Otto S Mannheimer

Född:1860-09-12 – Göteborgs mosaiska församling, Västra Götalands län
Död:1924-12-10 – Friggeråkers församling (på Mössebergs kuranstalt) (Göteborgs mosaiska församling, Västra Götalands län)

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Vice häradshövding, Affärsjurist


Band 25 (1985-1987), sida 105.

Meriter

2 Mannheimer, Otto Salomon, son till M 1, f 12 sept 1860 i Gbg, Mosaiska, d 10 dec 1924 på Mössebergs kuranstalt, Friggeråker, Skar (enl db för Mosaiska, Gbg). Mogenhetsex vid Gbgs realgymnasium 5 juni 79, inskr vid UU 23 sept 79, jur fil ex 14 sept 81, jur utr kand 6 april 87, auskultant vid Göta hovrätt 12 april 87, eo notarie där 22 april 87, tingstjänstgöring 8790, v häradsh 30 maj 90, biträde vid Philip Lemans advokatbyrå i Gbg 90, deläg där från 96, led av stadsfullm i Gbg 17 dec 0131 mars 19, av styr för Gbgs högre samskola 01, ordf där 1220, sekr i styr för Bergslagernas järnvägs ab 0418, led av styr för Sveriges advokatsamf 04, ordf där 12juni 20, led av förlikningsnämnden i Gbg 0522, av styr for Gbgs sjuksköterskors pensions- o understödsfond från 07, av egnahemsnämnden 0714, av styr för Gbgs stadsbibi 08-23, av styr för Gbgs arbetsförmedlingsanstalt 0915, av FK 1219A (led av KU 1219A, ordf där 18, led av särsk utsk 16), av styr för GH från febr 13, av drätselkammarens andra avd 1523, av strafllagskommissionen mars 16-febr 23.

G 30 juni 1893 i Khvns rådhus m sin halvkusin, konstnärinnan Charlotte Emma Abrahamson (M3).

Biografi

Otto M föddes i ett förmöget judiskt göteborgshem, präglat av enkelhet, harmoni och generositet. Modern gjorde ett outplånligt intryck på sina barn och barnbarn, och de tre sönerna hälsade på henne varje dag livet igenom. M fick i hemmet en ljus livssyn med positiv inställning till människor och samhälle. Vid sex års ålder började han i de förberedande klasserna vid Gbgs realgymnasium. M avlade mogenhetsexamen 1879 med cum laude som sammanfattande betyg. Skolan, som hade grundats för att ge utbildning åt ynglingar som ville ägna sig åt praktiska yrken, passade M:s kynne väl, och här träffade han många göteborgska rikemanssöner som han senare skulle samarbeta med.

Hösten 1879 skrevs M in vid UU för att studera juridik. Här kom han snart att aktivt deltaga i det politiska livet. Han gick med i den frisinnade studentföreningen Verdandi en månad efter dess bildande 1882. Initiativtagare till föreningen och dess förste ordförande var Karl Staaff, och det var här M:s livslånga samarbete med honom tog sin början. Verdandi blev av avgörande betydelse för hans politiska daning, och i föreningen diskuterades många av de frågor som M senare skulle möta i stadsfullmäktige och riksdag: freden, nykterhetsrörelsen, kvinnans likställighet med mannen, samundervisningen. Han tog livligt del i arbetet inom Verdandi, bl a som ledamot av dess småskriftskommitté.

Under tre år tjänstgjorde M vid Askims, Hisings och Sävedals domsaga, och efter fullgjord tingsmeritering utnämndes han 1890 till v häradshövding. Så inträdde han som biträde i Philip Lemans (bd 22, s 517) advokatbyrå. Han utvecklades till en av landets allra främsta affärsjurister och blev redan 1896 kompanjon med Leman, efter vars död 1905 han delade ägandeskapet med Ernst Hagelin. 1913 lämnade Hagelin byrån och ersattes av Erik Leman och Axel Forsman, och 1918 ingick även Torsten Setterberg som intressent. M kvarstod som delägare till sin död.

M:s uppdrag var många. Bland de fasta kan nämnas hans ombudsmannaskap för de enskilda järnvägsbolagen i Gbg och för Skandinaviska kreditab. Som tillfälliga uppdrag gjorde han en rad boutredningar för framstående göteborgare. M beskrivs av kollegan Torsten Setterberg som en god arbetsledare med stor förmåga att entusiasmera sina medarbetare.

I Sveriges advokatsamfunds styrelse inträdde M 1904, så som Philip Leman avgick som ordförande. Åtta år senare blev han själv ordförande, vilken befattning han innehade till 1920. Under M:s ledning fortgick oförtrutet samfundets arbete för att höja advokaternas ställning, vilket resulterade i att titeln advokat blev lagligt skyddad och att i regel endast advokat fick utses till offentlig försvarare. Dessutom innebar M:s ordförandeskap ett stärkande av samfundets ställning, eftersom han samtidigt var riksdagsman och ledamot av KU. Under hans tid kom också samfundet att aktivt deltaga i det förberedande lagstiftningsarbetet.

M:s sakkunskap togs tidigt till vara inom Gbgs offentliga liv, och han hade under nära 20 år en framträdande ställning inom stadsfullmäktige. Hans lokala engagemang var många och delvis omfattande och tidskrävande, och han genomförde dem med stor plikttrohet. Särskilt engagerade han sig i frågor rörande hjälp åt barnrika familjer i de lägre inkomstklasserna och rörande avlöning och anställningsvillkor för arbetare och tjänstemän.

Vid sidan av nämnda uppdrag och sin arbetsinsats som advokat kom M att starkt intressera sig för skolväsendet i Gbg. Läroverken var för få och klasserna för stora. Kanske påverkad av erfarenheter från sin egen skoltid förenade sig M med medlemmar av ett stort antal göteborgsfamiljer i ett upprop 1901 om penningbidrag till grundande av ett reformläroverk för gossar och flickor. Uppropet var ej undertecknat av M men väl av hans hustru. Det råder dock inget tvivel om att M spelade stor roll vid tillkomsten av det nya läroverket, Gbgs högre samskola. Från 1901 var han medlem av skolans styrelse och 191220 ordförande. M personifierade den i Gbg välbekanta "Sam-andan".

Under sina år som lokalpolitiker och medlem av folkpartiet (Liberala samlingspartiet) förvärvade M ett mycket stort anseende i Gbg. Det var mot denna bakgrund inte förvånande att man önskade få honom som representant för staden i riksdagen. Han ställde upp som kandidat vid fyllnadsval till AK 1909 men föll igenom. Vid valet till FK två år senare invaldes M i riksdagen, där han satt till 1919.

M:s verksamhet som riksdagsman kom i huvudsak att koncentreras till hans ledamotskap i KU, där han en kort tid var ordförande. Han var ingen flitig motionär eller talare och tog endast till orda i stora och principiellt viktiga frågor. Hans jungfrutal 1912 utgjorde ett försvar för ett förslag från KU om landstingsval, och han anlade praktiska och sakliga synpunkter på frågans lösning. Förvånande är att M ej yttrade sig i religions- eller bekännelsefrågor, t ex rörande kravet på bekännelse till den rena evangeliska läran som villkor för vissa befattningar; enligt hans egen utsago hade nämligen Staaff sagt: "Om du inte varit jude, skulle du ha blivit min justitieminister." Inte heller i frågan om upprättande av praktiska ungdomsskolor yttrade sig M. Däremot deltog han i debatterna om de små i samhället, t ex rörande försäkring for olycksfall i arbetet, höjning av värdegränsen för snatteri och fri rättegång för obemedlade. Medan M aldrig tog till orda i nykterhetsdebatterna, deltog han desto livligare i diskussionerna kring den kommunala rösträtten. Bl a försvarade han 1918 varmt propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor. I frågan om dödsstraffets avskaffande följande år engagerade sig M starkt; vid omröstningen segrade visserligen reservationen med den förseglade sedelns hjälp, men dödsstraffet kom att avskaffas 1921. M:s riksdagsmannabana avslutades våren 1919 då han insjuknat i lunginflammation.

I M:s och hans makas (M3) hem på Föreningsgatan 8 rådde en atmosfär av förfining, konstnärlighet, gästfrihet, glädje och godhet. Hemmet var inrett med utsökt smak, med målningar och skulpturer av moderna konstnärer. Här samlades släkt och vänner i stort antal såväl till vardags som till fest. Ofta mottogs hustruns konstnärsvänner, t ex Henrik Sørensen, Sigfrid Ullman, Gösta Sandels och Isaac Grünewald. Somrarna tillbringades på hyrda sommarställen i olika delar av landet, t ex Duved i Jämtland, Rosenfors på Öland, Vikarbyn i Dalarna, Särö och Valida vid Kungsbacka, Backudden vid Marstrand och framför allt Vägeröd vid Fiskebäckskil.

M led under sina sista år av dåligt hjärta och var långa perioder sängliggande. Han bar emellertid sin sjukdom med stort tålamod och lugn. Av bouppteckningen efter M framgår att hemmet var mycket förmöget. Behållningen utgjorde 875 000 kr, och särskilt iögonfallande är förteckningen över målningar, där man finner konstnärsnamn som Zorn, Grünewald, Munch, Wilhelmson och Josephson. Flera konstverk som ingick i samlingen har överlämnats som gåva till Gbgs konstmuseum, och genom kulturfonder är makarna M:s namn alltjämt levande för göteborgskonstnärerna.

Författare

Per Clemensson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s papper (H 148) i GUB. - Brev från M i KB (bl a till S Elkan o E Heckscher), SSA o UUB (bl a till ABlanck).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs rådhusrätts boupptecknrar 1925, nr 244, o Philip Lemans advokatbyrås arkiv (privatarkiv C 74), GLA.

Art:ar om M i GHT 12 sept 1910 o 11 sept 1920; A Attman, Övriga sociala nämnder o myndigheter (Gbgs stadsfullm 18631962, 3, 1971); dens, Judiska insatser i Gbgs samhällsutveckling (Gbgs mosaiska förs 17801980, 1980), s 51, 53, 55; S Boberg, Centrala styrelser, 18631962 (Gbgs stadsfullm 1863-1962, 3, 1971); Gbgs högre samskola 1901-1911. Minnesskr ... (1911); Gbgs stadsfullm; H8D, årg 19, 1918, nr 23; Justitiematr 1914, ed H Gullberg (1914); S de Maré, OM (SvJT 1925); Minnesskr i anledn av ... OM:s födelse den 12 sept 1860 (1960); T Segerstedt, Händelser o människor (1926); SMoK; A Wåhlstrand, Stadsfullm 18631962 (Gbgs stadsfullm 18631962, 3, 1971); Väd 1923. Nekr:er över M i GHT 10 dec 1924.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto S Mannheimer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9071, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9071
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto S Mannheimer, urn:sbl:9071, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se