Meriter

Nelson, Gösta, f 30 nov 1890 i Fritsla, Älvsb, d 4 april 1958 i Bokenäs, Göt. Föräldrar: Per Adolf Levin N o Gerda Emilia Håkansson. Studentex vid Gbgs h latinlärov 25 maj 09, inskr vid GH 2 sept 09, teol fil ex där 17 sept 10, inskr vid UU 22 sept 10, TK där 14 dec 12, inskr vid LU 14 febr 13, prakt teol prov där 31 maj 13, prästv för Gbgs stift 2 juni 13, tf komminister i Istorp, Älvsb, 1 maj 16, ord komminister där 21 maj (tilltr 1 juni) 19–30 april 24, kh i Bokenäs från 11 april 23 (tilltr 1 maj 24), preses vid Gbgs stifts prästmöte 39, tjänstg eo hovpredikant 16 juni 39, biträdde vid revisionen av evangelieboken dec 39–april 41, led av allm kyrkomötet 48, kontraktsprost i Alvsyssels n kontrakt, Göt, från 9 juni 49. – Teol hedersdr vid LU 31 maj 41.

G 8 nov 1916 i Borås (kbf i Hällestad, Älvsb) m Signe Maria Lundell, f 12jan 1889 i Ledsjö, Ög, d 30 okt 1967 i Bokenäs, dtr till godsägaren Johan Wilhelm L o Amanda Kristinajohansson.

Biografi

N var född och uppvuxen inom Gbgs stift vid en tid då detta ännu i betydande utsträckning präglades av den kyrkliga väckelsen från Henric Schartau och dennes lärjungar. Ur denna bakgrund framträdde vad N såg som sin dubbla livsuppgift: att utforska "den västsvenska kristendomstypens" historia, och att göra väckelsearvet levande i en ny tid. N skilde noga mellan vetenskaplig och praktiskt kyrklig verksamhet, men den historiska forskningen bedrevs också med ett praktiskt kyrkligt syfte, och han sökte omsätta sina forskningsresultat i församlingsprästerlig praxis.

N var från början inte inriktad på den prästerliga banan men drogs till den som flitig åhörare av domprosten J N Rexius i Gbg. Han konfirmerades av sedermera biskopen C E D Block. Det mesta angående "predikans inre och andliga teknik" sade han sig ha lärt av prosten H F Ringius i Solberga (Hur predikan bygges upp, s 9), medan den yttre formen mera erinrade om Rexius. Starkt traditionsbunden ville N dock undvika all mekanisk upprepning och sökte anpassa det gamla predikospråket efter tidens behov. Kanske var han skickligast som kateket. Med korta, tankeväckande frågor förmådde han hålla uppmärksamheten vid liv under ett förhör i kyrkans gång efter en redan lång gudstjänst. Som en frukt av föreläsningar vid den praktiskt teologiska övningskursen i Uppsala gav han 1951 ut Själavårdens elementa. Aret därpå lade han fram sin principiella och praktiska syn på förkunnelsen i Hur predikan bygges upp. På detta område har han övat ett betydande inflytande även långt efter sin död.

Som ung präst i Mark var N själv något av väckelsepredikant. Senare verkade han som kyrkoherde i ett av Bohusläns mindre pastorat. Fastän uppförd på såväl biskops- som domprostförslag erhöll han ej pluralitet eller utnämning. I gengäld kunde han ägna sig åt kyrkohistoriska studier. Sina forskningar kring den schartauska väckelsen påbörjade N tidigt, och den första skissen publicerade han i Gbgs stifts-tidning 1913. Längre fram såg han detta bidrag som " en exponent för den folkliga traditionens syn på saken, skriven utan tillgång till primärkällor, varav följer, att flera av dessa uppgifter äro okritiska och felaktiga" (Den västsv kristendomstypen, 1, s 6). När N 1933 lade fram första delen av Den västsvenska kristendomstypen, hade han, inspirerad av Herman Lundströms (bd 24) undervisning, tillägnat sig en strängare, källkritisk metod, som i stort sett gallrade ut den muntliga traditionen. Principiellt ville han hålla sig "på källmaterialets grund och icke med hjälp av traditionen frihandsteckna" (brev till H Hägglund 3 juli 1933). Den moderna, kritiska utforskningen av regionala väckelserörelser hade grundlagts av H Pleijel och E Newman 1925 (s 00), men N:s undersökning i två band är den första som vuxit fram utanför universitetsmiljön. Den medförde en förändrad syn också på förhållandena före väckelsen, som tidigare tecknats i alltför mörka färger. N kunde visa hur väckelsen förberetts genom den konservativa, kyrkliga pietismen och fann även "den felande länken" mellan pietismen och Schartau (Biskop Johan Möller, 1936). Genom att anlägga ett utvecklingshistoriskt perspektiv klargjorde N förbindelserna och skillnaderna dels mellan kyrkopietismen och Schartau, dels mellan Schartau och dennes lärjungar i Gbgs stift. "Den västsvenska kristendomstypen" uppkom när Schartaus lärotyp "korsades" med västsv mentalitet (Den västsv kristendomstypen, 1, s 18).

N:s grundläggande arbete har blivit ett standardverk när det gäller den västsv väckelsen. Genom att den folkliga traditionen utmönstrats som källa, har stor historisk säkerhet vunnits, men samtidigt har den folkliga fromhetens historia i stor utsträckning fallit bort. N begränsade sin undersökning till förkunnelsen, förkunnarna och dessas förhållande till andliga och världsliga myndigheter. N har kritiserats för att i alltför hög grad uppmärksamma det markanta i stället för det konstitutiva (jfrJ H Holmqwist 1950).

N:s studier innebar en reaktion mot den psykologiserande metoden inom schartau-forskningen. Här, liksom i synen på den lutherska ortodoxin som rationaliserande, och i sin uppfattning av det lutherska kyrkobegreppet, tog han intryck av G Aulén. Mot den liberala teologins — och frikyrklighetens — drivande av den subjektiva troserfarenheten sökte N ställa "den av Ordet bestämda objektiva synen" (Den västsv kristendomstypen, 2, s 164), som han funnit hos J H Holmqwist (bd 19). För kyrkosynen innebär detta, att nådemedlen betonas så kraftigt, att kyrkan blir synlig främst i predikoämbetet, medan dess karaktär av trosgemenskap skjuts i bakgrunden. Inspirationen från lundateologin är tydligast i prästmötesavhandlingen om det sk antinomidraget i nådens ordning (1939), som metodiskt bygger på A Nygrens motivforskning. I detta arbete driver N med kraft tesen, att nådens ordning inte får förstås som en psykologisk process utan skall betraktas strängt objektivt. N har härmed, ej utan ensidighet, klarlagt en av Schartaus grundläggande intentioner. I Gbgs stifts-tidning var N en flitig medarbetare, också när den före och under andra världskriget intog en politisk hållning som han inte kunde dela. N ansåg dock att tidningen samtidigt företrädde en kyrklig linje som slog vakt om för stiftet omistliga värden.

I den kyrkliga debatten sökte N staka ut framtidsvägen för den gammalkyrkliga riktningen i Gbgs stift genom den programmatiska uppsatsen Varför ogilla vi den moderna ungdomsverksamheten? (Julhälsningar ... 1934). Här leder den objektiva, av nådemedelsförvaltningen bestämda kyrkosynen till att den organiserade lekmannaverksamheten och andra "extra" åtgärder avvisas, och de äldre kyrkliga arbetsformerna förklaras tillräckliga även för den moderna tidens behov. N fullföljde i artikeln H F Ringius' intentioner. Aven på kyrkomötet citerade han Ringius som en självklar auktoritet, utan titel, förnamn eller hemvist. Som ledamot av mötet 1948 motionerade N tillsammans med B Giertz om införande i kyrkolagen av stadganden om tillhörighet till sv kyrkan. Motionen, som förutsätter ett bestämt samband mellan dop och kyrkotillhörighet, kan sägas ha varit före sin tid.

I biskopsvalet i Gbgs stift 1948 erhöll N förslagsrum men fick stå tillbaka för den i första rummet uppförde Giertz, med vilken han var kongenial i synen på och tillämpningen av västsv själavårdstradition. Som kyrkopolitiker kom N dock knappast till sin rätt, och hans principer för det kyrkliga församlingsarbetet var så konservativa, att de i längden inte kunde göra sig gällande i ett storstadsstift.

N brukade säga: "Tre saker gör jag med passion, predikar, forskar och jagar" (Gbgs morgon-post 23 juni 1945). Som ett barn kunde han glädja sig åt sina obestridliga gåvor, och av sina omfattande kunskaper såväl på det kyrkohistoriska som på det praktiskt kyrkliga området delade han gärna med sig. I teologiska debatter och samtal föreföll hans uppträdande ofta överlägset, men den som lärde känna honom personligen, inte minst som själasörjare, möttes av älskvärdhet, ömsinthet och omtanke.

Författare

Anders Jarlert

Arkivuppgifter

N:s efterlämnade papper i familjens ägo (1987). Hans omfattande ms-saml med äldre handskr i LUB. - Brev från N i GUB (bla till E Malmeström), LUB (bla till E Newman), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Henr. Fl. Ringius. Minnesteckning. Gbg 1926. 78 s. [Ur Julhälsningar till församlingarna från präster i Göteborgs stift, 1925.] — Predikningar vid Kyrkliga förbundets möte i Uddevalla den 21-22 sept. 1926. Gbg 1927. 24 s. (Tills med C. H. Thölén.) — Predikan vid kyrkoherden C. A. Lönnerblads jordfästning i Berghems kyrka den 20 jan. 1927. Uddevalla 1927. 15 s, 1 pl. — Predikan vid kyrkoherde O. F. Ohrvalls jordfästning i Torestorps kyrka den 22 september 1927. Uddevalla 1927. 16 s, 1 pl. — Hymn vid invigningen av Bokenäs och Dragsmarks ålderdomshem. [Rubr.] Uddevalla [1929]. (1) s. [Undert.] - H. Fl. Ringius som predikant. En homiletisk analys. Gbg (tr Uddevalla) 1930. 135 s. - Universitetsstudiernas värde och fara för den blivande prästen. Några synpunkter. Gbg (tr Uddevalla) 1930. 16 s. — Predikan vid vespergudstjänsten i Uddevalla den 10 juli (Predikningar hållna vid Kristendomskursen i Uddevalla 6—11 juli 1931, Uddevalla 1931, s 32—42). — Den västsvenska kristendomstypen. ... Studier o forskningar. [1]—2. Sthlm 1933 — 37. 1. Dess uppkomst och första utvecklingsskede. VIII, 363 s. 2. Konsolidering och kulmen. 283 s. -Omvändelsen. Föredr (Vårt lutherska arv. Predikningar o föredr vid kyrkl mötet i Växjö d 12 o 13 sept. 1933, Växjö 1933, s 121-138). - Från 1850-talets kyrkliga brytningstid. En kyrkohist orientering kring några brev från H. F. Gedergren till ämbetsbröder i Mellansverige. Sthlm 1934. 95 s. — Predikan vid komminister emeritus A. B. Hennings jordfästning i Fiskebäckskils kyrka den 14 juni 1935. Uddevalla 1935. 14 s. - Biskop Johan Möller. Ett bidr till den senare sv konservativa pietismens åskådning o hist. Sthlm 1936. 230 s. — Predikan vid kyrkoherden E. A. Rhedins jordfästning i Lyse kyrka den 26 maj 1937. Uddevalla 1937. 14 s, 1 pl-bl. — 1765—67 års provpsalmbok som kyrko-historiskt dokument (Från skilda tider, studier tillägnade Hjalmar Holmquist Sthlm (tr Lund) 1938, s 332-344). — En studie i den västsvenska förkunnelsens struktur. Antinomidraget i nådens ordning. [Även:] Presesavh vid prästmötet i Göteborg 1939. Sthlm 1939. 203 s. Tillägg: Efterskörd från arbetet med årets prästmötesavhandling. [Rubr.] Gbg [1939]. 16 s. [Undert.] - Tio skrifte-tal. Lund 1942. 95 s. - Fjärde efter Trefaldighet. Text: Luk. 13:1—5 (Högmässopostilla, tredje årgångens texter, under medv av präster i Göteborgs stift utg av K Nyström, Lund 1944, s 343-350). -Göteborgs stift, huvuddragen i dess inre hist (K Peters, Göteborgs stift, statistisk topogr o biogr matrikel, utg, Lund 1945, s 7—16). — Schartaus bildanvändning. En undersökning o registrering. Sthlm (tr Lund) 1947. 102 s. (Samlingar och studier till svenska kyrkans historia 15.) — För husandakten. [l]-3. Lund (tr Malmö) 1949-60. [1.] [Lund, tr] Malmö 1949. 184 s. [Ny uppl] (tr i Danmark) 1968. 2. 1956. 174 s. 3. 1960. 225 s. -1600-talet i stiftets historia (Göteborgs stift i ord och bild, Sthlm 1950, 4:o, s 69-94). - Väckelsen från Schartau (ibid, s 125-136). - J. H. Holmqwist - den västsvenska väckelsens mest markanta gestalt (ibid, s 287-296, 1 pl-bl). - Själavårdens elementa. Lund (tr Malmö) 1951. 95 s. — Religiösa brytningar under 1700-talet och första hälften av 1800-talet (Västerås stift i ord och bild, Sthlm 1951,4:o,s 101-124). - Hur predikan bygges upp. [Lund, tr] Malmö 1952. 143 s. — Tal vid Göteborgs bibelsällskaps årshögtid i Domkyrkan den 11 nov. 1952 (Göteborgs bibelsällskaps ett-hundratrettionionde årsberättelse för år 1951 (omsl), Gbg 1953, s 15-26). - Medeltida präster i Bohuslän, upptagna i biskop Eysteins jordebok. Till frågan om deras lokalisering (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, 1954— 1957, Gbg 1957, s 95-102). - Kyrka, religiösa rörelser och skola (Hallands historia, 2. Från freden i Brömsebro till våra dagar, Halmstad 1959, s 615—696). — Bidrag i: Handlingar rörande prästmötet i Göteborg den 14, 15 och 16 juni 1927, Gbg 1927, avd 1, s 7 f (motion), i d:o den 13, 14 och 15 juni 1939, Gbg 1940, avd 1, s 24-27, 30 f, 41 f (anföranden som preses), samt Allmänna kyrkomötets protokoll år 1948 (yttranden) o dess Bihang saml 2 (motioner), Sthlm 1948, vidare Julhälsningar till församlingarna från präster i Göteborgs stift, 1921, 1924-26, 1928, 1930, 1932, 1934-36, 1939, 1941, 1943-44, 1946, 1953, 1957, 1972, Gbg, KÅ 1937, 1949, 1957, Upps 1938-58 (recensioner), Svensk teologisk kvartalskrift, 1940, 1944— 45, Lund, 4:o, Ny kyrklig tidskrift, 1942, 1945, 1947, Upps; även Göteborgs stifts-tidning, Svensk kyrkotidning, Upps, Församlingsbladet, Sthlm, Kyrka och folk, Upps, Kyrkan och barnen, Gbg, samt Bohus-posten, Uddevalla; vissa titlar se Peters, Göteborgs stift, ... matrikel, 1945, s 355.

Utgivit: H F Ringius, En själasörjares brev. Brev i andliga ämnen. Saml. Gbg (tr Uddevalla) 1928. 149 s. [Ny uppl] Uddevalla 1966. Tv-8:o. 209 s. -I redaktionskomm för: Göteborgs stift i ord och bild. Sthlm 1950. 4:o. 1007 s, 8 pl-bl, 1 karta. (Tills med E Malmeström, A Block o F Fehn.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 5 aug 1943, nr 2 (ang domprosttjänsten i Gbg), RA.

Allm kyrkomötets prot o bih 1948 (1948); N Anderberg, Veckans porträtt: Hovpredikant G N (Gbgs morgon-post 23 juni 1945); H Brattgård, G N (Stiftskrönikan 1958); A Erlandsson, En rätt katechismi lära. En undersökn av de sk grundböckerna... (1957); B Giertz, G N (SvD 6 april 1958); dens, Västsv undervisn (L Eckerdal mfl, Västsv kyrka, 1984); Gbgs stiftstidn 1933, nr 25, o 1939, nr 24-26; Handhar rör prästmötet i Gbg ... 1927 (1927), ... 1939 (1940); K-Å Henningson o K Severin, När livets afton skymmer, minnesteckmar vid prästmötet i Gbg 1963 (1963); K Högberg, G N (SvD 6 april 1958); O Hörmander, Schartauanis-men o samhället, en studie i religiösa o politiska idémotsättmar 1890-1933 (1980); Inbjudn till drsprom .. [LU] 31 maj 1941 (1941); A Jarlert, Ämbete o tro, en undersökn av den kyrkliga debatten i Gbgs stift under slutet av 1800-talet (1984); H Nelson o L B Andersson, Bokenäs gamla kyrka (Julhälsmar till förs:arna från präster i Gbgs stift 1976); E Nilsson, Ung präst på 30-talet (Till Bo Giertz 31 aug 1965, 1965); K Norborg, Gbgs stift 1950-1964, biogr matr ... (1964); A Palmqvist, De aktuella kyrkobegreppen i Sverige (1964; även som SOU 1964:16); R Persson, Västsv andaktslitt (L Eckerdal mfl, Västsv kyrka, 1984); G Rexius, Predikan vid kontraktsprosten, teol dr G N:s jord-fästn ... (1958).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gösta Nelson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8827, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Jarlert), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8827
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gösta Nelson, urn:sbl:8827, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Jarlert), hämtad 2024-04-26.