Maria Elisabet

Född:1596-03-10 – Örebro stad, Örebro län
Död:1618-08-07 – Dagsbergs församling, Östergötlands län (på Bråborgs slott)

Prinsessa


Band 25 (1985-1987), sida 159.

Meriter

Maria Elisabet, f 10 mars 1596 trol i Örebro (Karl IX), d 7 aug 1618 på Bråborgs slott, Dagsberg, Ög (Holmquist, s 85). Föräldrar: konung Karl IX av Sverige o Kristina av Holstein-Gottorp.

G 29 nov 1612 i Sthlm m sin kusin hertig Johan av Östergötland (bd 20), f 18 april 1589 i Uppsala, d 5 mars 1618 på Bråborg, son till konung Johan III o Gunilla Bielke.

Biografi

M uppfostrades tidvis tillsammans med sin äldre kusin hertig Johan och hade 1604 fått både Johannes Bureus (bd 6) och Johan Skytte till lärare. Hennes bokliga intressen var stora, och Skytte skaffade under sina resor åtskilliga böcker åt henne; med honom brevväxlade hon också på latin när hon var tio år gammal.

1610 trolovades M med hertig Johan, och efter ett par år ingicks äktenskapet. Giftermålet blev dessförinnan föremål för invändningar från prästerskapets sida p g a den nära släktskapen kontrahenterna emellan. Prästerna framförde i ett betänkande till kungen att tidigare regenter ogillat giften i så nära led och att det dessutom stred mot 1571 års kyrkoordning. De var även förundrade över att inte ha blivit tillfrågade i denna sak. Den unge kungen överlät besvarandet av skrivelsen till änkedrottning Kristina, som i ganska snäva ordalag påpekade att äktenskapsfrågor mer angick den världsliga makten än prästerskapet och att man på intet sätt protesterat när trolovningen hade ingåtts. Änkedrottningen har säkert varit en pådrivande kraft bakom denna förbindelse, som torde haft sin grund i politiska kalkyler; man kan ha hyst oro för att hertig Johan genom ett eventuellt gifte med en utländsk prinsessa skulle kunna få en starkare ställning i riket.

Äktenskapet måste betraktas som olyckligt, för att inte säga tragiskt. Av allt att döma hade det ingen förankring i någonderas känsloliv utan torde t o m orsakat eller åtminstone förvärrat parets sjuklighet. M anklagade senare sin mor för att mot hennes vilja ha tvingat fram förbindelsen. Kristina skall också enligt en tidig tradition ha ångrat sin medverkan till denna. — Johans depressionsperioder tilltog från 1613, och under sommaren påföljande år drabbades M första gången av den mentala ohälsa från vilken hon under sin återstående levnad endast periodvis tillfrisknade. Hon var under vissa tider berövad talförmågan och måste även hållas under sträng bevakning, eftersom man fruktade att hon skulle försöka beröva sig livet. Hennes tillstånd orsakade stor oro i familjen. Modern uppehöll sig periodvis hos henne i Östergötland, och Gustav Adolf sände sin livmedikus för att bistå hertigens läkare i försöken att bota henne.

Sedan Johan dött avdelades Stegeborgs slott och län som änkesäte åt henne, eftersom det först tilltänkta Johannisborg vid Norrköping inte befanns lämpligt. Fem månader efter hertigens bortgång kom, enligt vad hovpredikanten Petrus Bjugg (bd 4) uppger, döden som en befriare för henne. Hon begrovs i jan 1619 i Linköpings domkyrka.

Författare

Lars-Olof Skoglund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Arkivalier efter M i K 359, RA. Brev från M i K 76 (till änkedrottn Kristina; ett tr i Sthlms Ma-gazin, 3, 1781, s 130 fl), i Stegeborgssaml vol E 72 o i Oxenstiernska saml vol E 758, RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1614: p 1100, 1235 o 1333, 1616: f 248 o 262, 1617: p 637, 698 o 789; Ribbingska saml, vol E 5156; SRA 1611-1616, p 263-266; allt i RA.

N Ahnlund, Gustaf Adolf den store (1932), s 60; J E Almquist, Om blodsskyldskap såsom äktenskapshinder enl sv rätt (PHT 1931), s 169 f; P Bjugg, Een christelig lijkpredikning ... tå then högborna furstinna ... frw M ... iördes til sin hvilo-kammar ... 18 januari 1619 (1620); G Brandeli, Sv undervisningsväsendets o uppfostrans hist, 2 (1931), s 227; M O Celsius, Kort hist över KB i Sthlm (1961), s 24 f; H Cnattingius, Den centrala kyrkostyr i Sverige 16111636 (1939), s 130; J Hallenberg, Svea rikes hist under konung Gustaf Adolf den stores regering, 2 (1790), s 595, 704; B Helmfrid, Tiden 15681655 (Norrköpings stads hist, 2, 1965), s 28; H Holmquist, D Johannes Matthiae Gothus o hans plats i Sveriges kyrkl ut-veckl (1903); Karl IX, Calendaria Caroli IX, ed A Lewenhaupt (1903); F Lindberg, Hertig johan av Östergötland o hans furstendöme (HT 1941), s 129 ff, 149; dens, Johan (SBL bd 20, 197375).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Maria Elisabet, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9107, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9107
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Maria Elisabet, urn:sbl:9107, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se