Karl J Nilsson

Född:1844-07-19 – Sturkö församling, Blekinge län
Död:1926-11-13 – Lösens församling, Blekinge län

Folkskollärare, Hembygdsforskare


Band 26 (1987-1989), sida 734.

Meriter

Nilsson, Karl Jakob, f 19 juli 1844 i Sturkö, Blek, d 13 nov 1926 i Lösen, Blek. Föräldrar: lantbrukaren o nämndemannen Nils Månsson o Kerstin Gisesdtr. Organist- o kantorsex i Lund 66, inskr vid Växjö folkskollärareseminarium ht 68, utex där 8 juni 71, tf folkskollär i Lösen juli 71, ord lär där 74–05. Hembygdsforskare.

G 14 maj 1874 i Lösen m Johanna Augusta Ståhl, f 19 mars 1852 i Borgholm, Köping, Kalm, d 11 dec 1938 i Lösen, dtr till näringsidkaren Carl Johan S o Johanna Johansdtr.

Biografi

Karl N tillhörde en bondesläkt med gamla anor i den östblekingska skärgården. Fadern var rikt begåvad och en i sin bygd mycket betrodd man. N:s konstitution gjorde honom föga lämpad för jordbruksarbete och han bröt sig därför ut ur bondemiljön och sökte sig in på lärarbanan. Här visade han mycken duglighet och tog åtskilliga initiativ, särskilt när det gällde utvecklingen av nya läromedel.

Det är ovisst när N började intressera sig för sin hembygds folkliga traditioner. I mars 1880 sände han emellertid på uppmaning av Carl M Fürst (bd 16) en knippe uppteckningar av folksägner, bl a om Sturkö gamla kyrka, till Artur Hazelius (bd 18) i Sthlm. De är författade på riksspråk och var tydligen prov på en större samling med den lovande titeln Strödda anteckningar af sägner, "skrock" och vidskepliga uppfattningar, läsningar, sånger, lekar samt egendomliga seder och bruk från östra Blekings strandbygd och skärgård. Avsikten var troligen att Hazelius skulle trycka uppteckningarna i någon av sina publikationer, men härav blev intet.

I breven till Hazelius redogör N för sina pågående uppteckningsarbeten. Redan året innan, 1879, hade han på eget förlag utgivit en liten skrift kallad Muntra folklifsbilder från östra Blekings strandbygd och skärgård, upptecknade på samma orts bygdemål. Skriften är av en helt annan karaktär än det material som han tillställt Hazelius och ansluter sig närmast till en genre som framförallt odlades inom de framväxande landsmålsföreningarna vid universiteten. N stod också, kanske även i detta fall genom förmedling av Furst, i förbindelse med representanter för dessa intressen i Lund.

Sedermera inledde också andra språkmän samarbete med den självlärde N. Detta gällde i främsta rummet J A Lundell (bd 24). Tanken var även i detta fall att N skulle få publicera några av sina blekingska uppteckningar, men planerna strandade på att Lundell yrkade på att utgivningen i så fall skulle ske med användande av ljudenlig skrift, det av honom utarbetade s k landsmålsalfabetet.

Svårigheterna att få traditionsuppteckningarna publicerade i mera seriösa publikationer blottade en motsättning mellan företrädarna för de rent vetenskapliga kraven och hembygdsforskarna, för vilka det tedde sig angelägnast att rädda till eftervärlden scener ur folklivet som kunde belysa folklig tro och föreställningsvärld. Härvid spelade givetvis språket en viktig roll och större delen av N:s produktion är också skriven på vad han kallade "modifierat bygdemål". I N:s fall tillkom också ett par andra synpunkter. Dels var han angelägen om att hans publikationer skulle få spridning bland befolkningen i hans egen hembygd, dels var han mån om den inkomst hans skrifter kunde inbringa. Han fortsatte därför att även på egen bekostnad trycka och distribuera sina böcker. Den första följdes 1888 av Ny samling muntra folklifsbilder från östra och mellersta Blekings strandbygd och skärgård. Senare utkom även den mycket värdefulla Ord och talesätt från sydöstra Blekings strandbygd och skärgård, samlade under senare hälften af 1880-talet. Slutligen omtrycktes det mesta av detta i den stora samlingspublikationen Blekingskt folklif och öfvertro. Skildringar från sydöstra landskapets strandbygd och skärgård (1910-11).

Det har antytts att N:s första framträdande i tryck skulle ha inspirerats av August Bondeson (bd 5), som 1878 utgav Visor på Ätradalens bygdemål. Till skillnad från Bondeson framträdde emellertid N utan alla litterära anspråk. Han har själv lämnat en programförklaring: "Beträffande själva bilderna ur folklivet, vilka här blivit tecknade, må endast anmärkas, att dessa icke äro diktade, ej heller avsiktligt modellerade till något slags vrångbilder av verkligheten, utan äro de hämtade mitt uppe i det levande livet, alldeles sådant detta tedde sig den tiden de fixerades" (förordet till Blekingskt folklif...).

Den språkliga utformningen beredde N betydande svårigheter, framförallt när det gällde att använda vanliga bokstavstecken utan ljudskrift. Trots detta fick han mycket erkännande från bemärkta språkmän som genom N fick en viktig källa till kunskap särskilt om ordförrådet i ett viktigt folkmål. "Sammantaget får man också av hans publikationer en rätt god bild av dialektens ljudsystem ... och även den folkliga syntaxen kommer ibland mycket väl fram" (Vide). N:s bestående insats får sägas ligga på det språkliga området.

Författare

Gösta Berg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s saml (brev, uppteckn.ar mm) i dialekt- o ortnamnsarkivet i Lund. — Brev från N i NordM (till A Hazelius) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Muntra folklifsbilder från Östra Blekings strandbygd och skärgård, tecknade på samma orts bygdemål. [Lyckeby, Lösen, tr] Karlskrona 1879. 88 s. [Nya uppl:] ... sydöstra Blekings ... 2. uppl, tecknad på modifieradt bygdemål. 1907 [omsl]. 107 s. 3. uppl 1910. XII, 95 s. (Dens, Blekingskt folklif och öfvertro. Skildringar från sydöstra landskapets strandbygd ... tecknade på ... 1-3. 1910[—II]. [1.]) Härav Faksimiltr Lyckeby 1980. — Gamle-Pelles gasta-paschasa. (Efter en af... på blekingsmål berättad sägen) [på modifierat bygdemål] (Svensk folktidning, [årg 1,] 1882, Kalmar, fol, n:o 12 (31/3), s [4]; omtr: Svenskt skämtlynne. Folklifsbilder, sägner och anekdoter m. m. saml af O Svahn, [h 2,] Sthlm 1883, s 10-15; 2. uppl 1891). - En vörnasion i Afgrun. (På blekingsmål af ...) (ibid, n:o 21 (2/6), s [4]; omtr: Svenskt skämtlynne, 5, 1884, s 17-19; 2. uppl 1891). - Gamla abeteket eller Marje-Halte-Sjvens resefter för skaväjnk, som ingen doktare äj khär te o bota ... Allt samladt från östra och mellersta Blekings strandbygd ... samt tecknadt på samma orts bygdemål. [Lyckeby, tr] Karlskrona 1886. IX, 120 s. [Nya uppl:] ... Marje-Halte-Svens resefter för skavank, som ingen doktare ä' kar' te o' bota ... på modifieradt bygdemål från samma ort. [1911.] 131 s. (Dens, Blekingskt folklif ... [3.]) Faksimiltr Lyckeby 1983. — Ny samling muntra folklifsbilder från östra och mellersta Blekings strandbygd ... på modifieradt bygdemål. [Lyckeby, tr] Karlskrona 1888. 79 s. 2. uppl [1910], 78 s. (Ibid. [2.]) [Faksimiltr Lyckeby 1980.] — Uppställnings-schema med anvisningar och exempel för räkning med mönsterkulramen. Handledn för småskolan o hemmet. Lyckeby, Lösen, 1889. Tv-4:o. 37 s. (Provhäfte [omsl].) — Ord och talesätt från sydöstra Blekings strandbygd och skärgård. Saml under senare hälften af 1800-talet. [Lösen, tr] Karlskrona 1900. VIII, 164 s. (Blekinge museiförenings meddelanden, 1.) Faksimiltr Lyckeby 1979. — Gamla och nya Lyckeby. Inledningsdialog att föredragas på hembygdsfesten i Lyckeby den 13 juni 1909. Karlskrona 1909. 8 s. [Vers.] Omtr: Program för S:t Jacobi marknad ... i Lyckeby ... den 6 juli 1924, Karlskrona [1924], s [3] f. — Lyckeby lyckoblad. Visa för positiv att föredragas på hembygdsfesten i Lyckeby den 13 juni 1909. Karlskrona 1909. 7 s. - Ett skolminne (Blekinge läns tidning, 1909, Karlskrona, n:o 150 (B): Blekinge, Blekinge läns tidnings veckoblad, 1909, 4:o, nr 27, s 1). - Olle Skräddares frieri på Pelle-Massas lo'e. Bygdemålstext till en gammal valsmelodi från 1850-talet. Karlskrona 1910. (4) s. — Avskedsbrev till Haken Ollsen från hans övergivna fästmö. Återgivet (Sommartidningen Blekingen, Karlskrona [1918], 4:o, s [11]). — Tvänne byggnader av kulturhistoriskt intresse. 1. Sturkö gamla kyrka / 2. Sturkö första folkskolelokal (Blekingebygder, årsbok utg av Blekinge hembygdsförbund, årg 1, 1923, Karlskrona, s 51-55). -Muntra vardagshistorier från sydöstra Bleking upptecknade. [Lyckeby, tr] Karlskrona 1924. 134 s. Faksimiltr Lyckeby 1985. (8), 134 s. - Pingels-leken. Kulturbild av folklivet i sydöstra Blekinge under mitten av 1800-talet, framställd i form av lustspel med musik, dans och sång. [Lyckeby, tr] Karlskrona 1925. 43, (9) s. - Dikter o brev i Leander, nedan a a 1945.

Källor och litteratur

Källor o litt: P Borgh, Utförlig o fullständig matr öfver Sveriges folkskollärare, organister ... för år 1889 (1889); S-B Jansson, Folket, de bildade o landsmålslitt:en. Sv dialektdikt 1875-1900 (1975); S Leander, K J N, folkuppfostraren -folklivsskildraren 1844-1926 (Blekingeboken 1945); S-B Vide, KJ N o hans böcker på blekingemål (Sv landsmål o sv folkliv, årsr 79. 1956).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl J Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8958, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8958
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl J Nilsson, urn:sbl:8958, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se