Gustaf Nibelius

Född:1789-06-18 – Grangärde församling, Dalarnas län
Död:1849-07-14 – Strömstads församling (Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län (enl.db för Västerås))

Riksdagsledamot, Biskop


Band 26 (1987-1989), sida 578.

Meriter

Nibelius, Gustaf, f 18 juni 1789 i Grangärde, Kopp, d 14 juli 1849 i Strömstad (enl db för Västerås). Föräldrar: kh kontraktsprosten Simon N o Christina Ulrica Boethia. Inskr vid UU 21 mars 97, FK 11 dec 11, mag o gratist 15 juni 12, allt vid UU, informator i England 12–17, biträdande legationspredikant vid sv förs i London 13-15, TK vid UU 8 dec 17, prästv i Västerås 7 juli 18, doc i dogmatik o moralteologi vid UU 26 aug 19, TL där 31 maj 20, lektor i filosofi vid gymn i Västerås 19 juni (tilltr 28 sept) 22, rektor där 2324, 2829 o 3334, kh i Hubbo, Vm, 28 febr 27, i Skerike, Vm, 14 mars 28 (tilltr 1 maj 29), prost där 1 maj 29, utnämnd till TD 6 nov 30, promoverad vid UU 14 juni 31, led av ele-mentarlärov:srevisionen 32, kh i Fellingsbro, Vm, 31 aug 33 (tilltr 35), deltog i riksdagarna 3435, 4041, 4445 o 47-48 (led av allm besvärs- o ekonomiutsk 34—35, ecklesiastika pastoralutsk 34—35, förstärkta statsutsk 3435, 4041 o 4445, förstärkta bankoutsk 34-35, 4041 o 4445, ecklesiastika lagutsk 34-35, KU 34-35, KU 34-35, 40-41 o 4445, förstärkta allm besvärs- o ekonomiutsk 4041, förstärkta lagutsk 4445), revisor i bankodiskontverket 36, biskop i Västerås stift från 19 okt 39 (tilltr 12 jan 40), ordf i komm ang pensionsinrättn för ecklesiastikstatens änkor o barn marsdec 46. — Ogift.

Biografi

N härstammade både på fädernet och mödernet från välkända prästsläkter i Västerås stift. Han växte upp i Stora Skedvi, där fadern var kyrkoherde; farbrodern Jan Eric N blev adlad Palmsvärd. Förutom en termin i trivialskolan gick N aldrig i skola utan undervisades i hemmet till dess att han skrevs in vid UU. När han 1812 på avhandlingen De operationibus intellectus, ännu ej tjugutre år gammal, för B Höjer (bd 19) disputerade pro gradu lämnade denne katedern för att till N:s heder opponera extra och därefter lyckönska honom med orden "Er lager skall snart skymma min".

Redan före promotionen, där N som s k gratist hade tredje hedersrummet, avreste han till England som informator för sv ministern G M Rehausens barn och stannade där i fem år; förutom i London var familjen bosatt i West Wickham i Kent. N omfattades av Rehausen med vänskap och stor välvilja och behandlades som son i huset. Rehausen utsåg honom i sitt testamente till förmyndare för sina barn och till god man för änkan och N fick härigenom ansvaret för familjens stora förmögenhet, värderad till 2 miljoner rdr.

N kom under englandsåren in i ett kultiverat och bildat umgänge och har i en brevsvit, med god blick för belysande detaljer och pregnanta situationer, skildrat politiska och kulturella förhållanden i landet. Breven har tryckts av E Fröberg, dock ofullständigt, och texten är här och var omformulerad. 1813–15 biträdde N i sv församlingen i London och läste under denna tid också in den omfattande lärdomsexamen teolkand och blev senare docent i dogmatik och moralteologi vid UU. Han avlade även den lika sällsynta som krävande teol lic-examen.

Återkommen till Sverige utnämndes N, efter att förgäves ha sökt kyrkoherdetjänsten efter fadern, till lektor i filosofi vid Västerås gymnasium och han kom härigenom själv för första gången i närmare kontakt med skolvärlden. I flera omgångar var han gymnasiets rektor. 1833 blev han kyrkoherde i det förnämliga och indräktiga Fellingsbro, där han "ordnade alla församlingens angelägenheter med kraft och klokhet och var givmild mot de fattiga. Gästfrihet rådde i hans hus. Allmogen sågs där ofta gästa" (Schultz).

1834 invaldes N i riksdagen och väckte där uppmärksamhet och Karl XIV Johans misshag genom att yrka avslag på en k proposition om ändring av RF § 72 att, konungen i statsrådet tillsammans med ständerna skulle styra och förvalta banken, vilket ledde till att frågan då föll. När biskopsstolen i Västerås blev ledig 1839 kom N med stor majoritet i första förslagsrummet. Han menade emellertid att den i andra rummet uppförde C E Fahlcrantz (bd 15) var mera skickad för ämbetet än han själv och vägrade därför länge att begära audiens hos Karl Johan, som tidens sed bjöd den som erhållit pluraliteten. Inte ens när kungen dök upp i Fellingsbro på återväg från Norge och där bytte hästar deltog N i ortens uppvaktningar. Efter mycken övertalning for han emellertid senare till Sthlm; när Karl Johan direkt fick höra skälen till N:s åsikt i bankfrågan undanröjdes dennes animositet och han lovade också att utnämna honom till biskop. Trots detta sökte N efter audiensen förgäves påverka kronprins Oscar att verka för Fahlcrantz' utnämning; Fahlcrantz blev emellertid senare N:s efterträdare i Västerås stift.

Som riksdagsman i prästeståndet lade N fram endast två motioner; båda rörde lokala skolfrågor. Varken som riksdagsman eller som biskop kan han anses ha varit initiativens man och han var hela livet obenägen att uttrycka sig i skrift. Hans inlägg i ståndet var påfallande korta. I politiska frågor utvecklades han, från en uppenbarligen under englandsåren förvärvad relativt liberal ståndpunkt, alltmer i konservativ riktning. Så t ex avvisade han tanken på lika arvsrätt, då han menade att detta skulle leda till ökad hemmansklyvning och att böndernas ekonomi därigenom skulle undergrävas. I diskussionen om en representationsreform ville han hellre inrätta ett femte stånd för de dittills orepresenterade än införa gemensam kammare; det vore inte gagnande för landet om ett stånd eller en grupp i samhället på grund av sitt numerära överläge blev dominerande över de andra. Som ledamot av 1832 års skolkommission avvisade han tanken på de båda skolformernas sammanslagning till ett gemensamt läroverk; däremot ville han införa undervisning i engelska och teckning på gymnasiet. Som lektor hade han själv givit frivillig undervisning i engelska men menade inte att ämnet skulle vara obligatoriskt i studentexamen. Han var intresserad av matematik och förordade i riksdagen decimalsystemets införande i Sverige.

N var kraftigt byggd. Till sin yttre hållning beskrivs han som stel och en smula otillgänglig och hade vad samtiden uppfattade som en engelskt aristokratisk hållning. Han ansågs sträng och kunde vara både butter och tvär men också uppsluppet skämtsam. Hans insats i domkapitlet har beskrivits såsom präglad av oväld, rättrådighet och omdöme, dock inte utan självmedveten rättframhet (Sjöqvist). Han hade gott anseende som talare och predikant, i synnerhet ex tempore. Teologiskt synes han ha stått på den gammallutherska grunden och han tillhöll t ex sina präster att hellre ägna sig åt den äldre teologin, Luther, Arndt, Scriver och Roos, än åt den nyare.

Sommaren 1849 vistades N för sin hälsas skull i Strömstad. Han omkom genom drunkning under en nöjessegling; man råkade ut för en stormby varvid skotet inte löpte utan båten kantrade och sjönk. N, som var en skicklig simmare, försökte förgäves ta sig till ön Holmen Grå, där en inskription på en klipphäll alltjämt erinrar om olyckshändelsen.

Författare

Oloph Bexell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar (bla ms, anteckmar om engelska förhållanden, fullm, brev) efter N i Nibelius-Palm-svärdska saml, RA. Hans dagboksanteckmar 1812-17 i Västerås stadsbibi. - Brev från N i KB, RA (bla många till föräldrarna) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De unitate ecclesia: cx Ephes. IV:3—6. Dissertatio ... pro candidatura theologi-ca. [Preses A Hultén.] Upsalia: 1818. 4:o. 18 s. -Tal, vid Westerås gymnasii andra secular-fest, d 4 oct 1824. Westerås 1825. 43 s. - Predikan, hållen vid riksdagens öppnande i Stockholm d. 25 Janu-arii 1840. Sthlm 1840. 22 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Västerås konsistoriums skrivelser till K M:t 1833 o 1839, RA.

C D Arosenius, Minnestal öfver ... G N (Handl: ar rör Prestmötet i Westerås år 1856); CW Bottiger, G N (dens, Saml skrifter, 2, 1857, s 201 f); C Cappelen-Smith, Saga o sanning om Holmen Grå (Strömstads Tidn 27/7 1988); E Fröberg, Hulda föräldrar, hövliga söner (1947); Helsning till biskopen G N i Westerås den 8 jan 1840 (1840); P A Ljungberg, Öfver biskopen mm doktor G N (dens, Ord i templet o vid grifterna, 1856, s 71 ff); R Norrman, "På det övriga prästerskapets bekostnad" (1986); C J Schultz, Fellingsbro förr o nu (1851); J W Sjöqvist, Minnesteckn öfver biskopen i Vesterås Dr G N (1882); J Sundvallson, G N ... tecknad till åminnelse för Westmanland o Dala studerande nation i Upsala den 27 april 1850 (1851); W E Svedelius, Anteckn:ar ur mitt förflutna lif (1889), s 76-78; A P Tranéus, Likpred öfver ... G N ... [jämte personalier av J W Sjöqvist] (1849); A Warne, Lärov:frågan i Sverige under 1840-talet (ÅSU 99-100, 1959); Västerås hm; Å Åberg, Västerås mellan Kellgren o Onkel Adam (1987).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Nibelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8870, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8870
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Nibelius, urn:sbl:8870, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se