Nils E Nilsson

Född:1877-01-08 – Landeryds församling, Östergötlands län
Död:1959-08-03 – Ytterjärna församling, Stockholms län

Affärsman, Grosshandlare, Företagsledare


Band 26 (1987-1989), sida 758.

Meriter

Nilsson, Nils Erhard, f 8 jan 1877 i Landeryd, Ög, d 3 aug 1959 i Ytterjärna, Sth. Föräldrar: affärsägaren Nils Johan N o Lovisa Mathilda Nilsdtr. Medhjälpare i faderns mjölkaffär i Sthlm, övertog o drev rörelsen under namn av firma Mejeri NEN, N E Nilsson okt 02–dec 43, ordf i styr för Nens mejeri ab från nov 43, burskap som grosshandl 21 dec 27, medl av Borgargillet 28, allt i Sthlm.

G 7 okt 1905 i Sthlm, Kat, m Sigrid Katarina Antonia Malmberg, f 18 jan 1882 där, Maria, d 26 juni 1956 där, Ad Fredr, dtr till maskinisten Anton Ludvig M o Johanna Katarina Nalborg.

Biografi

Nils E N bodde under sin tidiga barndom i Botkyrka söder om Sthlm. Fadern hade där övertagit mjölkarrendena vid några större gårdar och drev en mindre rörelse för försäljning av mjölk till Sthlm. 1887 flyttade familjen till staden och öppnade egen mjölkbutik i hyrd lokal på Mäster Samuelsgatan. Där började den tioårige N snart att hjälpa till med mjölkutbärning före och efter skolan.

De första månaderna artade sig affärerna bra och allt föreföll ordna sig för den nyinflyttade familjen. Senare s å tornade emellertid problemen upp sig. Mjölkpriserna sjönk och det lilla familjeföretaget råkade in i en djup kris. I samband med detta avled N:s far, men modern lyckades lotsa företaget genom krisen och driva rörelsen vidare med hjälp av sina äldsta barn. När N var 14 år gammal tog han tillsammans med brodern Ture över den enda drängens arbete med mjölkutkörningen. Samtidigt slutade han skolan och kom i fortsättningen att helt ägna sig åt affärsrörelsen.

N hade tidigt visat att han hade intresse och begåvning för affärer. Ganska snart fick han självständigt sköta familjeföretaget, bla underhandlade han om mjölkpriser med leverantörerna. I okt 1902 överlät modern formellt rörelsen på N. Köpeskillingen var 3 000 kr, och i överlåtelsen ingick alla rörelsens yttre inventarier som nästar, kärror och mjölkkärl. Butiken på Mäster Samuelsgatan övergick däremot till N:s syster Hulda. För sin nya rörelse öppnade N i stället en butik med tillhörande mejerilokal på Västmannagatan. Samtidigt inledde han ett livslångt affärssamarbete med sin yngre bror Ludvig N.

Rörelsen utvecklades snabbt, och N började göra affärer också med andra varor än mjölk. Han öppnade ett par nya butiker där han bl a sålde estländsk potatis, västgötaost, ärter, sill och räkor. Själva mejerirörelsen tog ett stort steg framåt 1911, då företaget slutgiltigt flyttade till egna, större lokaler på Observatoriegatan. Där inreddes ett modernt distributionsmejeri som väl svarade mot de nya och strängare krav som hade börjat ställas på mjölkdistributionen i Sthlm. På Observatoriegatan blev företaget snart välkänt under förkortningen NEN.

1914 inleddes en ny epok i företagets historia genom att N utvidgade rörelsen till att omfatta även mejerier på landsbygden i Uppland. 1 nov övertog hans företag Jönninge mejeri i Stavby. Under de följande årtiondena växte antalet N-ägda mejerier successivt. Efter önskemål från mjölkleverantörerna i Tuna, vilka dittills levererat sin mjölk till Jönninge, lät han uppföra ett nytt mejeri i Upplands Tuna, som togs i bruk aug 1923. Fem år senare stod ytterligare ett nybyggt mejeri färdigt i det närliggande Kilby i Alunda. 1936 övertog N Gimo mejeri på tio års arrende, och slutligen lät han uppföra ett nytt mejeri i Upplunda, som stod färdigt att tas i drift 1938. Landsortsmejerierna fungerade som regleringsmejerier för huvudaffären i Sthlm. När mjölktillgången var riklig tillverkades där smör och ost, men verksamheten var i huvudsak inriktad på konsumtionsmjölk.

Just företagets inriktning på konsumtionsmjölk blev omdebatterad i samband med den svåra ekonomiska kris som i början av 30-talet drabbade den sv mejerihanteringen. Bakgrunden var den växande prisskillnaden mellan produktmjölk, som användes för smör- och ostberedning, och konsumtionsmjölk. Under hela 20-talet hade exportpriset på smör — som låg till grund för produktmjölkens pris — varit fallande, medan marknaden för konsumtionsmjölk i synnerhet i Sthlm varit jämförelsevis god. Det fördelaktiga priset på konsumtionsmjölken hade lett till en hård och fullständigt oreglerad konkurrens mellan ett stort antal mjölkgrossister, däribland NEN. Situationen förvärrades när depressionen bröt ut 1929. Smörpriset föll då drastiskt, och prisskillnaden mellan de båda mjölksorterna ökade ytterligare. Genom beslut av statsmakterna fick den nybildade Svenska mejeriernas riksförening i denna situation tillåtelse att under vissa förutsättningar ta upp en allmän mjölkavgift, som skulle utjämna skillnaderna i mjölkpriserna. Även lokala mjölkavgifter fick upptas, förutsatt att mejerierna slöt sig samman och gemensamt begärde en sådan avgift. I stockholmsområdet bildades för detta syfte MMC, Mellansvenska mejerisammanslutningarnas centralförening. Drivande där var det bondekooperativa MC, Mjölkcentralen, som helt dominerade mejerihanteringen i Mälardalen.

NEN och ett antal andra konsumtionsmjölkgrossister i Sthlm ställde sig utanför MMC, och trots förhandlingar lyckades MMC inte genomdriva något beslut om prisutjämning med dessa grossister. Detta ledde till att MMC istället beslutade att köpa in samtliga grossistföretag. Under perioden 1 dec 1933-30 april 1934 köptes 22 företag upp, och flertalet av dem lades omedelbart ned. Det enda privata grossistföretag som inte förvärvades var NEN, som envist motsatte sig sammanslutningsidéerna. NEN tecknade emellertid ett tidsbegränsat avtal om prisutjämning med MMC.

Efter de omtumlande händelserna vintern 1933–34 kvarstod NEN som den ende konkurrenten till MC på mjölkmarknaden i Sthlm. NEN vidhöll sin inriktning på den lönsamma konsumtionsmjölken, något som även under de följande åren tidvis orsakade irritation inom det dominerande MC. När det gällde mejeriverksamheten på landsbygden upphörde emellertid konkurrensen mellan de båda företagen 1945, då MC övertog NEN:s samtliga landsbygdsmejerier.

1943 ombildades företaget — som då hade en omsättning på över 15 milj kr — till Nens mejeri ab. I samband därmed drog sig N tillbaka från firmans aktiva ledning, men bolaget förblev ett familjeföretag: N utsågs till styrelseordförande och VD blev sonen Gunnar N. Tre år efter N:s död övertogs företaget av MC.

N var i sitt verksamma liv främst inriktad på sin affärsrörelse. Efter sin pensionering ägnade han sig framförallt åt familjen samt åt sin hobby, orkidéodling.

Författare

Lena Sommestad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: S Gotliebsson, Mjölken i Sthlm, ed Sthlms stadsmuseum (1984); R Johansson, NEN in memoriam (SvD 7 aug 1959); G Rudeberg, Mjölkcentralen, Lantmännens mjölkförsäljn:fö-ren upa 1915 — 1945 (1945); Mjölkcentralen, Förvaltn:berättelse för räkenskapsåret 1/7 1945-30/6 1946 (1946); NEN - NEN. Ett mejeriföretag o dess grundare (1952).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils E Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8966, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Sommestad), hämtad 2020-02-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8966
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils E Nilsson, urn:sbl:8966, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Sommestad), hämtad 2020-02-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se