Nils Assersson Mannersköld

Född:1586
Död:1655-03-30 – Åtvids församling, Östergötlands län (på Näs (numera Adelsnäs))

Landshövding, Kavalleriofficer, Ståthållare, Guvernör


Band 25 (1985-1987), sida 94.

Meriter

Mannersköld, Nils Assersson, f 1586 i Västergötland, d 30 mars 1655 på Näs (nu Adelsnäs), Åtvid, Ög. Föräldrar: kronofogden Assar Persson o Ingrid Germundsdtr (Frälseg 3). I tjänst hos hertig Johan av Östergötland (bd 20) 06, ryttmästare för Östgöta ryttare senast 11, adl 12 maj 12, häradsh i Vilske hd, Skar, 1528, överste för Östgöta ryttare 30 mars 25, guvernör över Ingermanland o ståth över Narva, Ivangorod, Jama, Koporje o Nöteborg 6 mars 26, dessutom ståth över Dorpat 5 jan 33, landsh i Älvsborgs län o kommendant i Gbg 26 jan 4410 april 48, häradsh i Väne hd, Älvsb, 26 nov 45april 53.

G 1) m Christina Böckler, d 1636 trol i juni i Narva, dtr till ryttmästaren Johan B o Carin Eriksdtr (Slang) samt förut g m ryttmästare Per Nilsson Svenske (Silfving; Frälseg 4); 2) 13 jan 1639 i Narva m Anna Wrangel, sannolikt d 1681, dtr till lantrådet Moritz W o Christina Wrangel samt förut g m översten Claus Hastfer.

Biografi

Under Kalmarkriget förde M med sådan framgång befälet över en fana östgötaryttare att han vid krigsslutet blev adlad, endast 26 år gammal. Sommaren 1614 skeppades han med sin trupp över till Livland för att under Gustav II Adolfs direkta ledning delta i det ryska kriget. Efter freden i Stolbova återvände han till Sverige, men 1621 sändes han för andra gången till Livland, nu för att ingå i den här med vars hjälp Gustav Adolf samma höst intog Riga. Vintern 1622 insjuknade M i pesten men tillfrisknade. "Nils Assersson är nyligen uppkommen, så det bliver bättre med honom. Eljest är många andra regementsofficerer döde blevne", skrev fältmarskalken Herman Wrangel till Axel Oxenstierna (AOSB 2:9, s 23).

Som nyutnämnd överste kom M att delta i kriget i Livland under konungens befäl. 29 nov 1625 fick han och två andra befälhavare av denne order att anfalla en avdelning kosacker. Anfallet skedde "om natten [vid] pass midnattstid ... och sedan de tre gånger med varandra drabbat hade, togo kosackerna flykten", efter det att en av deras ryttmästare tagits tillfånga. Den nattliga striden, som utkämpades på åkrarna utanför orten Caltzenow, omtalas i ett brev från konungen till Axel Oxenstierna (AOSB 2:1, s 276).

Efter segern vid Wallhof 7 jan 1626 lämnade konungen Livland och befälet där återgick till fältherren Jakob De la Gardie. Två månader senare utnämndes M till guvernör över Ingermanland och ståthållare i Narva, rikets utpost mot öster. Hans deltagande i slaget vid Wallhof kom därigenom att avsluta hans bana som aktiv kavalleriofficer. Axel Oxenstierna, som hyste stort förtroende för M, föreslog efter Gustav Adolfs död i flera brev från Tyskland, att rådet borde ge M det militära befälet över hela Livland med rang av generalmajor, men beslutet blev att han tills vidare skulle stanna i Narva och provisoriskt leda försvaret "där något fientligt i hast påkommer". Ryssarna höll sig emellertid lugna, och M kunde bli kvar i sitt guvernement. En svår personlig förlust led M, när hans hustru dog 1636. Han förstod då hur nödvändigt det var att ha en kvinna vid sin sida särskilt "på denne barbariske orten", och vid ett besök hos generalguvernören Bengt Oxenstierna i Riga träffade han en släkting till denne, en ung adelsdam Ebba Gyllenstierna, som han hoppades kunna få till maka. Utom hos Oxenstierna sökte han också stöd for sin sak hos en annan av hennes släktingar, den nyutnämnde generalguvernören i Finland Per Brahe, som han av denna anledning uppvaktade med ett par pistoler som nyårsgåva 1638. Fröken Gyllenstierna lät sig dock inte övertala (hon kom för övrigt aldrig att gifta sig). Bättre tur hade M, när han vände sig till Anna Wrangel, änka efter en överste Hastfer, och till deras bröllop i Narva blev Brahe inbjuden att närvara.

M hade länge velat lämnat sin tjänst och få återvända till Sverige, men först 1643 efter sjutton år i Narva beviljades hans begäran. Efter en tids "rekreation" sattes han att leda utskrivningen i Östergötland Östanstång och att därefter hålla generalmönstring i Västergötland och Dalsland. I jan 1644 placerades han i Gbg som kommendant och landshövding i Älvsborgs län med främsta uppgift att försvara staden under det pågående kriget med Danmark. Det värsta hotet kom från Bohuslän, där Kristian IV:s svärson Hannibal Sehested förde befälet, men anfall gjordes också från Halland, och västerifrån sökte den danske kungen med sin flotta blockera utloppet. Någon samlad dansk attack kunde dock inte genomföras. M:s förmåga sattes därför aldrig på riktigt hårda prov, men han skötte försvaret och sina militära uppgifter med kraft och skicklighet och utan anmärkning.

När kriget var över i aug 1645, började emellertid snart konflikter uppstå mellan M och stadens representanter, bland dem främst justitiepresidenten Per Eriksson Rosensköld. M hade delvis sig själv att skylla. Han hade inte brytt sig om att läsa stadens privilegier, en nonchalans som bäddade för sammanstötningar. I juni 1647 sände borgmästare och råd i Gbg ett klagobrev till regeringen, och i jan 1648 uppkallades M och representanter för staden till rikskanslern i Sthlm. Bland de sju klagopunkterna i brevet fann denne dock endast den första, som gällde M:s vägran att betala accis, vara av allvarlig beskaffenhet; i övrigt var det mest fråga om "skarpa ord". Men Oxenstierna medgav, att M inte längre passade så bra i Gbg, och i april fick han sitt avsked. Han var då 62 år gammal. Sin återstående levnad tillbringade M på sin sätesgård Näs i Östergötland som han fått av hertig Johan 1613. Utom Näs ägde han genom arv, donationer och köp åtskilliga gårdar i Östergötland, Småland, Västergötland, Ingermanland och Livland.

M:s äldre halvbror (Genealogica 41) kapten Christoffer Assersson (15831628) adlades 1619 och blev senare överste och 1626 ståthållare på Kokenhusen. Han skrev sig Mandskiölldh.

Författare

Erik Grill



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M till K M:t i Livonica II: 195196, till Axel Oxenstierna i dennes saml o till Per Brahe i Skoklostersaml, allt i RA. Brev från M även i KB (till G Ekeblad) o UUB (till Åke Eriksson Oxenstierna). Egenhändiga anteckn:ar av M i X18, UUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Copior aff någre brefs vexlande emellan konung Christian den fjerde i Dannemark, å then eena, och gouverneuren uthi Götheborg vel-bördigh Nils Assersson Mannerschjoldt uppå then andra sijdan. Benäget meddelade af herr lect. [P] Luth (Skara stifts-tidningar, 1797, Skara, n:o 16, 21, 23 o 29 [20/4-20/7]).

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, SRP, Adelsbrev, vol 1, Genealogica 41, f 141, 196 o 207, Hertig Johans RKB 160514, Red:koLlegiets arkiv F 1:295, Red:kom-missionens arkiv F 11:3, Köpegodskontorets arkiv F VI: 217, allt i RA. W Marks v Wurtenbergs genealogier, RHA (mikrofilm RA).

H Almquist, Gbgs hist, 1 (1929); AOSB 2:1, 3, 5, 910 o 12 (1888-1930); C O Böggild-Andersen, Hannibal Sehested, 1 (1946); C-F Gorin, Tiden tom 1834 (Vänersborgs hist, 1, 1944); Ehst- und Livländische Brieflade, 2 (1861); Frälseg, 1:2, 3:12, 4:13 (193176); H Fröding, Berättelser ur Gbs äldsta hist (1908); Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Estland, 1 o 3 (1929—36); H Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte der Landguter Livlands 12 (183637); Lags o doms; Lokalf; Ramsay; A Rydström, Boken om Tjust, 6 (2 uppl, 1953); J Silfving, Krigare, godsägare, fattighjon (1957); R Stenbock, Ostgöta ryttare 1552-1617 (1922), o där anf källor o litt; dens, Östgöta kavallerireg 161899 (1927); W Stenhammar o R Stenbock, K Andra livgrenad-järreg (1941); Sveriges krig 16111632, 12 (1936); C Öhlander, Bidr till känned om Inger-manlands hist o förvaltn, 1 (1898), s 45, 56, 64, 68 ff, 73 ff, 82, 85, 106 f, 118 ff, 138 f, 141 f, 146 f, 153, 160 f, 163, 184, 202, 206, 221.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Assersson Mannersköld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9058, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Grill), hämtad 2020-02-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9058
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Assersson Mannersköld, urn:sbl:9058, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Grill), hämtad 2020-02-29.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se