B Janne (Jan) V Nasenius

Född:1923-09-08 – Malma församling, Västmanlands län
Död:1984-09-05 – Tyresö församling, Stockholms län

Socialpolitiker, Socionom


Band 26 (1987-1989), sida 383.

Meriter

Nasenius, Bror Janne (Jan) Valentin, f 8 sept 1923 1 Malma, Vm, d 5 sept 1984 i Tyresö, Sth. Föräldrar: järnvägsarbetaren Erik Gottfrid Emanuel Carlsson o Ebba Elisabet Nasenius. Skogsarbetare vid Kohlswa jernverks ab, Vm, slaktarlärling 37–39, handelsbiträde hos Konsumfören i Köping jan 3943, elev vid Jakobsbergs folkhögskola, Järfälla, Sth, läsåret 4546, sjukvårdare vid Beckomberga sjukhus, Sthlm, majsept 46, elev vid Viskadalens folkhögskola, Seglora, Alvsb, 4647, anställd vid fattigvårdsnämnden i Sthlm 1 april30 aug 47, inskr vid Socialinst:s i Sthlm sociala linje 8 sept 47, avgångsex där 3 dec 49, inskr vid StH ht 48, FK där 20 jan 56, assistent vid Sthlms socialförvaltn 3 april 50febr 57, psykolog 26 febr 57febr 58, sekr 30 juni 59juni 61, förste socialinspektör 15 juni 6168, allt vid socialförvaltn, departementssekr i socialdep 1 okt 6883, sekr o huvudsekr i komm ang allm översyn av den sociala vårdlagstiftn (socialutredn) sept 69aug 77, expert i åtalsrättskomm maj 71sept 76, ensam led av socialpolitiska bidragsutredn juni 72juni 75, expert i socialpolitiska samordn.utredn okt 75, i socialdatautredn från jan 80, sakk i socialberedn från jan 83, kansliråd i socialdep från 1 sept 83.

G 19 juni 1948 i Sthlm, Kat, m Rut Solwei Teodora Ögar, f 9 dec 1925 där, Hedv El, dtr till konditormästaren Paul Enok Johansson O o Rut Alice Alexandra Elert.

Biografi

Jan N arbetade som ung bl a som skogsarbetare vid Kohlswa jernverk. Som många begåvade ungdomar från arbetarklassen valde han att utbilda sig till socionom. Senare byggde han på med en akademisk grundexamen. Under tiden vid Sthlms socialförvaltning medverkade N i en uppmärksammad utredning av socialhjälpsbehovet i Sthlm och från 1968 var han knuten till socialdepartementet. Sina kunskaper om socialhjälpen fick han användning för som sekreterare, sedermera huvudsekreterare, i den 1967 tillsatta socialutredningen. Han var med och utarbetade bl a utredningens två stora betänkanden: principbetänkandet Socialvården — mål och medel (1974) och slutbetänkandet Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Han svarade också för huvudarbetet med regeringens proposition Om socialtjänsten (197980), som ledde fram till socialtjänstlagen, vilken trädde i kraft 1 jan 1982.


Socialutredningen hade på ett tidigt stadium fått kritik för att den saknade en klar ideologi. N skrev det sk tiopunktsprogrammet, vilket lanserades av socialminister Sven Aspling vid ett nordiskt socialministermöte 1971. Programmet stödde reformarbetet inom socialvården och de tio punkterna kom att tjäna som inofficiella tilläggsdirektiv till utredningen.

Sina främsta insatser gjorde N vid utformandet av förslaget till ett nytt ekonomiskt bidragssystem, det s k socialförsäkringstillägget (soft). Den del av slutbetänkandet som behandlar soft är huvudsakligen N:s verk. Här fick han möjlighet att vidareutveckla tankar som han redan 1967 framfört i en uppsats i skriften Välståndsklyftor och standardhöjning. Hans erfarenheter som socialarbetare och hans studier av socialhjälpen i Sthlm hade övertygat honom om att det även i det framväxande välfärdssamhället fanns fattiga som slet ont och att många behövande drog sig för att söka ekonomisk hjälp hos "det sociala". Problemet, menade N, var att många kom för sent snarare än för tidigt. En koncentration av det ekonomiska biståndet till försäkringskassorna skulle innebära en förenkling av handläggningen och även göra det lättare att söka hjälp. Det skulle också medföra att socialhjälpen blev mera likvärdig över hela landet.

Förslaget om soft kom inte med i regeringens proposition, trots att det fanns med i slutbetänkandet. Mot bakgrund av det ekonomiska läget var den borgerliga regeringen orolig för att softreformen skulle bli för dyrbar. Inte heller de närmast följande socialdemokratiska regeringarna ansåg tiden mogen för en sådan reform. Softförslaget levde emellertid kvar i debatten och aktualiserades när socialbidragen sköt i höjden i början av 1980-talet. Många kommuner har också inom socialförvaltningarnas ram tillämpat delar av förslaget, även om någon överföring till försäkringskassan inte kunnat äga rum.

N var expert och sekreterare i en rad olika utredningar, t ex socialpolitiska samordningsutredningen och socialdatautredningen. Den senare förordade en uppföljning av socialtjänstlagens bestämmelser om gallring i socialnämndernas register, vilka innehåller uppgifter av ibland mycket ömtålig art. N deltog också i socialberedningen och följde även på annat sätt upp sitt arbete i socialutredningen. Tillsammans med Lars Grönwall publicerade han boken Socialtjänstens mål och medel, motiv och lagar till socialtjänsten, som snabbt blev ett standardverk i det praktiska arbetet och vid utbildningen inom det sociala området. Han skrev också en lång rad artiklar och debattinlägg, där han förde ut socialtjänstens idéer och kämpade mot alltför snåla tolkningar av bestämmelserna för bidrag och andra sociala förmåner.

N kombinerade unika kunskaper om det socialpolitiska bidragssystemet med ett starkt internationellt intresse. Under en stor del av 1970-talet var han regeringens representant i OECD:s arbetsgrupp för sociala indikatorer. Han hjälpte också en lång rad internationellt verksamma forskare att plocka fram och kommentera data om den sv socialpolitiken och han inbjöds att hålla föredrag i bl a Japan, Kanada och USA. Även för den framväxande sv forskningen på det sociala området var N en stor tillgång. Han ingick t ex i referensgruppen för det s k socialvårdprojektet och skrev ett kapitel i slutrapporten Ideal och verkligheter i svensk socialvård (1976). En liknande insats gjorde han i det senare socialtjänstprojektet. På så sätt blev N en länk mellan forskningen och socialutredningen, senare socialberedningen.

N var en av förgrundsgestalterna vid tillkomsten av socialtjänstlagen. Han var en stridbar företrädare för de värderingar som kännetecknar socialtjänstreformen och som finns dokumenterade främst i lagens s k portalparagraf, som han var med om att utforma. Hans goda kunskaper i och stora intresse för samhällsforskningen kom väl till pass när det gällde att konkretisera de sociala problemens strukturella orsaker.

N var både socialpolitisk visionär och realist, vilket framgår av ett uttalande i samband med socialtjänstlagens ikraftträdande: "Socialtjänsten kommer inte att ge oss någon ny himmel eller någon ny jord. Men den bör kunna göra onda förhållanden mindre onda. Det är inget dåligt resultat" (Edgahr).

Författare

Hans Berglind



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Från fattigvård till socialhjälp (Kommunaltjänstemannen, årg 23, 1959, Sthlm, s 8—10, 18). — Rationell kommunikation mellan socialvården och försäkringskassan (Sociala meddelanden, utg av K socialstyrelsen, årg 62, 1964, Sthlm, nr 3/4, s 139—154). — Borgensteckning åt handikappade (ibid, 64, 1966, nr 5/6, s 139-149). — Fattigdom och ofärd i välfärd och överflöd (Välståndsklyftor och standardhöjning, en bok om inkomstutjämning sammanst av Lars Eric Ericsson o M Hellström ..., Sthlm 1967, s 34-71; 2. uppl (även deluppl Hfors) 1969). — Något om myterna kring socialpolitiken [replik till P Holmbergs inlägg om art i Arbetet] (Tiden, årg 64, 1972, Sthlm, s 134—140). — Delad välfärd. Sv socialpolitik förr o nu' Sthlm 1974. 197 s. (Tills med K Ritter; Scandi-navian university books.) — Vad blev det av socialvårdsdebatten? (Socialmedicinsk tidskrift, årg 51, 1974, Sthlm, s 364-369). - Centerns socialpolitiska program (Tiden, 68, 1976, s 285-291). -Socialvården - värderingar och mål (W & Wserien 416. H Berglind (red), Ideal och verkligheter i svensk socialvård, Sthlm 1976, s 31—60). — Den nya socialvården (Sveriges socialförbunds tidskrift, årg 55, 1976, Sthlm, nr 9/10, s 7-11). - Socialhistoria - har den någon mening? (Socialmed tidskr, 54, 1977, s 267-273). — Some perspectives on social development in Sweden. [Sthlm] uå. 4:o [duplic]. 13 s. (JN o K Eklund, Swedish report to the XXth international conference on social welfare Hong Kong, July 16-22, 1980, Social development iti times of economic uncertainty [1].) — Socialtjänstens mål och medel. Motiv o lagar till socialtjänsten. [Älvsjö, tr] Arlöv 1981. 470 s. (Tills med L Grönwall.) 2. omarb o utvidg uppl 1982. 605 s. — Socialtjänstens termer och begrepp. Social ordbok. [Lund, tr] Arlöv 1982. 133 s. (Tills med A Bruzelius.) — Has Sweden really failed in her poli-cy towards the aged? Lecture given at the Urban welfare research institute, Tokyo, 29th November 1982. [Sthlm] u å. 4:o [duplic]. 23 bl. Sv övers med undertitel: Föreläsning vid Urban ... den 29 nov ... 21 bl. — Från säd till soft - socialpolitik under tusen år (Socialt arbete, 1982, Sthlm, nr 2/3, s 12 f). — Japans kamp mot knarket (ibid, 1983, nr 7, s 26 f). — Das neue Recht der Sozialen Dienste in Schweden unter besonderer Beriicksichtigung der Jugendfyilfe (Zentralblatt fur Jugendrecht und Ju-gendwohlfahrt, Organ des Deutschen Instituts fur Vormundschaftswesen, Jahrg 70, 1983, Köln, s 127-137; tills med L Grönwall o C v Sturm). -Bidrag i bla: TCO tidningen, 1956, 1958-60, 1964, Sthlm; Svenska socialvårdsförbundets tidskrift, 1956-57, 1959, 1961, 1963-64, forts: Socialt forum. Sv stadsförbundets o Sv kommunförbundets tidskr för sociala frågor, 1965, 1967-68, 1970-72, 1974—77, Sthlm; Socionomförbundets tidskrift, DSI-nytt, 1971, 1977, 1980-82, Sthlm; Socialförsäkring, 1973-75, 1977-78, 1980, Sthlm, 4:o; Socionomen, 1977-78, 1983, Sthlm, 4:o 1; DN 6/8 1961, 3/6 1966, Västgöta-demokraten 23/4 1971, Borås, Arbetet 10, 11 o 17/7 1971, Malmö.

Källor och litteratur

Källor o litt: Socialinst:s i Sthlm arkiv DIA:4 (elevmatr, nr 2243), D3:4 (Ex:liggare) o F3:3 (vitsord rör förpraktik), RA.

M Edgahr, Möte med J N (Socialnytt 1982, h 1, s 6-9). - Nekr:er över N i DN 10 o 13 sept 1984.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Janne (Jan) V Nasenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Berglind), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8757
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Janne (Jan) V Nasenius, urn:sbl:8757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Berglind), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se