Meriter

Nilsson, Sixten Vilhelm, f 13 mars 1880 i Eskilstuna, d 4 aug 1959 där, Kloster. Föräldrar: handlanden August Wilhelm N o Anna Mathilda Olsson. Elev vid Skövde allm lärov 90, vid Eskilstuna allm lärov 94, kontorsanställd hos firma Aug Stenman i Eskilstuna 95, exportchef o prokurist där, VD i Aug Stenman ab 21–47, led av styr där 21–57, ordf där 47–57, led av stadsrevisionen i Eskilstuna 19–24, av styr för ab Priorverken 28–50, av styr för ab Järnförädling 31–57, av Södermanlands läns landsting 34–42, av styr för Skruvab i Uddeholm (febr 51 Eskilstuna skruvab, från okt 53 Stenmanlagret ab) 35–57, av styr för Tekaverken ab 55–57. Donator.

G 6 okt 1906 i Fors, Söd, m Sigrid Charlotta Ekman, f 9 sept 1883 i Sthlm, Pro patria, d 13 okt 1978 i Torshälla, dtr till kakelugnsmakaren Carl Johan Andersson E o Anna Paulina Andersson.

Biografi

När Sixten N som femtonåring kom till August Stenman, utgjordes firmans tillverkning huvudsakligen av järnmanufakturer som gångjärn och beslag. Från 1910-talet blev träskruvar en stor artikel. Automatmaskiner hade anskaffats och försäljning direkt till järnhandeln påbörjats. N sattes in i handelsorganisationen, och efter en tid blev hans viktigaste uppgift att vidga exportmarknaden genom omfattande utlandsresor. Han blev exportchef och prokurist. Då Stenman avled 1920, hade N i realiteten ledningen av företaget om hand. Följande år ombildades det till ab med N som VD. Vid sin pensionering inträdde han i bolagsstyrelsen som ordförande.

Under sin tid som företagsledare byggde N upp en världsomfattande försäljningsorganisation. Samtidigt ägnade han tid och krafter åt den rent industriella expansionen. Av största betydelse blev därvid tillverkningen av lås, som inleddes 1939. ASSA-låsen, som cylinderlåsen hette, tillverkades så att de kunde ingå i system med flera andra lås inom samma byggnad. "Det 7-stifts cylinderlås, som började tillverkas 1947, ger exakt 2 097 152 teoretiska kombinationsmöjligheter, men av praktiska skäl och för att garantera största möjliga säkerhet, begagnar man sig icke av ens hälften" ([Stenman,] Ett namn ..., s 44). ASSA-låsen kom efter hand att dominera den sv marknaden, och samtidigt ägde en betydande export rum.

Aug Stenman ab var attraktivt på marknaden och 1928 förvärvade ett konsortium med bankdirektören Jacob Wallenberg i spetsen samtliga aktier i företaget. S å inköptes hela aktiekapitalet i ab Priorverken i Norrköping, som tillverkade gångjärn. Två år senare övertog Guest Keen & Nettlefolds Ltd, England, en större aktiepost i Aug Stenman ab. 1935 förvärvades Skruvab:s i Uddeholm skruvtillverkning i Hagfors, som fjorton år senare överfördes till Eskilstuna, och 1939 inköptes K S Thulins lås- och metallfabrik i Eskilstuna. När N avgick 1947 blev äldste sonen VD och två andra söner fick ledande befattningar i företaget.

N månade om sin hemstad Eskilstuna. Fristadstorget fick 1942 tack vare en donation av N och hans maka ett konstverk, Ivar Johnssons (bd 20) Arbetets ära och glädje. De understödde frikostigt välgörenhetsinrättningar och skänkte bl a dyrbara textilier till den 1929 uppförda Klosters kyrka. Politiskt tillhörde N högern och han invaldes som högerrepresentant i stadsrevisionen.

Författare

Bror-Erik Ohlsson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Elevmatnar o examenskat:er, S:t Eskils skolas arkiv; E Laurén, Korta anteckn:ar om Eskilstuna stads donatorer (ms); allt i stadsarkivet i Eskilstuna.

Ab Aug Stenman 75 år (Verkstäderna 1957, nr 15-16); ASSAnytt, Personaltidn ... 1981, nr 1 -4; ASSA-profilen. Aktuell information från ASSA-Stenman ab 1981, nr 3; S Nilsson, GKN-Stenman ab (Finansman, företagare, förhandlare. Till Jacob Wallenberg ... 1972); A Nyberg, Hantverk blir industri [program till krönikespel vid ASSA-Stenman ab:s 100-årsjubileum ... 1981] (1981); SMoK; [Stenman,] Ett namn som tagit skruv. En krönika ..., ed Aug Stenman ab (1956). — Art:ar om N i Eskilstuna-Kuriren 13 mars 1930, 13 mars 1950 o 11 mars 1955; nekr över N där 7 aug 1959.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sixten V Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror-Erik Ohlsson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8974
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sixten V Nilsson, urn:sbl:8974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror-Erik Ohlsson), hämtad 2024-04-26.