Meriter

Martin, Alf, f 2 maj 1897 i Bunge, Gotl, d 16 febr 1985 i Hove, Brighton, England. Föräldrar: lantbrukaren Johannes Daniel M o Maria Lovisa Jakobina Blomgren. Elev vid Sthlms privatgymn, medarb i Sv notisbyrån 17, i Jämtlandsposten 19, i Presstelegrambolaget 20, nattred vid Sthlms dagbl 21, red:-sekr där 23–24, sjöman sept 24–nov 31, London-korrespondent för Gbgs morgontidn 32, för GHT 36–62, medarb i BBC, London, 40–45, frilansmedarb i Radiotjänst (från 57 Sveriges Radio) 45–73.

G 1) 30 sept 1933 (–43) i Chelsea, London, m Nanna Margareta Karlström, f 5 april 1905 i Hjo, dtr till arrendatorn Isak Karlsson K o Nanny Ingeborg Utter samt senare omg Öman; 2) 24 dec 1943 (–60) i London m journalisten Kerstin Brita Håkansson, f 8 mars 1915 i Kristianstad, dtr till redaktören Josef Anton H o Hilma Karolina Stefansson; sb efter 1960 m journalisten Bodil Inga Margaret Annersten, f 26 mars 1930 i Sthlm, S:t Göran, dtr till docenten MD Svante Testor A o Inga Alice Botilda Hugosson.

Biografi

M växte upp i ett gotländskt bondehem men flyttade redan i tonåren till Sthlm för att studera. Han avbröt emellertid snart ordnade studier och började istället arbeta som journalist, först på en nyhetsbyrå och ett antal små landsortstidningar, sedan på Sthlms dagblad. Han fick en bred journalistisk erfarenhet. Men detta räckte inte. Han ville vidga sina vyer, komma bort från den av ekonomiska svårigheter tyngda dagspressmarknaden i Sthlm och tog därför 1924 hyra på en båt.

Under ca sju år arbetade M först i den sv, sedan i den norska och slutligen i den engelska handelsflottan. Han studerade under tiden till sjöbefäl i England och befordrades från jungman till Quarter-master (rorsman). Under depressionsåren i början av 1930-talet tvingades han gå i land i London och tog därvid åter på allvar upp journalistiken, som dock inte legat helt nere under sjömansåren. Han började arbeta som frilansjournalist och skrev reportage om utvecklingen i England till olika sv tidningar. Han hade redan 1930 fått uppdrag att skriva en reseskildring från Argentina, som han besökt många gånger under åren som sjöman.

För M själv framstod sjömansåren tillsammans med den första tiden i det av massarbetslöshet präglade London som en mycket viktig period för hans personliga utveckling. Den nära kontakten med skilda miljöer och med människor från skilda kulturer och med olika sociala bakgrunder ökade hans politiska och sociala intresse. På somrarna cyklade han omkring på den engelska landsbygden. – M grundlade under denna tid sin journalistiska metod. Genom direkta iakttagelser och breda kontakter ville han skaffa sig kunskap om samhället. Statistik, utredningar och avhandlingar gav honom inte den omedelbara kunskap som han eftersträvade.

M knöts snart till GHT och den till denna koncern knutna Gbgs morgontidning. Han blev dessas specielle London-reporter. Under krigsåren arbetade han dessutom för BBC med sändningar på Sverige. Hans reportage ("rösten från London") från det krigsdrabbade England och det bombhärjade London blev uppmärksammade inslag i etern. Särskilt efter den tyska ockupationen av Norge i april 1940, då de sv kommunikationerna avsevärt försämrades, kom M:s karakteristiska stämma att för många utgöra en viktig förbindelselänk med det kämpande England. För en växande skara blev M:s reportage även under efterkrigstiden ett välbekant inslag. Han kom att medverka i Eko-sändningar i radion och i TV-aktuellt till långt efter uppnådd pensionsålder. Först 1973 slutade M med sina veckovis återkommande rapporter för dessa program. Han hade då medverkat i ca 1 600 Eko-sändningar.

Som journalist hade M stor bredd. Inget ämne var för stort, inget för litet. Han rapporterade om allt från mordrättegångar över kungabröllop till internationella storkriser. Den sympati han kände för England och engelsmännen medförde inte att han förlorade den kritiska distansen till stoffet. Hans ton blev inte sällan lätt raljerande; han hade ett utsökt sinne för det paradoxala och absurda i händelser och förlopp.

Strävan efter att förstå och förklara var för M central, men han var inte road av att intellektualisera eller teoretisera över vare sig samhälleliga förlopp eller det journalistiska arbetet. Diskussionerna om journalisternas bristande förmåga till objektivitet och därmed oförmåga att rapportera oberoende av egna – uttalade eller dolda – intressen och värderingar rönte föga förståelse hos M. "Det där talet om att ingen är objektiv avvisar jag alltjämt med fnysande förakt" skrev han i sina memoarer. Som korrespondent kom man, menade M, aldrig ifrån kravet "att efter bästa förmåga hederligt rapportera vad man ser och upplever" (2, s 146 f).

M företrädde således en form av journalistik som var jordnära och vardagsnära. Han förlorade emellertid inte ett större perspektiv på utvecklingen ur sikte. Genomgående tema i hans englandsrapportering var hur England, den tidigare centralmakten i ett världsomfattande imperium, lyckades klara omställningen till att bli en i många avseenden akterseglad industrination. Detta ämne speglades företrädesvis i enstaka händelser och i enskilda människoöden. M tillhörde den första generationen av utlandsjournalister knutna till de nya medierna radio och TV. Detta tillsammans med hans speciella reportagestil och djupa kunskaper om England och den engelska mentaliteten samverkade till att hans reportage säkerligen bidrog till att forma englandsbilden i Sverige.

Författare

Per Thullberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Från pampans och pamperons (and. En svensk på strövtåg i Argentina, av Wind-ward Ho. Sthlm 1930. 216 s. [Pseud.] – Jimmie – en skeppshund (En bok tillägnad Torgny Segerstedt ..., Gbg 1936, s 149-155; omtr i Presshistorisk årsbok, 1985, [Sthlm,] s 2-8). – The Times och The Manchester Guardian (M Rogberg, S Åhman m fl, Världens bästa tidningar, Sthlm 1952, s 64–85). – Sociala problem kring massmördaren (Hörde Ni, årg 6, 1953, Sthlm, s 375-377). – Efter Geneve (ibid, 9, 1956, s 13–15). – "Jag skriver aldrig i en känsla av ansvar inför publiken." Harold Pinter ... [intervju] (Scen och salong, årg 50, 1965, Sthlm, 4:o, nr 11, s 2 f). - Nu kommer "Jorden runt på 80 dagar" som TV-serie: det var här det började [Reform Club, London] (Vecko-journalen, årg 65, 1975, Sthlm, 4:o, nr 41, s 4 f, 52). - England trots allt. Sthlm 1979. 202 s, 4 pl. [Omsl: Memoarer d 1.] 2.–3. uppl så. 4.–5. uppl 1980, 1981. – Och bomberna de föll. Sthlm 1980. 214 s, 12 pl. [Omsl: Memoarer, d 2.] – England, detta England. Sthlm 1983. 212 s, 4 pl. – Talrika bidrag i Röster i radio(-TV) till 1974.

Källor och litteratur

Källor o litt: K-G Bäck, A M, 76 (AB 26 maj 1973); T Ehrenmark, "Rösten från London" 75 år (DN 30 april 1972); J Lindmarker, A M död (SvD 18 febr 1985); B Siösteen, A M till minne (DN 22 febr 1985); H Thorburn, Han är förälskad i tidvattnet (SDS 3 juni 1973); K A Tunberger, Sista brevet från A M (SvD 21 febr 1985); H William-Olsson, Små litterära pärlor (SvD 6 mars 1985).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alf Martin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Thullberg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9122
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alf Martin, urn:sbl:9122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Thullberg), hämtad 2024-04-24.