Nils P Mathiasson

Född:1868-11-24 – Malmö Karoli församling, Skåne län
Död:1959-09-25 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län

Lantbrukare, Företagsledare


Band 25 (1985-1987), sida 251.

Meriter

Mathiasson, Nils Peter, f 24 nov 1868 i Malmö, Caroli, d 25 sept 1959 där, S:t Petri. Föräldrar: lantbrukaren Isak M o Sofia Pålsdtr. Studier vid Tekn aftonskolan i Malmö 8283, kontorist vid Skånska spritfabriken ab (senare Sv spritförädlings ab) 83nov 86, studier i handelsteknik o organisation i Topeka, Kansas, USA, 8693, bokhållare o kassör vid Sv Spritförädlings ab, Malmö, 93april 99, v VD för Helsingborgs spritförädlings ab 1 juli 99, VD där 03-10, ordf i styr för ab Byggmaterialier 05, VD för ab Sveriges förenade spritförädlingsverk 0610, för Reymersholms gamla spritförädlings ab, Sthlm, 1 mars 1017, led av styr för Reymersholmsbolaget med dotterbolag 1032, VD för Karlshamns olje- o kraftfoderfabriks ab 1631, led av styr för ab Vin & spritcentralen 1721, av styr för Höganäs-Billesholms ab 1728, av styr för Sveriges kemiska industrikontor 1733, VD för Reymersholms gamla industri ab 1831, led av styr för Sulitelma ab 1823, en av grundarna av SverigeAmerika stiftelsen 18, led av styr för Sv superfosfat forsäljn:ab 1932, av styr för ab Nord handelsbanken 1920, av trustlagstiftn:komm sept 20dec 21, av styr för Sveriges industriförb 2233, av styr för Södra Sveriges ångpannefören 2534, v preses i The International Superphosphate Manufacture Association 26, i The International Seed Crushers Association, London, 27, ordf i styr för ab Mataki 3249, i styr för ab Plåtindustri 35-39. LIVA 28, HedLIVA 33.

G 17 april 1897 i Malmö, S:t Pauli, m Augusta Bernhardina (Dina) Svensson, f 27 nov 1873 där, Caroli, d 11 sept 1969 i Tjörnarp, Krist, dtr till kreaturshandlaren Nils S o Ingeborg Augusta Mårtensson.

Biografi

Nils M föddes i Malmö, dit hans föräldrar flyttat under det for jordbruket bekymmersamma året 1868, sedan fadern lämnat sitt arrendehemman i Hyby öster om Malmö. Efter avslutad skolgång fick M anställning på kontoret vid Skånska spritfabriken, som ägdes av "brännvinskungen" L O Smith. Vid sidan om förvärvsarbetet studerade han vid Malmö stads tekniska aftonskola och tog dessutom privatlektioner i tyska och engelska.

1886 for M till USA, där han vistades sju år i Kansas. Han praktiserade i olika företag som bokhållare och statistiker, bl a i det stora järnvägsbolaget Atchison Topeka & Santa Fe. Han kunde fördjupa sin teoretiska utbildning vid en handelsskola. För M låg dock framtiden i Sverige, och dit återvände han 1893. Sedan planerna på att i kompanjonskap med en amerikansk apotekare överta apoteket Lejonet i Malmö skrinlagts, återgick M till sin gamla arbetsplats hos Skånska spritfabriken ab i Malmö, där han snart avancerade till kassör och huvudbokhållare. Efter att en kortare tid ha ägnat sig åt privat affärsverksamhet accepterade M 1899 ett erbjudande att bli chef för en nygrundad spritförädlingsfabrik i Odåkra, som ägdes av Helsingborgs spritförädlings ab. Som ledare för detta företag kom M snart att inta en bemärkt position inom sv spritindustri.

M kastades genast in i en hård kamp med de två största konkurrenterna på den sv spritmarknaden, Reymersholms nya spritförädlings ab och Sv spritförädlings ab i Karlshamn. Inom sv industri pågick en strukturförändringsprocess i riktning mot större enheter. M kom att leda denna inom sin bransch. För att hålla sina starkare konkurrenter stången samlade han de mindre företagen till en större enhet. M:s koncentrationspolitik resulterade i holdingbolaget ab Sveriges förenade spritförädlingsverk som kunde framträda som jämbördig partner vid diskussioner med de mäktiga konkurrenterna. Motsättningarna bestod emellertid, och M fortsatte på den inslagna vägen. Med ekonomiskt stöd av Sthlms handelsbank och Sv emissionsbolaget kunde Förenade bolaget efter några år köpa upp först konkurrenten i Karlshamn och senare Reymersholmsbolaget. När striden var över, stod M som ledare för nästan hela den sv spritförädlingsindustrin, samlad i ett företag med namnet Reymersholms gamla spritförädlings ab. Som hängiven anhängare av kartell- och trustbildning kunde M med tillfredsställelse betrakta sitt verk, som resulterat i att hans bolag svarade för ca 90 % av landets produktion.

Länge fick dock M inte vila på lagrarna. Tillkomsten av "sprittrusten" väckte stort uppseende och utlöste en häftig nykterhetsdebatt. M och hans koncentrationssträvanden utsattes under denna fleråriga, uppslitande spritstrid för en hård kritik, som dock i det hela torde ha varit oberättigad (Althin). Enligt vad M själv uppger blev "nykterhetsrörelsens ovederhäftiga utfall" en orsak till att han ställde sig bakom I Bratts planer på att skapa ett statligt spritmonopol och införa en individuell kontroll av rusdrycksförsäljningen. Samarbetet mellan M och Bratt ledde fram till att ab Vin & spritcentralen bildades 1917, varefter det nya monopolföretaget köpte Reymersholmsbolagets samtliga fabriker för ca 23 miljoner kronor.

M orienterade sig nu mot ett nytt verksamhetsområde. Det kapital som frigjorts genom affären med Vin & spritcentralen användes till inköp av en stor koncern, som byggts upp av konsul N Persson i Helsingborg. Denna koncern var uppbyggd kring moderföretaget Skånska superfosfat- och svavelsyrefabriks ab och omfattade bl a gruvbolaget Sulitelma i Norge och Helsingborgs kopparverk. Genom denna transaktion blev M ledare för landets största företag inom den kemiska industrin.

Till Reymersholms gamla industri ab, som företaget nu kallades, knöts en vegetabilisk oljeindustri grundad på M:s initiativ, Karlshamns olje- och kraftfoderfabriks ab. Det var en djärv satsning under världskrigets senare skede, som dock bedömdes ha framtiden för sig. Karlshamnsfabriken levererade sina produkter framför allt till margarin- och tvålfabriker. Under sina resor i Sydeuropa hade M lagt märke till att vegetabiliska oljor användes vid matlagning, och detta gav honom uppslaget att börja tillverka matolja och sedermera majonnäs och sallader. Hans idérikedom kom härigenom att sätta spår också i den sv matkulturens historia.

1931 lämnade M sin direktörspost i Reymersholmsbolaget efter att ha lotsat företaget genom 1920-talets många svåra kriser. Därefter etablerade han sig som jordbrukare på egendomen Norregård utanför Helsingborg.

M var en energisk förespråkare för samarbete över gränserna inom de branscher han företrädde. Särskilt angeläget fann han det vara att utveckla Sveriges förbindelser med USA och 1919 tog han initiativet till bildandet av SverigeAmerikastiftelsen, som betytt mycket för det vetenskapliga och kulturella utbytet.

Författare

Hans Ersgård



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Maskinskrivet tillägg till M:s 1931 utg memoarer (jfr Tr arb nedan hos dottern Margaretha Tun-hammar, Malmö.)

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den s.k. Spritstriden. Replik. Sthlm 1911. 22 s. [Till K Neuman.] - Det produktiva livets framtidsutsikter med nuvarande framställningskostnader (Affärsvärlden, ekonomisk veckorevy. 1901 4/1 1926. [Omsl.] Första kvartseklets festskrift, Gbg 1925, 4:o, s 147157). Samförståndsfrågan ... [Omsl.] Inledningsanförande vid Hälsingborgs fackliga centralorganisations diskussionsmöte i Folkets hus den 28/4 1929 [omsl: 24 april]. Hälsingborg 1929. 19 s. Mitt vinst- och förlustkonto. Sthlm 1931. XVI, 323 s. Se även Förteckning över statliga utredningar 19041945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 66.

Källor och litteratur

Källor o litt: T Althin, Reymersholmsbolaget (1955); K-G Hildebrand, I omvandlingens tjänst. Sv handelsbanken 1871-1955 (1971); O Moberg, Stadens utveckl under demokratiens o industrialismens tidevarv (Karlshamns hist, 4, 1950); K Marcus o E Lyberg, Ab Vin- o spritcentralen 1917(1942). - Meddel av Margaretha Tunhammar.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils P Mathiasson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9165, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Ersgård), hämtad 2020-02-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9165
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils P Mathiasson, urn:sbl:9165, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Ersgård), hämtad 2020-02-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se