Meriter

2 Mannerheim, Carl Fridolf Johan, brorsons sonson till M 1, f 27 dec 1868 i Villnäs, Åbo o Björneb, Finland, d 25 sept 1934 i Vånga, Og. Föräldrar: affärsmannen greve Carl Robert M o Hedvig Charlotta Helena v Julin. Studier vid Polytechnicum i Hfors 86–87, vid Landbohöjskolen i Khvn, utex från högre lantbruksavd vid Mustiala lantbruks- o mejeriinst, Tammela, Tavasteh, 19 okt 93, lärare vid Pekkala lantbruksskola, Ruovesi, Tavasteh, 93–97, studier i lantbruk o hus-djursavel i England, Danmark, Tyskland, Österrike o Ungern, jordbruksförest vid Jokkis gods ab i Jokkis, Tavasteh, jan 96–04, inköpte Grensholm i Vånga, Ög, 04 (köpekontrakt 12 febr 04), erhöll tillstånd att besitta fast egendom i Sverige 11 mars 04, sv medborgare nov 04, led av styr för Kramfors ab 07–30, VD där 10–30, led av styr för Frånö nya ab 08, VD där 10-20, i Frånö intressenters ab 21–29, led av styr o v ordf i Sv cellulosafören, led av styr för Sv trävaruexportfören, för Pappersmasseförb, v ordf i Sveriges skogsägarförb. – LLA 20.

G 5 juli 1902 i Björksta, Vm, m Sofia Palav mona Treschow, f 14 febr 1878 i Ryttern, Vm, d 25 mars 1948 i Norrköping (enl db för Vånga), dtr till godsägaren kammarherre Peter Oluf Brönsted T o Johanna Sofia Gripenstedt.

Biografi

Johan M föddes på Villnäs slott norr om Åbo. Godset tillhörde då ännu fadern. Dennes ekonomiska sammanbrott 1880 och bosättning i Paris förändrade radikalt familjens ställning. Modern bosatte sig hos sin fars änka, Louise v Julin, som även var hennes moster. Efter moderns död året därpå uppfostrades M och hans syskon av mostern, av barnen kallad "mormor", på Sällviks gård i Pojo sn. Sin högre utbildning inledde M vid Polytechnicum i Hfors, genomgick Mustiala lantbruksskola och fördjupade sina kunskaper vid Landbohöjskolen i Danmark och genom studier på kontinenten och i England. Han intresserade sig tidigt för hästavel och hästsport och samarbetade härvid med brodern Gustaf, som från chevaliergardet kommenderats till det kejserliga hovstallet i S:t Petersburg och hade viktiga uppgifter vid inköp av hästmaterial. Tillsammans besökte de de stora stuterierna i Mellaneuropa. M blev 1896 förvaltare på det stora godset Jokkis, som då ägdes av ett aktiebolag.

Under den bobrikovska regimen engagerade sig M liksom brodern Carl i motståndet mot denna. Sedan Carl 1903 tillsammans med andra ledande motståndsmän landsförvisats och bosatt sig i Sthlm, lämnade även M året därpå hemlandet. Han och hans maka hade då av landshövdingen greve G M Spens köpt Grensholms säteri i Vånga, men i köpekontraktet stipulerades att om köparen sattes i fängelse eller deporterades inom ett år skulle köpet återgå. Bakgrunden var att M hade utsatts för ett politiskt åtal där han försvarades av dåvarande advokaten P Svinhufvud. Utslaget blev dock friande men med hänsyn till den allmänna osäkerheten fattade makarna sitt beslut. Han blev sv medborgare 1904.

På Grensholm bedrev M ett för sin tid modernt jordbruk. I samband med beskogning av avsevärda arealer betes- och hagmark på gården, utförde M ett pionjärarbete med försöksplantering av ett stort antal främmande barrträdsarter av olika provenienser och beståndsmässig skala, bl a sibirisk lärk, douglasgran och contortatall. Som jordbrukare inriktade M sig på mejerihantering och hästavel. På båda områdena hade han betydande framgångar och blev 1920 ledamot av LA.

Den stora förändringen i M:s liv kom 1907, då han med stöd av familjen Treschows kapitalresurser kunde förvärva en stor aktiepost i skogsbolaget Kramfors i Ådalen och tillsammans med sin makas anförvanter förfoga över aktiemajoriteten i bolaget. I affären deltog även Oscar Midling, som 1907–10 var bolagets VD, medan M var vice VD. Efter Midlings död sistnämnda år blev M ensam ledare för Kramfors till dess bolaget 1930 uppgick i det då nybildade Sv cellulosaab.

Kramfors var, när M tillträdde ledningen, ett traditionsrikt sågverksföretag. Rörelsen var den största inom Ångermanälvens flodsystem, där den sv trävaruindustrin först blommat upp. Kring de redan under 1700-talets förra hälft anlagda sågverken hade alltifrån 1800-talets mitt stora skogsarealer inköpts. Vid 1900-talets början fanns på Kramfors tre sågverk, varjämte en mindre sulfitfabrik igångsattes 1907. M köpte året därpå en fabrik för sulfattillverkning och ökade avsevärt tillverkningen av sulfitmassa. Cellulosan blev inom kort den viktigaste produkten i Kramforsbolagets verksamhet. Avsättning för varan fann M främst i England, senare även i USA. Rörelsen kompletterades 1916 med Edsele kraftverk, som avsevärt bidrog till dess utvidgning. För att ombesörja den stora exporten bedrevs sedan sistnämnda år även rederirörelse.

Genom sina många intressen på skogsbrukets område kunde M i stor skala göra insatser för sv skogsvård och industri, och han kom snart att inta en bemärkt plats inom den sv skogsindustrin och dess organisationer. Han blev vice ordförande i Sv cellulosaföreningen och i Sveriges skogsägarförbund samt styrelseledamot i trävaruexportföreningen och i pappersmasseförbundet.

Liksom sina syskon var M orienterad mot England och Frankrike. Kramfors' exportmarknad låg i Västeuropa. M kom därför att under de svåra tider, som det första världskriget medförde, att höra till de sv industrimän, som skarpast kritiserade den Hammarskjöldska handelspolitiken. Främst genom ett vidsträckt exportförbud – med dispensmöjligheter – kunde regeringen, i anslutning till sin politiska orientering och centralmaktsvänliga hållning, i hög grad påverka de sv cellulosaexportörernas verksamhet. M arbetade för en förbättring av handelsförbindelserna västerut (Söderpalm).

När Ivar Kreuger 1929 planerade att bilda ett norrländskt storföretag på skogsbrukets område hörde Kramforsbolaget till de företag, som han var ivrig att förvärva. M var länge ovillig att uppge den självständiga ställning, som bolaget och dess ledning kunnat bevara. Men han gav till sist efter, kanske främst på grund av vädjanden från Sv handelsbanken, Kramforsbolagets främsta bankförbindelse, men även med tanke på sin egen ålder och risken för en kommande ekonomisk kris. Efter svåra förhandlingar kunde en uppgörelse träffas, varvid M och Fritz Treschow överlät sina stora aktieposter till Kreuger. 10 febr 1930 lämnade M VD-posten efter att i 20 år ha varit bolagets ledare. Kort därefter drabbades han av afasi och förlamning, som gjorde honom till invalid för de år han hade kvar att leva.

M var en dugande chef och en kunnig arbetsgivare med en stark ansvarskänsla for företagets arbetarstam. Många av de främsta befattningshavarna i SCA har gått i hans skola, bl a T Hérnod, som blev SCA:s förste VD, A Enström, senare VD i SCA, och W Ronge, skogssakkunnig i SCA. Livet igenom förenad i en varm vänskap med sina syskon kom M att nära följa utvecklingen i sitt hemland. Under Finlands strid för sin självständighet och sitt samhällsskick 1918 gjorde han landet stora tjänster särskilt genom ekonomiskt stöd och hjälp till vapenanskaffning. Vid M:s bortgång 1934 vittnade brodern Gustaf M vältaligt härom. – M hade även omfattande intressen främst på naturforskningens och etnografins områden. Han understödde sålunda sin kusin Erland Nordenskiölds sydamerikaforskning.

Författare

Stig Jägerskiöld

Arkivuppgifter

M:s och brodern Gustaf M:s efterlämnade papper har donerats till LSB. Kramforsbolagets arkiv i SCA:s centralarkiv, Merlo slott, Nordingrå. -Brev från M till brodern Gustaf M, FRA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Berättelse till Landtbruksstyrel-sen öfver en år 1893–94 med statsunderstöd företagen resa i utlandet för studier i husdjursafvel. Hfors (tr Kuopio) 1896. 4:o. 253 s. (Landtbruksstyrelsens meddelanden. N:o 17.) – Kramfors aktiebolag (Skogsvännen, utg av Norrlands skogsvårdsfor-bund, 1928, Sthlm, s 111–117; tal vid förbundets exkursion). – Kramfors aktiebolag. Utveckling och organisation. Sthlm 1928. 4:o. 152 s. Overs: ... Its development and organisation. 1929. 112 s. ... Son développement et son organisation. 1929. 114 s.

Utgivit: Kramm. Meddelanden från Kramfors skogar och industri. Julnr 1928 + årg [l]-4, 1929-32. Kramfors (tr Härnösand). 4:o. 16, 308, 296, 119, 28 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 11 mars 1904, nr 13, RA.

Carpelan; S Jägerskiöld, Den unge Mannerheim 1867–1906 (1964); dens, Gustaf Mannerheim 1906-1917 (1965); dens, Gustaf Mannerheim 1918 (1967); dens, Mannerheim mellan världskrigen (1972); SCA 50 år, Studier kring ett storföretag o dess föregångare (1979); SvD:s årsb 1934, s 263; S A Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C F Johan Mannerheim, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9041, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9041
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C F Johan Mannerheim, urn:sbl:9041, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-20.