även red.) — F. S. Silverstolpes im Jahr 1800 (oder 1801) in Wien niedergeschrie-bene Bemerkungen zu Mozarts Requiem (Fest- schrift Alfred Orel zum 70. Geburtstag ... hrsg v H Federhofer, Wien-Wiesbaden 1960 [= 1959], s 113—119). — Varför säger man Köchel? (Musiklivet Vår sång, 33, 1960, Uppl. A, s 47-49). -Klassifikation av grammofon- och bandupptagningar. Revid o detaljerad uppställn av klassifika-tionssystemets avd Y. Lund 1962. 4:o. 11 s. Revid o delvis helt omarb uppl. 1970. 56 s. [Ny tr] 1971. -Grundläggande katalogregler för svenska diskotek. Lund 1962. 40 s. (Sveriges allmänna biblioteksförenings småskrifter, nr 61.) Exempelsamling till ... 1962. (11) s. [Härtill:] Kommentarer till Exempelsamlingen (stencilerade listor omfattande ex. 1 — 80). [Rubr.] [Sthlm 1965.] 4:o. 18, (27) bl. [Föret undert: CGSM.] (Sveriges radio. Grammofonarkivet.) — Diskografi (Birger Sjöberg sällskapet, [1.] Studier och fragment, Vänersborg 1962, s 163— 169; tills med Lillemor Olsson o L H Tunving). — Preumayr, Johan(n) Conrad ... (Die Musik in Geschichte und Gegenwart, allgemeine Enzyklopädie der Musik ..., Bd 10, Kassel ... 1962, 4:o, sp 1620 f). — Grammofonarkivet (Sveriges radio, årsbok 1963, Sthlm 1964, s 78-85). - Musikwissenschaft und Langspielplatte (Festschrift Otto Erich Deutsch zum 80. Geburtstag ... Kassel ..., 1963, s 327-336). - Musikkommentar (C M Bellman, Skrifter, Standarduppl utg av Bellmanssällskapet, 11-12. Dikter till enskilda, 4-5, Sthlm 1964, s 162-206, resp 1974, s 117-146). - Frigel (urspr Frigelius), Pehr ... (SBL, bd 16, Sthlm 1964-66, 4:o, s 563-566 [1965]). - Wesström, Anders (d. J.) ... (Die Musik in Geschichte und Gegenwart, 'l4, 19[67-]68, sp 509 f). - Wikmanson (ur-sprunglich Wikman), Johan(nes) ... (ibid, sp 639). — The system for analysis and planning of music programs at the Swedish Broadcasting company (FOA Index Report C 0620 - 10, October 1968. CORSAIR II. A general purpose computer program system for filé handling. Symposium on the design of the program system and some characte-ristic applications on May 20, 1968 ... W. Uhl-man, ed, Sthlm 1968 [duplic], 4:o, s 33-49, bilaga (11) s). — Haydniana aus Schweden um 1800 (Haydn-Studien, Veröffentlichungen der Joseph-Haydn-Instituts, Köln, hrsg v G Feder, Bd 2, Munchen-Duisburg [1969-70], s 1-33). - Några Bellmansmelodiers ursprung "gripna ur luften" (Bellmansstudier utg av Bellmans sällskapet, saml 16, Sthlm 1970, s 56-79). - Tillkomsten av Akademiens hus vid Nybrokajen (Publikationer utg av Kungl. musikaliska akademien 9 [omsl]. Svenska musikperspektiv ... Minnesskr vid K mus akademiens 200-årsjubileum 1971 under red av G Hilleström, Sthlm 1971, s 60—72). — Berwald på skiva och band (Svenska akademiens minnesteckningar: Ingvar Andersson, Franz Berwald, minnesteckning, 2. Källhänvisningar o personreg, diskografi ..., Sthlm 1971, s 72-84; även SAH ifrån år 1886, årg 78, 1970, Sthlm 1971, [bih 2.] Franz Berwald, 2 ... Källhänv s 70—83). — Klassifikationssys-tem för grammofonskivor och ljudband samt musi-kalier, baserat på ADB-rutiner enligt CORSAIR:s programsystem, FOA. [Rubr.] Sthlm 1972 [duplic]. 21 bl. (FOA P Rapport, C 8342-M6.) - Samarbetet mellan FOA Index och Sveriges radios musikavdelning. [Rubr.] Sthlm 1973 [duplic]. 15 bl. (Ibid, C 8348-M 6.) - Karsten, Christopher Christian (SBL, 20, 1973-75, s 771-773 [1975]). — E. T. A. Hoffmann och musiken (ETA Hoff-mann och hans äventyr. En bok om o av E T A H, [Sthlm, tr] Kristianstad 1975, s 35-46). - Drottningholmsteatern i stöpsleven (G Hilleström, Dramatik på Drottningholm, [Sthlm, tr] Avesta 1975, s 225-228; ur Studiekamraten 1967). - Mozart-mässa utan slut (Upptakt, [Orkesterföreningens konserttidn,] 1976, Gbg, januari—februari, s 19— 21). — Sturm und Dräng i Sverige: Joseph Martin Kraus (Sturm und Dräng. En bok om o av de framstormande förromantikerna. Red G Reimers, Sthlm 1976, s 49-59). - Det fortsatta samarbetet mellan FOA Index och Sveriges radios musikavdelning. [Rubr.] Sthlm 1977. 13 s, (7) bl. (FOA Rapport, C 10088-M6.) — Nyare forskningsrön kring Bellmans poetisk-musikaliska egenart (VHAA, Filologiskt arkiv, 20. Tio forskare om Bellman. Föredr vid Vitterhetsakademiens symposium 15-17 sept 1976. Red av H Engdahl, Sthlm 1977, s 24-33). - Fredrik Samuel Silverstolpe: a Swedish friend of Haydn's (Haydn studies. Procee-dings of the International Haydn conference Washington, D. C, 1975, ed by Jens Peter Larsen, H Serwer, J Webster, New York & London 1981, s 57—60). — Artiklar i: Kunskapens bok, 2., omarb uppl, bd 1-8, Sthlm 1945-46 (även i red), o 3.-4. d:o, 1-9, 1949-51, 1952-53, 5., helt omarb uppl [1954]-1955, 6. uppl 1958-59; Bonniers musiklexikon, Sthlm 1975, [ny uppl] 1983; Sohlmans musiklexikon, 2. revid o utvidg uppl 1975—79, 4:o, främst art Joseph Haydn; bidrag i: Svensk tidskrift för musikforskning, 1946, 1948-49, 1955, 1961, 1967, 1969, 1971-72, 1974, Sthlm, Studiekamraten, 1948-69, Sthlm, 4:o, Biblioteksbladet, 1948-49, 1954, 1956-69, 1971-73, Lund, Musikrevy, 1957, 1965-66, Sthlm, Konsertnytt, 1967/68, nr 6, 1973/74, nr 4, 1976/77, nr 4, 8, Sthlm, Klassiskt forum, musiktidn från Deutsche Grammophon för er information, red: I Rothelius, nr. 1 — 11/12, Solna 1974-76, fol; vidare SvD, bla 5/12 1953, 27/9 1954, 6/2 1955, 13/12 1958, 24/5 1959, 6/10 1960, 9/3 1961, 17/6 1964, 15/7 o 26/10 1965, 21/6 o 8/12 1966, 28/12 1969, 14/2 o 19/8 1971, 18/6 o 28/10 1972, 6/6 1973, 26/7 1974, 17/2 o 17/12 1975, SDS 29/5 1966, Ystads allehanda 26/9 1970.

Utgivit: J Haydn, Werke, hrsg vom Joseph-. Haydn-Institut, Köln, unter der Leitung von G Feder. Reihe 1. Symphonien. Bd 6. Sinfonien 1767-1772. Leipzig 1966. Fol. IX, 153 s. (Bd 14, Sinfonien 1787-1789 [1975] ännu ej utg.) - W A Mozart, Neue Ausgabe sämtlicher Werke ... hrsg von den Intcrnationalen Stiftung Mozarteum Salzburg. (Serie 3. Lieder, mehrstimmige Gesänge, Kanons.) Werkgruppe 9. Mehrstimmige Gesänge. Kassel ... 1971. Fol. XX, 66 s, 8 facsimilbl.

Översatt: Torben Meyer, Franz Schubert, sångens mästare ..., bcarb, Sthlm 1945, 151 s, 6 pl-bl; E Ellsberg, Fångad i polarisen, Sthlm 1952, 169 s (tills med J-L Linder).

Källor och litteratur

Källor o litt: Centrala kansliet, Direktionsprot 1961; Pcrsonalavd, F 1:234, SR:s dokumentarkiv.

G Hilleström, C-G S M död (DN 21 jan 1977); Inbjudmar till drsprom ... [UU] 31 maj 1952 (1952); R Ljung, C-G S M (Bibl:bladet 1977, Sohlman: Väd 1975.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C-G Stellan Mörner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Eppstein), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8742
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C-G Stellan Mörner, urn:sbl:8742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Eppstein), hämtad 2024-04-23.