Gustaf V Neander

Född:1874-10-15 – Finnerödja församling, Örebro län
Död:1941-12-27 – Uppsala domkyrkoförsamling (Oscars församling, Stockholms län)

Läkare, Hembygdsforskare


Band 26 (1987-1989), sida 478.

Meriter

1 Neander, Gustaf Verner, f 15 okt 1874 i Finnerödja, Skar, d 27 dec 1941 i Uppsala (enl db för Osc, Sthlm.). Föräldrar: folkskolläraren Jakob N o Christina Eriksdtr. Elev vid Kristinehamns lägre allm lärov, mogenhetsex vid Örebro högre allm lärov 25 april 94, inskr vid UU ht 94, med fil ex 14 dec 95, amanuens vid fysiolog instit 1 sept 99–31 dec 00, MK 30 maj 01, allt vid UU, assistent o amanuens vid KI o Serafimerlasarettet periodvis 1 mars 0315 sept 07, underläk vid Hålahults sanatorium, Kil, Ör, novdec 03, läk vid Sv nationalfören:s mot tuberkulos sanatorium o socialhygieniska försöksanstalt Hälsan, Nederluleå, Nb, 25 okt-31 dec 07, ML vid Kl 29 febr 08, läk vid Hälsan 6 mars 0831 aug 13, tf överläk vid Norrbottens läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt vid Sandträsk, Edefors, 1 sept 13april 14, överläk där 24 april 1431 maj 16, sekr i Sv nationalfören mot tuberkulos 1 maj 161 dec 41, amanuens o tf föredragande för tuberkulosärenden i medicinalstyr juni 16, sekr i Sv tuberkulosläkarefören 1837, ordf där från 37, led av styr för Sv Linnésällsk från 30.  Med hedersdr vid UU 16 sept 27, HedL i Sv läkaresällsk 40.


G 3 okt 1908 i Örebro m Olga Andersson, f 4 juni 1882 där, d 23 nov 1964 i Sthlm, Osc, dtr till grosshandl Lars Erik A o Anna Lovisa Larsson.

Biografi

Vid 1900-talets början förorsakade tuberkulos (tbc) vart femte dödsfall i Sverige, i åldrarna 2040 år vart tredje. Vid seklets mitt var tbc om icke utrotad så dock besegrad. I denna medicinska och sociala revolution spelade Gustaf N en central roll. Men kampen mot tbc hade börjat tidigare. R Koch i Berlin upptäckte 1882 tbc-bakterien. Tbc var således en smittsjukdom. Grunden att bekämpa den var att förhindra att människorna smittades. Detta var en utopi när det gällde en så spridd sjukdom.


Oscar II hade 1897 regerat i 25 år och i anledning därav ordnades en nationalinsamling vars medel enligt konungens önskan användes till att bygga folksanatorier, senare kallade jubileumssanatorier. Dessa blev som en droppe i havet men allmänhetens ögon öppnades för tbc-frågans vidd, och 1904 stiftades Nationalföreningen mot tuberkulos.

Sin första kontakt med praktisk tbc-vård fick N som underläkare vid det äldsta jubileumssanatoriet, Hålahult, hos C Waller, vilken då drog upp riktlinjer för landets sanatorievård.

Nationalföreningens uppgift var att med alla till buds stående medel bekämpa tbc. Flertalet tuberkulösa vistades i sina hem och det var viktigt att ta reda på deras levnadsvillkor för att kunna upplysa om hur de skulle undvika att smitta sina anhöriga, framförallt barnen. Föreningen startade 1906 ett socialhygieniskt experiment i Nederluleå i Norrbotten. N var läkare och försöksledare där och till sin hjälp hade han två sköterskor. De valde ut fyra byar, kända för att ha många tuberkulösa, undersökte samtliga invånare och besökte alla hem för att ge råd och upplysningar om hygien och om tbc. En inköpt gård fick namnet Hälsan och inreddes till central för verksamheten. Där vårdades och isolerades smittspridare, där fanns rum för friska barn från tuberkulösa hem, där kunde behövande utspisas och där bodde N och hade mottagning. Han skötte de sjuka och kontrollerade regelbundet dem som var hotade av sjukdomen. Hans stora uppgift var att tillsammans med sköterska besöka hemmen och propagera för de hygieniska förbättringar det t ex skulle innebära att få bort de gamla lucksängarna där flera personer kunde ligga instängda under natten, att sätta in fönster, som kunde öppnas och att hjälpa de sjuka till eget rum. N erfor härvid hur svårt det var att sprida kunskaper och att rucka på invanda levnadssätt och på sammanhållningen i familjerna. N fick och behöll emellertid befolkningens stöd och intresse för försöket. 1926 undersökte han invånarna igen. Det visade sig att tbc gått påtagligt tillbaka i de fyra byarna, under det att sjukdomen i socknen i övrigt var lika frekvent som tidigare. En granskning av dödligheten 192634 visade att den minskat mer i dessa byar än i socknen i övrigt. Slutsatsen blev att tbc kunde förebyggas genom socialmedicinska åtgärder. Det var den enda väg som stod till buds, då det inte fanns läkemedel som påverkade infektionen. N:s resultat väckte internationell uppmärksamhet.


N undersökte 1910 invånarna i nybyggarsamhället Kiruna och fann där många vårdbehövande. Tre år senare öppnades ett tbc-sjukhus i Sandträsk där N fick bygga upp verksamheten. När han därifrån kallades att vara sekreterare i Nationalföreningen och samtidigt föredragande för tbc-ärenden i medicinalstyrelsen kunde han föra ut sina erfarenheter från Norrbotten över hela landet. Främst gällde det att sprida upplysning om tbc, tbc-vård och tbc-profylax och om bla dispensärer, barnhem, barnkolonier och asyler för svårt sjuka. Många sanatorier hade byggts omkr 1910 men vårdplatserna förslog inte. Dispensärernas socialmedicinska och uppspårande verksamhet var grunden i tbc-kampen, och N beundrade dispensärsköterskornas hängivna arbete och gav dem allt stöd. Läkare och sköterskor utbildades och förkovrades genom kurser och studieresor. N lät också genom Nationalföreningen pröva nyheter. Bla bekostade denna tuberkulin-prövningar, BCG-vaccination, mass- och yrkesundersökningar, eftervård och arbetsanpassning tills en hållfast rutin tagit form. Då kunde det allmänna ta över kostnaderna.

N blev den centrala personen i tbc-kampen. Kunskaper, saklighet, klokhet och energi jämte vänlighet, samarbetsförmåga och personlig anspråkslöshet skaffade honom auktoritet och vänner. Han gick inte i strid, men genom rådslag och tålamod lät han ärendena mogna tills enighet nåddes. Det har sagts att de som från början varit av annan mening till sist trodde att de själva lagt fram N:s kloka förslag. Få läkare hade i sitt arbete haft en så stark ställning som N; förtroendet för honom var obegränsat. N stod i spetsen för en kamp som årligen visade framgång. Ännu 1936 tvivlade han på att tbc skulle kunna utrotas. Dödligheten minskade men antalet insjuknade var lika högt som förut. Först några år efter hans död kom kemoterapin och gjorde det möjligt att på kort tid bota sjukdomen. Att den försvann från Sverige var en genomgripande händelse, som inte var en mans verk. Men N gav god hjälp och han är en av dem som verksamt bidragit till sjukdomens tillbakagång.

N var rikt och mångsidigt utrustad. Han hade en litterär talang, skrev vers som gymnasist och debuterade 1899 som skald i Strix under pseudonymen Lewi Athanasius. Han skrev om lungsotens historia och om Linné och författade många vidsynta och varmhjärtade minnesteckningar. Hans stil var enkel, klar och vårdad. Redigeringen av Nationalföreningens kvartalsskrift gjordes med finess och mänsklighet.

Under ett besök i Finnerödja i början av 1920-talet greps N av lidelse för sin hemtrakt. Hans förfäder hade varit bönder där under de trehundra år han kunde blicka bakåt i tiden. Han samlade ett stort arkiv fennorodiana som var tänkt att ligga till grund för en bred historik. Denna fick han dock aldrig själv fullborda men materialet användes för den sockenbeskrivning som vänner gav ut 1944 och som anses vara en av vårt lands yppersta hembygdsböcker. I den ingår fyra av N skrivna kapitel. Levande framträder där N:s djupa känsla för naturen och hans glädje över att leva på fädernas mark. Med ömhet skildrar han olika människor han mött i sin ungdom. Botaniken var sedan skolåren ett annat starkt intresse och han gav ut en vetenskaplig flora över Finnerödja. Hans torp, Lilla Ramsnäs, låg vackert i en vidsträckt och väl ansad löväng. N samlade också fornfynd och föremål från hantverkstiden, såg till att gamla byggnader underhölls och att värdefull natur och växtlighet skyddades.

N hade stort behov att skänka och ta emot vänskap och vänskapen och glädjen över livet var bot för vemod och mörka stunder. Albert Engström (bd 13) var en kär vän, som han gav stöd i vardagens praktiska bekymmer. I Samfundet S.H.T. var N, under namn av Grabb von Kvanting, en högt avhållen broder och ledare.

Bror till N var astronomen och skolmannen Ernst Albin N (1878-1926) som, efter amanuenstjänster vid Uppsala och Sthlms observa-torier 18991904, undervisade i försäkringsmatematik i Sthlm 1905-08. Efter att ha arbetat som statistiker vid Luossavaara-Kiirunavaara ab blev han kommunal folkskoleinspektör i Kiruna 1914 och året därpå (till 1923) statens folkskoleinspektör i Norrbottens norra inspektionsområde. Från sistnämnda år och fram till sin död verkade han i denna befattning i Ångermanlands södra inspektionsområde.


Albin N var en framstående kännare av den samiska kulturen och publicerade 1924 romanen Vainio, en Lappmarkssocken ovan polcirkeln. Han utgav även flera avhandlingar i astronomi och 1923 en läsebok i ämnet, Aristarkos, berättelser om stjärnhimmeln.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s Finnerödjasaml (38 vol) i UUB. Excerpter till hans biogr över C Trafvenfelt i Sv läkaresällsk:s arkiv, RA. - Brev från N i KB (bl a åtskilliga till Albert o Sigrid Engström) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om den respiratoriska pausen efter djupa inspirationer (Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 5. Arbetsåret 1899/1900, Upsala 1900, s 476-507, 1 pl; även sep, 32 s, 1 pl; övers: Skandinavisches Archiv fur Physiologie, Bd 12, 19[01-]02, Leipzig, s 298-327). - The social--hygienic experiments made in the parish of Lower-Luleå (The struggle against tuberculosis in Sweden, 1908, ed by Sture Carlsson, [omsl: A publica-tion dedicated to the International tuberculosis congress in Washington; skriftens början även i ett Reprint med oförändrad titel,] Sthlm 1908, 4:o, s 43—52). — Några ord från anstalten Hälsan om lungsot, skydd mot lungsotssmitta, de sjukas behandling, barnens vård, bostaden m. m. [Omsl: Några ord om ...] Luleå 1909. 20 s. — Social--hygienic experiments in Neder-Luleå parish (Festskrift vid tuberkuloskonferensen i Stockholm 1909, utg av Svenska nationalföreningen mot tuberkulos, red: S Carlsson, Sthlm 1909, 4:o, s 86— 109). — Fréquence de la tuberculose parmi la po- pulation de Kiruna. Sthlm 1910. 4:o. 38 s. (Examens scientifiques et pratiques en Laponie, organi-sés par la Société Luossavaara-Kiirunavaara, [3.] Questions sociales hygicniques [1].) [Utvidgad övers se nedan 1912.] — Det socialhygieniska försöket i Neder-Lulcå socken (Upsala läkareförenings förh, 15. 1909-1910, tr 1910, s 89-108, 1 pl; även sep, 20 s, 1 pl). — Tuberkulosens utbredning bland befolkningen i en by vid den norrbottniska kusten (ibid, s 550—561, 1 pl; även sep, 12 s, 1 pl). — La lutte contre la tuberculose dans le canton de Neder-Luleå (Norrbotten) (Bulletin de la Ligue national suédoise contre la tuberculose ... Numéro special pour la IXC conference internationale contre la tuberculose, réunie ä Bruxelles en octobre 1910, Sthlm 1910, s 35—53). — Kinderfürsorge auf dem Lande und hygienische Erziehung (Bericht des achten internationalen Tuberkulose-Konferenz, Stockholm, 8.-10. Juli 1909 ... [även fr o eng titlar], Berlin-Charlottenburg 1910, s 54-59). -Leitsätze / Conclusions (ibid, s 231—233). — La préservation de 1'enfance et réducation hygiénique (La revue internationale de la tuberculose, année 17, 1910, Paris, 4:o, s 412-422). - Dispensärverk-samheten i Baden. Sthlm 1911. 24 s. ([Omsl:] Meddelande från Svenska nationalföreningen mot tuberkulos, n:o 5.) — Tuberkulosens utbredning bland befolkningen i Kiruna. 2. utvidg uppl af Fréquence ... Sthlm 1912. 4:o. 56 s. (Vetenskapliga och praktiska undersökningar i Lappland anordnade af Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, [3.] Socialhygieniska studier och meddelanden^ 1.) — Kaptensgårdens sanatorium, Malmberget. Ars-berättelse för år 1911. Sthlm 1912. 25 s. (Ibid, 2.) — Förslag till anordnande af dispensärverksamhet för tuberkulosens bekämpande inom Norrbottens län. Luleå 1912. 4:o. 13 s. [Undert; tills med O v Sydow, Emil Börjeson, L Sahlin.] — [Dispensär-verksamhetens ordnande på landsbygden,] Diskussion (Förhandlingar vid femtonde allmänna svenska läkarmötet i Stockholm 6—7 sept 1912, Sthlm 1912, s 138 Q- - Till hemmen i Norrbotten. Om lungsot och dispensärer. På uppdr af landstingets dispensärnämnd. Luleå 1913. 15 s. 2. uppl: ... uppdr av ... Sthlm 1916. 15 s. [Även finsk titel o text.] (Meddelande från Svenska nationalfören mot tuberkulos, 14.) — Die Tuberkulosearbeit in Norrbotten. Organisiertes Zusammenarbeiten der Pfle-geanstalten und der Ftirsorgestellen (Schweden. An die XI. internationale Tuberkulose-Konferenz zur Jubiläumsfeier Berlin 1913 von Svenska nationalföreningen mot tuberkulos Sthlm 1913, 4:o, s 62—79; även sep, 19 s). — Dispensärverksamhe-ten och landstingen (Sveriges landstings tidskrift, årg 1, 1914, Sthlm, 4:o, h 1, s 14-22). - Meddelanden från Norrbottens läns tuberkulossjukhus vid Sandträsk 1915. Luleå 1915. 30 s. — Sjuksköterskorna och kampen mot tuberkulosen (Svensk sjukskötersketidning, årg 8, 1916, Sthlm, s 217— 221). — Barntuberkulosens bekämpande. Diskussion vid Svenska nationalföreningens mot tuberkulosen årsmöte d 21 maj 1917. Inledningsföredr. [Rubr.] Sthlm 1917. 8 s. [Ur Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift så.] — Nationalföreningens beslut om ökat bidrag till dispen-särverksamheten samt några riktlinjer och önske- mål för denna verksamhet. [Rubr.] Sthlm 1917. 5 s. — Bidrag till frågan om den vidare utvecklingen av anstaltsvården för vuxna lungtuberkulösa i vårt land [inledningsföredr i Tuberkulosläkareför-en] (Hygiea, årg 79, 1917, Sthlm, s 1262-70). -Barn tuberkulosen, dess förebyggande och bekämpande. Tuberkuloskampens kärnpunkt (Häl-sovännen, årg 32, 1917, Sthlm, s 289-293, 313— 315; även sep, 7 s). — Statens bidrag till tuberku-losanstalternäs, speciellt kustsanatoriernas driftkostnader (Allmänna svenska läkartidningen, årg 16, 1919, Sthlm, s 321-326; även sep, 6 s). -Hygieas Morgondröm. Prolog vid damfesten d 26 febr 1921. [Rubr.] Uooå. (4) s. (Bilaga till Sv. läkaresällskapets förh 8/3 1921.) — Professor Mas-toideus' triumf. [Rubr.] Sthlm [1922]. (3) s. [Anon; till Gunnar Holmgren.] — L'action de la Ligue nationale suédoise contre la tuberculose (Vers la santé, vol. 3, 1922, Paris, s 328-330; även i eng version: The World's health, 3, 1922, Geneva, s 267 f: Two activities of the Swedish national antituberculosis league). — Norrbottens tuberkulosfråga. En utredning [föredr] (Norrbottens-kuri-ren, 1922, Luleå, 4:o, 25, 26 o 30 okt, 1, 6 o 8 nov). — Epilog vid Medicinalstyrelsens sista session i ämbetshuset vid Svartmangatan [text] (Svenska läkartidningen, årg 20, 1923, Sthlm, s 668 f [vers]). — Ur lungsotens och lungsotsbehandlingens äldre historia i Sverige. Studier o dokument. Sthlm 1924. 271 s. — I Norrbottens tuberkulosfråga (Svenska läkartidn, 21, 1924, s 1033-41). - Två hjältar. Ett minne från Hålahult (Hålahults sanatorium 1900— 1925 Örebro 1925, 4:o, s 165 f). -Kampen mot tuberkulosen (Social handbok, översikt av offentl o enskilt samhällsarb under red av G. H. von Koch, Sthlm 1925, s 246-251). -Vården av övriga kroppsligt sjuka (ibid, s 251 — 255). — Om förebyggande åtgärder mot tuberkulos. Föredr vid allm sv läkarmötet i Malmö sept. 1926. [Rubr.] Sthlm 1926. 14 s. [Ur Sv nationalföreningens ... kvar-talsskr så.] - Buhre, Karl Bertil ... (SBL, bd 6, Sthlm 19[25-]26, Sthlm, 4:o, s 658-661). - Anti-tuberkulosarbetets finansiering i Sverige. Återblick. Översikt. Önskemål (Det fjärde nordiska tu-berkulosläkarmötet i Stockholm 25—27 augusti 1925, Sthlm 1926, s 104-113). - Die Tuberkulose-bekämpfung in Schweden (Handbuch der Tuber-kulose-Fürsorge ... hrsg von K. H. Blumel, Bd 2. Verhiitungs- und Heilfursorge Miinchen 1926, s 398-402). - Anstalten Hälsan i Norrbotten. Ett social-hygieniskt experiment i nordligaste Sverige anordnat av Svenska nationalfören mot tuberkulos samt studier över tuberkulosens spridningsförlopp i Sverige. Sthlm 1927. 151 s, 1 karta. (Meddelande från Svenska nationalfören mot tuberkulos n:r 17 [omsl].) Övers: L'établissement de Hälsan dans le Norrbotten. Compte rendu d'une expérience hygi-énique ... Sthlm 1928. 131 s, 2 kartor. (Ligue nationale suédoise contre la tuberculose [omsl].) The "Hälsan" institute in Norrbotten ... Khvn 1928. 127 s, 2 pl. [Ur Acta tuberculosea Scandinavica så.] (Swedish national association against tuberculosis.) — Hem för tuberkuloshotade barn ett viktigt led i det förebyggande tuberkulosarbetet (Svenska Röda korset. Tidskr för frivillig sjukv o socialhyg verksamhet, årg 19, 1927, Sthlm, 4:o, s 103 — 106). — Linné und die Lungenschwindsucht Qanus, Archives internadonales pour Phistoire de la médecine et la géographie médicale, année 31, 1927, Leyde, s 387-394; även med titelbl: Fra Dansk medicinsk-historisk Selskab til dets Med-lemmer). — Folksjukdomen tuberkulos och dess bekämpande. Sthlm 1928. 182 s. (Medicinskt folkbibliotek.) — Oskar Medin. Några minnesord. [Rubr.] Sthlm 1928. 4 s, 1 pl. [Ur Sv nationalföreningens ... kvartalsskr så.] — Linné och lungsoten (SLSÅ, årg 11, 1928, Upps, 4:o, s 66-71). -Svenska nationalföreningen mot tuberkulos 1904— 1929. En återblick. Sthlm 1929. 4:o. 99 s, 12 pl-bl. (Tills med H Buhre.) — Tuberkulosen i Sverige under tiden 1901-1925. [Rubr.] Sthlm 1929. 8:o. 15 s. [Ur Sv nationalföreningens ... kvartalsskr så.] [Jacobo Billström ... hoc volumen gratulantes obtulerunt amici, anno 1930, Sthlm 1930, 4:o, 2:14.] — Om dispensärverksamheten (Svenska nationalföreningens mot tuberkulos utredning angående fortsatta åtgärder till tuberkulosens bekämpande i Sverige ... K socialdep d 12 april 1929, Sthlm 1929, 4:o, s 141-162; tills med G Göthlin o V. Kullgren). — Antituberkulosarbetets finansiering i Sverige. En översikt (ibid, s 214—226). — Bertil Buhre (Nordisk medicinsk tidskrift, bd 1, 1929, Sthlm, 4:o, s 341 0- - Svenska nationalföreningens mot tuberkulos barnskyddsverksamhet (Tidskrift för barnavård och ungdomsskydd, årg 4, 1929, Sthlm, 4:o, s 83-86). - B. Buhre. Några ord om hans insats i vårt lands antituberkulosarbete. [Rubr.] Sthlm 1930. 6 s, 1 pl. [Ur Sv nationalföreningens ... kvartalsskr så.] — La tuberculose au Danemark, en Norvége et en Suéde. Geneve 1931. 4:o. 170 s. (Tills med Q] Ostenfeld o [P] Heit-mann; Société des nations, Organisation d'hygiéne. Serie de publications de la Société 3. Hygiéne, 1931:3:1.) Även: Tuberculosis in Denmark, Norway and Sweden. Geneva 1931. 4:o. 170 s. (League of Nations, Health organization. Series of League ... publications, 3. Health, 1931:3:1, Offi-cial no.: C. H. 957.) — Johan Anders af Darelli ... (SBL, 10, 1931, s 295-301). - Sjöfågellivet på Västkusten skyddas (Djurvännernas tidning, årg 39, 1931, Sthlm, s 72-74). - Med Linné genom "Stora Tiveden", några timmar av västgötaresan (SLSÅ, 14, 1931, s 102-114). - Selim Birger. Några minnesord (Ymer, årg 52, 1932, Sthlm, s 353-356). - Olof Hammarsten ... [text] (Söder-manlands-Nerikes nation. En majhälsning till äldre landsmän, 6, Upps 1933, s 5-7). - f. Ulrik Quen-sel. [Rubr.] Sthlm 1934. 3 s. [Undert: G. N.; ur Sv nationalföreningens ... kvartalsskr så.] — Eric Carl Trafvenfelt, minnesteckn (Svenska läkaresällskapets handlingar, Acta Societatis medicorum Suecana;, bd 61, Suppl, Sthlm 1936, 4:o, s 3-69, 1 pl, 2 facsimilbl; även sep: Carl Trafvenfelt... 69 s). -Carl Michael 1926-1936. [S.H.T:s filialloge.] Sthlm 1938. 662 s, 1 pl. [Föret; pseud Grabb von Kvanting, tills med Mazarin (G V Masreliez) mfl.] — Utredning angående förbättrad tuberku-loseftervård, verkställd på uppdr av styr för Svenska nationatfören ... Sthlm 1939. 278 s. [Föret; tills med N Hellström mfl.] — Flora Fennorodiae. Finnerödja sockens kärlväxtflora (Svensk botanisk tidskrift, bd 33, 1939, [Sthlm, tr] Upps, s 127-187). - [Hyllning] (Adolf al" Jochnick 1870 20/3 1940 [omsl], Sthlm 1940, 4:o, s 26). - Vännen Albert (Mest om Albert Engström. Minnen berättade av 28 förf under red av E Malmberg, Upps (tr Sthlm) 1941, s 138—145). — Tuberkulosens bekämpande (Dit vi hunnit. En bok om läkekonstens nyaste landvinningar ... under red av A Tallberg, [d 1,] Sthlm 1941, s 90-107). - Ur Gustaf Neanders diktning (Kring minnet av Gustaf Neander, Sthlm 1942, s 41-80). - Stora Tiveden ... [kap 1] (ibid, s 81 — 126). — Om hemlängtan, barndomsminnen, hembygdskärlek m. m. / Om Tiveden i allmänhet och Stora Tiveden i synnerhet. En hist översikt / Constantia Eriksdotter. En konungadotter i Tivedsbygden (Finnerödja. En socken i Västergötland, Sthlm 1944, s 1—65). — Kyrkor och prästerskap (ibid, s 169-222; tills med H Neander). -Dikter i: Strix, årg 3-4, 1899-1900, Sthlm, 4:o (pseud Lewi Athanasius); Tal och qväden i Samfundet S.H.T., 1900-01, ... kväden ... 1905, 1929-31, 1933-34, 1936, 1939-41, Upps (pseud Grabb von Kvanting); bidrag i Svenska nationalföreningens ... kvartalsskrift 1906—41, rec i Lych-nos 1939, 1941, Upps, Biblioteksbladet o Hygiea, Sthlm; titlar se SLH, 4:3, Sthlm 1933, s 519 f, o E Waller, G Neanders trvckta skrifter (Kring minnet av G N, 1942, s 143-146).

Redigerat: Sveriges läkarförbunds förhandlingar. 1921-1923. Sthlm 1922-24. 120, 101, 147 s. -Förhandlingar vid adertonde allmänna svenska lä-karmötet i Stockholm 1 och 2 sept. 1922. Sthlm 1923. 195 s. — Acta tuberculosea Scandinavica. Vol 1-16. 1925-42. Khvn. 4:o. (Tills med S. Bang mfl.) — Förhandlingarvid Nordiska tuberkuloslä-karföreningens åttonde möte i Stockholm 9—10 juni 1933. Sthlm 1935. XII, 179 s. 39 pl-bl, 1 vikt karta.

Utgivit: Föredrag utarbetade för Nordiska tuberkuloskonferensen i Stockholm 1920, på föranstaltande av Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Sthlm 1921. 4:o. 218 s, 1 pl. - Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift. Arg 11 (h 2) - 36, 1916-42. Sthlm.

Översatt: 5 av Marx Gerhards sociala och satiriska dikter och sånger, Hälsingborg 1916, 4:o, (4) s (tills med E Rosén, H Gustafson, N Westergren). Källor o litt: Civildep:s konseljakter 24 april 1914, nr 23, RA. G Asplund [Mustafa], Grabb v Kvanting in memoriam (Tal o kväden i Samf S.H.T. 1942); S Berg, G N (Sv nationalförems mot tuberkulos kvartalsskr 1942); A Beskow, Nationalfören fyller 75 år (ibid 1979); Finnerödja, en sn i Västergötland, ed S Rönnow (1944); A Gullbring o S Berg, En honnör för dr G N (SvD 1 dec 1941); Hålahults sanatorium 1900-1925 (1925); Inbjudn:ar till drsprom... [UU] 16 sept 1927 (1927); Kring minnet av G N (1942); J Lundquist, G N (Acta tuber-culosea Scandinavica, 16, Khvn 1942); M Manner-felt, Kring minnet av G N (VFT, vol 5:2, 1942); R Sernander, G N o hans hembygd (SLSÅ 1942); SLH 4:3 (1933); SMoK; V Spångberg, Duktigt folk (1930); Ur berömda mäns liv, 7 (1934); A Wester-gren, G N (Sv läkartidn 1942).

Källor och litteratur

 



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf V Neander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8819, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8819
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf V Neander, urn:sbl:8819, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se